onsdag 31 december 2008

Gott nytt år!

En av årets största helger i Bulgarien är nyår. Den har alltid firats intensivt och omfattande. Traditionerna är många och varierar med var man befinner sig i Bulgarien. Under kommunisttiden var detta den stora högtiden som ersatte jul eftersom nyår var mer sekulär än jul som definitivt var mer religiös. Fortfarande så är det vanligare att man delar ut julklappar till barnen på nyårsafton än på juldagen. Annars så firar man numera jul på ett sätt som mer påminner om vårt julfirande, förutom att den stora dagen är nyårsdagen den 25:e och inte den 24:e som i Sverige. Men, precis som i Sverige har den religiösa kopplingen fått stå tillbaka.

En viktig del av nyårsfirandet är att göra en banitsa med kăsmetjeva (късметчета). Banitsa är en slags paj som görs med filoblad (tunna degblad) och fårost (sirene сирене). Dessa kăsmetjeva är små papperslappar med förutsägelser om vad som ska ske under det nya året. Självklart så innehåller de alltid något positivt som att man ska gifta sig, ha ekonomisk framgång, skaffa ny lägenhet etc.

Annars så visar nyårsfirandet att bulgarer är kandidater för världsmästerskapet i nyårsfirande. Precis som hos oss så innebär det mycket att äta och dricka. Bara i Sofia får sjukhusen ta emot akut hundratals som förätit sig och/eller druckit för mycket av det goda. Då handlar det inte om bara om ungdomar, de är snarare bara ett fåtal.

Alla städer har ett stort officiellt nyårsfirande. I Sofia är det en stor konsert med en mängd av Bulgariens mest kända artister, allt gratis för Sofias innevånare. Detta firande visas också på Bulgariens Kanal 1.

En annan tradition som framför allt lever kvar på landsbygden är att pojkar som ännu inte är aktuella för giftermål går omkring i byn och slår lätt på ryggen med en syrvatjka (сурвачка) på andra människor och önskar hälsa, tur och framgång under det kommande året.

Traditionen kallas survakane (сурвакане) efter denna syrvatjka som är en dekorerade trädgren som oftast består av cirkel, eller halvcirkelformade böjda kvistar.

Därför önskar bloggen alla ett gott nytt år med att utropa surva, surva, vesela nova godina! (Сурва, сурва, весела година!).


Survatjki

söndag 28 december 2008

Janssons frestelse

Nu är det jul igen, och snart nyår. Som en service till eventuella bulgariska läsare så tänkte jag bjuda på Janssons, receptet alltså. Men infallet att skriva om detta kom från lite slötittande på bulgarisk teve.

Så, häromdagen såg jag det i Bulgarien populära matlagningsprogrammet Snabbt, Enkelt, Gott (Бързо, Лесно, Вкусно Bărzo, Lesno, Vkusno) som leds av den fryntlige kocken och programledaren Uti Bătjvarov (Ути Бъчваров). Programmet har funnits i många år och är en exposé över hur bulgarisk programproduktion på 10-15 år gått från en nästan amatörmässig tafatthet till en modern produktion i stil med våra egna matlagningsshower. Fast den proffsiga produktionen till trots så saknar programmet hemsida varför det inte går att kolla upp recepten i efterhand.

Det som kanske skiljer programmet från sina svenska motsvarigheter är de rätt oblyga produktplaceringarna samt drinkrecepten. Och jo förstås, Uti brukar dricka ur sitt vinglas som alltid står nära tillhands medan han svänger ihop sina maträtter. Det skulle nog inte passera i Sverige.

Denna gång hade Uti bjudit in den svenske ambassadören i Sofia, Paul Beijer, med fru. Syftet var att han skulle berätta hur man firar jul i Sverige samt visa hur man lagar till en typisk maträtt på det svenska julbordet. Ambassadörens val på maträtt var förstås Janssons frestelse. Jag tror nog att en del bulgariska tittare lyfte på ögonbrynen då man inte förväntar sig att en hög manlig tjänsteman och tillika officiell representant för ett land kan snöra på sig ett förkläde och ta itu med matlagandet.

Ambassadören klarade sig med den äran och visade att god mat inte behöver vara krånglig. Den franske ambassadören var inbjuden dagen efter. Han lät frun stå för matlagningen medan han själv parkerade sig vid sidan om köksbänken och drack vin. Ordningen återställd.

Så här ser mitt recept på Jansson ut på bulgariska. Jag tror inte att jag behöver skriva på svenska eftersom hela nätet är fullt av recept på Janssons på svenska.

Изкушението на Янсон

1000 гр. картофи
1 бурканче аншоа от около 100-150 гр.
2 едри глави лук, или 4 бр. малки
300 мл. сметана
около 3 с.л. галета (ако желаете)
2 с.л. краве масло или олио по избор

Картофите се нарязват на тънки пръчици в размер на тънки пържени картофки. Най-лесно става с кухненски робот. Една трета от картофите се слагат в намаслена тава, отгоре се посипва половината от ситно нарязаният лук и аншоата, нарязана на малки парченца, така че горе-долу да покрият цялата повърхност. Върху тях се слагат още една трета от картофите и останалия лук и аншоа. Върху тях се слагат останалите картофите. Сипва се половината сметана и сок от аншоата. Ако желаете се поръсва равномерно галетата, но те не са за вкус, а за цвят (има тези, които слагат настърган кашкавал или настърган пармезан). Пъхате тавата на средното в загрята до 200-220 С фурна. След 20-25 минути отваряте, поливате с останалата сметана плюс евентуално сока от консервата аншоа (ако ви се струва сухо) и печете още 15-20 минути.

Сервира се с кюфтета и малки саламчета. Ако имате маринована херинга е още по-добре. Пие се бира (препоръчано тъмна бира) и снапс (спирт с вкус на разни билки, обикновено горчиви).

Весела коледа!

måndag 22 december 2008

En nobrainer i Bulgarien

Den nederländska stiftelsen BREIN vars syfte likt vår egen Antipiratbyrå är att jaga fildelare genomförde nyligen en aktion i Bulgarien. BREIN betyder också hjärna på holländska för den som undrar. Aktionen väckte en del frågor eftersom de bulgariska torrentsajterna som АrenaBG, RARBG* och АvatarBG är på bulgariska för en bulgarisk publik och BREIN representerar nederländska upphovsmän i Nederländerna.

Förvisso låg några av dessa torrentsajter på nederländska servrar. Men, rimligen måste endast en extremt liten del av materialet där pekat på nederländska verk. Det spekuleras i om det inte beror på att det är enklare för BREIN att ”outsourca” sin jakt på torrentsajter på nederländska servrar till den bulgariska polisen. Ett antal personer i Bulgarien blev kallade till polisen och enligt uppgift blev de tillsagda att stänga ner eller att riskera att få sina servrar tagna i beslag i de fall de befann sig i Bulgarien. Ingen förklaring gavs varför och enligt vilket lagutrymme. Möjligen kan hot om beslag också bero på att den bulgariska polisen inte allt för ofta är särskilt väl bevandrad i Internets teknikaliteter**.

BREIN har uppenbarligen försökt utnyttjat den bulgariska polisens vilja till att visa resultat utan att ta så mycket hänsyn till vad lagen faktiskt säger. BREIN har förstås känt till att den bulgariska polisen stängde en del torrentsajter vid en aktion för två år sedan. Än idag är det ingen som vet på vilken grund det skedde då. Men det är en lågoddsare att det berodde på påtryckningar utifrån.

Det bulgariska rättsväsendet faller ibland tillbaka på kommunisttidens ”might is right” och tycker sig inte alltid behöva motivera sina ingripanden. Ibland behöver man bryta mot lagen för att upprätthålla lagen. Med tolkningsföreträdet i ryggen så är det ingen match.

Det finns en opposition mot statens ingrepp i yttrandefrihet men den är högst oorganiserad. Dess inflytande är mycket begränsad. Man försöker mer hitta vägar runt samhällets påhitt att dra åt tumskruvarna. Men jag liksom en del andra kan ju förstås inte låta bli att bli förbryllade av BREIN:s tilltag. Bryssel ligger annars väldigt mycket på Bulgarien att göra sitt rättsväsen effektivare och rättssäkrare.

Anledningen till att ingen kritik kommer att komma från politiskt håll i Bulgarien beror inte bara på att man vill visa omvärlden att man tar piratjakt på allvar, utan minst lika mycket på att man länge varit störda av det fria informationsutbytet via bland annat ovan nämnda sajter.

Det är något som ser ut som en tanke att Bryssel bekymrar sig för det bulgariska rättsväsendet, men inte har några synpunkter på att Bulgarien befinner sig på 59:e plats på Reporter utan gränsers index över pressfrihet. Trenden är dessutom nedåtgående.

Dessutom förväntar sig ingen att polisen kommer att ingripa på premiärminister Stanisjevs fansida http://redfen.net som är fullproppad med upphovsrättsskyddat material. Hur var det nu…. might is right.


* RARBG sägs numera ligga på en svensk server.
** Detta gäller förstås inte Säkerhetstjänsten och motsvarande. De har koll på tekniken, men har uppenbarligen inte varit inblandade.

Stor byråkrati, låg produktion

Enligt en rapport från Världsbanken som citeras i tidningen Standart så är omfattande och oförutsägbara administrativa ålägganden ett av de största hindren som den bulgariska företagaren möter. I snitt ägnar en bulgarisk företagare 30 timmar i månaden åt byråkrati. Detta är mer än i andra f.d. östblocksländer.

Ett resultat av detta är att korruptionen blomstrar eftersom det finns mycket att vinna på att betala sig fri från byråkratin. Ett annat problem är att de firmor som sköter sig får det svårt i konkurrensen från aktörer som agerar bortom regelverken.

Världsbanken konstaterar också att trots låg skatt och ett generellt gott investeringsklimat i Bulgarien så bidrar byråkratin till att produktiviteten är låg. Jag har inte läst själva rapporten men vill tillägga att den generellt låga utbildningsnivån på arbetskraften samt den oflexibla hierarkin och överdrivna specialiseringen i företagen bidrar starkt till detta. Den låga produktiviteten i den bulgariska ekonomin fortsätter att vara ett hinder till att livet blir bättre i Bulgarien.

söndag 21 december 2008

Lönefrys

Lönerna ökar som aldrig förr i Bulgarien. I oktober i år är den genomsnittliga inkomsten per hushåll 730 leva (ca 3650 kronor). Det är 10,31 % mer än i oktober förra året. Tyvärr är inflationen 10,9 % fram till oktober i år. Så praktiken har man fått mindre i handen. Löneökningen har bestått av luft. 120 leva (600 kronor) av dessa pengar går till hyra, vatten, el och uppvärmning vilket är en ökning med 30 %. En konsekvens av de ökade levnadsomkostnaderna är att konsumtionen av bröd, potatis och grönsaker minskat. Statistiken från Bulgariens motsvarighet till Statistiska centralbyrån visar också att bulgarerna har lånat allt mer pengar. Läge för oro och pessimism alltså.

Hög tillväxt trots allt?

Enligt preliminära resultat för tillväxten för det tredje kvartalet i år så förväntas en tillväxt på 6,8 %. För årets första nio månader är tillväxten 7 %. Endast under motsvarande kvartal 2004 och 2006 har tillväxten varit högre, 7,1 %. Bara Slovaken, Slovenien och Rumänien kan uppvisa högra tillväxt av EU-länderna. Danmark har till och med en negativ tillväxt.

Det som har bidragit mest till den höga tillväxten är att det gått bra för jordbruket. Jämfört med förra året då jordbruket drabbades hårt av torka så har jordbruket växt med 44,3 %. Det gör att man inte ska dra för stora slutsatser om tillväxtsiffrorna, i synnerhet som övriga sektorer uppvisar mer modesta resultat. Inom tillverkningsindustrin är tillväxten det tredje kvartalet 2008 2,1 %. Detta ska jämföras med motsvarande period förra året då tillväxten var rekorderliga 14,3 %, en tydlig indikation på att trenden är nedåtgående för industrin. Läget är lite bättre inom tjänstesektorn där tillväxten för perioden är 6,4 %, men förra året för samma period var den 8,9 %.

En tredjedel av Bulgariens företagare och entreprenörer säger att 2008 var ett sämre år än 2007. En klar ökning mot förra årets 10 %. Nästan två tredjedelar säger att 2009 kommer att bli ett sämre år än 2008. En annan iakttagelse är att man anser att arbetslösheten till största delen kommer att drabba den okvalificerade delen av arbetskraften. Många företagare säger att bristen på kompetent arbetskraft fortsätter att vara ett problem trots de sämre tiderna.

Min bedömning är att det ekonomiska läget i Bulgarien har varit ganska bra under 2008. Utvecklingen har gått hyfsat framåt. Men ovanstående siffror sammataget med andra indikatorer (se tidigare inlägg på bloggen) visar att krisen kommer att drabba Bulgarien. En del bra saker har gjorts men det är långt ifrån tillräckligt. Som jag skrivit tidigare så finns det en utbredd uppfattning i Bulgarien att krisen är en utländsk smitta som kommer att gå Bulgarien förbi. Där övriga världen insjuknar i en tung influensa, så kommer Bulgarien endast att få en finansiell snuva. Jag tror att det blir värre än så och kommande valårs felmedicinering kommer inte att hjälpa.

fredag 12 december 2008

Turistpanik

Paniken, eller åtminstone oron, sprider sig allt mer inom den bulgariska turistindustrin. I Sunny Beach är antalet förhandsbokningar till säsongen 2009 betydligt färre än vid motsvarande tid förra året. Orsaken sägs dels vara ett ointresse, dels att det finns en stor försiktighet bland potentiella kunder på grund av den finansiella krisen.

Sunny Beach har för närvarande en kapacitet på 300 000 bäddar vilket vida överstiger efterfrågan. Därför förväntas prissänkningarna och rabatterna att bli än större 2009.

Man kan också förvänta sig prissänkningar på restauranger och affärer, dels på grund av den hårda konkurrensen om gästerna, dels att dessa verksamheter kommer att få hyressänkningar på upp till 35 %. Om utgifterna blir lägre för krögaren/affärsinnehavaren så finns det utrymme att sänka priserna för kunderna.

Hyrorna i Sunny Beach har hittills varit väldigt höga. En liten butik på 30 m2 har kunnat ha en hyra på 200 000 kronor för en säsong. Detta är efter bulgariska förhållande väldigt högt. Årshyran för en motsvarande butik i ett att Sofias finare områden är ungefär hälften.

Men oavsett om prissänkningarna har effekt på bokningarna så är prognosen för kommande säsong pessimistisk.

torsdag 11 december 2008

Stavfelsböter

Bulgarien kanske snart får språkpoliser på riktigt. Enligt ett lagförslag ska det bli straffbart för tjänstemän att translitterera fel. Med det menas att det kan bli böter om man inte korrekt "översätter" kyrilliska bokstäver till latinska. Bötesbeloppet varierar mellan 100 och 1.000 leva (ca 500 till 5.000 kronor). Dock får man först en varning. En bra tjänstemannalön är på omkring 3.000 kronor i månaden.

De allra flesta bulgarer har inga problem att förstå och skriva med "våra" latinska bokstäver. Problemet är att många inte vet hur man ska skriva bulgariska ord och namn med latinska bokstäver, alltså hur man "översätter" de kyrilliska bokstäverna. Jag förmodar att i den kommande lagen om translitterering (ja, den heter faktiskt så) kommer att stå exakt hur man ska göra.

Anledningen till anarkin inom translittereringen är att många länder (eller språk) väljer att översätta bokstäverna på lite olika sätt. Dessutom har en nytt sätt spontant uppstått att skriva bulgariska med latinska bokstäver pga. SMS:andet. Dessutom så är det ju så att även om man är högutbildad så behöver det inte innebära att man är språkmedveten.

Ett exempel hur olika det kan bli är t.ex. efternamnet för den förre kommunistledaren som med kyrilliska bokstäver skrivs Тодор Живков.
I Sverige skriver vi Todor Zjivkov,
I engelskspråkiga länder Todor Zhivkov,
I tyskspråkiga länder Todor Schiwkow,
En SMS-ande bulgar skulle skriva Todor Jivkov.

Det blir dock sällan några problem att förstå vem eller vad som menas, men i det tyska exemplet så är ju skillnaden ganska stor trots att man menar samma efternamn.

Uppdatering 2009-01-23
Det visar sig att lagförslaget är mer omfattande än beskrivet ovan. Nu lyckas det än mer visa på att politikerna i parlamentet sysslar med allt utom det som är väsentligt. Lag förslaget är på väg att antas och är förmodligen snart gällande lag. Det blir ännu ett inslag i den bitvis märkliga bulgariska lagstiftningen som är svag mot grov brottslighet, men sätter en blåslampa i baken på gemene man.

Hot om bestraffning gäller inte bara tjänstemän, utan även privarpersoner och företag. Företag som stavar fel på sina skylta kan få böta upp till 1 200 leva (ca 6 000 kr). Övriga som skriver bulgariska med latinska bokstäver kan drabbas av böter mellan 100 till 400 leva (500 till 2 000 kr).

Visst är det viktigt att det blir rätt när man skriver, men ska man lagstifta om sådant? Bloggen ser fram med spänning (eller kanske med förfäran) på nästa stollighet levererad av intelligentsian i det bulgariska parlamentet.

måndag 8 december 2008

Det är ni som e dom konstiga, det är jag som e normal*

Ministern med den inte alltför korta titeln viceminister för utveckling och statsbyggnation, Savin Kovatjev, har gett uttryck för vad nog många bulgariska politiker tycker och tänker om stoppandet av EU-pengarna från Phare-programmet: att inte pengarna betalades ut är en konspiration.

Han sade vidare att ”istället för en god dialog och vänskaplig relation så fick vi en vänskaplig snyting, dock utan några slutsatser, exempel, konkreta fakta och substans”.

Europeiska kommissionen (EK) hade pekat på att man efterlyste konkreta åtgärder och ett slut på tomma ord. Det var just bristen på åtgärder som stoppade pengarna. Savin Kovatjevs recept för en framgångsrik strategi för att få EK att tänka om är att just erbjuda det EK inte ville ha något mer av. Man kan ju också undra vad för slags diskussion Savin Kovatjev förväntar sig av en samtalspartner som han anklagar för konspirera och vara okunniga.

Man skulle kunna avfärda Savin Kovatjev som en udda röst, ett uttryck för mångas besvikelse. Men, problemet är dock att han är typisk för en stor del av politikerna och tjänstemännen i Bulgarien. Han är en högutbildad jurist med mångårig erfarenhet av statlig administration, en expert helt enkelt. Istället för att åtgärda så skyller man ifrån sig.

Överhuvudtaget har reaktionerna hos regeringen och dess partier varit förvåning och ilska. Såväl premiärminister som president har gett uttryck för liknande tankar som Savin Kovatjev, dock lite mer inlindade. De har istället för att söka ansvar för det skedda inom landet, farit ut med insinuationer mot Bryssel. Istället för att åka till Bryssel och förklara sig och visa handlingskraft så har istället EK:s ansvarig för utvidgning, Michael Lee, varit tvungen att komma till Sofia för att diskutera hur man ska gå vidare.

I botten ligger dels en tradition att hitta syndabockar istället för att ägna sig åt problemlösning, dels en total ovilja till att ta itu med korruption, svagt rättsväsen och ineffektiv administration. Någonting som är välbekant för Bulgariens plågade befolkning.

Att bråka med Europeiska kommissionen är betydligt riskfriare för politikerna än att utmana krafterna inom Bulgariens gråa och svarta ekonomi. Att många politiker har mer att förlora än att vinna på ett bekämpande korruptionen och den svaga rättsstaten visar sig igen.


* Bloggtiteln anspelar på en skiva med Thåström.

torsdag 4 december 2008

Big Mac och prisnivån i Bulgarien

Ett sätt att jämföra ekonomier mellan länder är att kolla på BNP och slå ut det per invånare. Bulgarien ligger då på ca 25 % av Sveriges. Det blir dock inte alltid så där jättebra bl.a. eftersom ingen köpkraftsjustering görs. Med en köpkraftsjusterat BNP så ligger Bulgarien på ca 30 % av Sveriges. Det säger dock inte så där mycket om prisnivån i Bulgarien.

Ett annat sätt är det så kallade Big Mac-indexet som jämför priserna på en Big Mac i olika länder. Det är ett förenklat sätt att ta hänsyn till köpkraftspariteten och få en mer "riktig" bild av prisnivån i ett land.

En Big Mac är ju identisk i alla länder. Däremot görs den oftast av inhemska produkter varför ett sådant index är mer rättvist. Priset på en hamburgare ger därför en bättre bild av prisnivån. Men, om man vill ha en ännu bättre uppfattning om köpkraften så kan man titta hur länge man måste jobba i respektive land för att tjäna ihop till en Big Mac.

Enligt Wikipedia så måste en bulgar jobba i snitt 69 minuter för att kunna köpa sig en Big Mac. Det förärar landet en niondeplats från botten räknat på hur länge man måste jobba. Jag vill minnas att en Big Mac kostar drygt 3 leva i Bulgarien (dubbelt så mycket i Sunny Beach dock). Det är ca 15 kronor.

Man kan dock trösta sig med att det räcker med att jobba något mer än 50 minuter för att köpa ett paket cigarretter av känt märke. Ett paket cigg är alltså något billigare än en Big Mac. Eftersom nästan varannan bulgar röker så går första jobbtimmen åt att tjäna ihop dagens cigg.

Man kan också konstatera att förhållandet i pris mellan Big Mac och ett paket cigg är ungefär samma i både Sverige och Bulgarien, dvs. en Big Mac kostar ungefär som ett paket cigg. Däremot behöver vi knappast jobba en timme för att köpa något av det. Nettolönen (alltså efter skatt) är i Sverige i genomsnitt 107 kronor enligt SCB (saknar länk). Vi behöver alltså jobba i ca 25 minuter i Sverige för att köpa ett paket cigg eller en Big Mac.

En bulgar måste dock jobba i ca en timme för att kunna köpa en produkt som i Sverige är mer än dubbelt så dyr.

Mer om bostadsmarknad

En tidigare postning här på bloggen skrev jag om att fastighetsmarknaden står inför ett totalhaveri, men att det inte är så lätt bekräfta den bilden. Bilden man får i bulgarisk media är tvetydig. Det beror förstås på vem som uttalar sig.

Från politiskt håll vill man förstås inte tala om kris, möjligen om justeringar i ekonomin. Anledningen är förstås att man inte vill lastas för saker som är negativa. Likaså vill man från politiskt håll inte utsättas för de krav på handling och åtgärd som blir en naturlig följd av ett krisläge. Regeringen har ju karaktäriserats av "mycket snack lite verkstad" vilket inte minst visades när EU-pengar frös inne nyligen. Men jag tycker också att arvet från kommunismen spelar in; man är fostrad till att beskriva läget i positiva termer även om verkligheten är en helt annan.

Bankvärlden tonar förstås ned riskerna. Man talar helst om att en utjämning, "normalisering" sker på bostadsmarknaden. Att kreditgivning skulle vara alltför restriktiv håller man inte med om. Från bankhåll medges att det finns en hel del fastigheter på marknaden som är överprissatta och/eller inte håller den kvalité man kan förvänta sig. Man pratar om att det varit en byggboom som nu nått sitt slut och som nu justeras ned till en normal nivå. Bankernas försiktighet menar man är inte ett uttryck för kris, utan av ett "för säkerhets skull-tänkande".

Bilden från bostadssäljare, mäklare och oberoende observatörer ger dock en mer svart bild. Det framgår att det de senaste åren inte varit fråga om en byggboom, utan om en bubbla. Det spekulativa inslaget har varit stort vilket drivit upp priserna till och med för lägenheter i de socialistiska betongkartongerna i förorterna. Det har funnits en (över)tro på att utländska köpare skulle komma en masse och investera i lägenheter på turistorter och storstäder.

Att få up-to-date statistik på sålda fastigheter och försäljningspris är svårt, men om man ser till beviljade bygglov så ligger de fortfarande på en hög nivå även om det är färre än för motsvarande perioder förra året. För tredje kvartalet i år är minskningen 12 % jämfört med förra året. Statistiken visar också att nybyggnationen har koncentrerats till Svartahavskusten, i synnerhet till Varna. Störst minskning av bygglov procentuellt sett har Sofia.

Detta är ett tydligt tecken på att byggentreprenörerna tidigt har känt av den sviktande marknaden och dels skurit ned på byggnationen, dels sökt sig till områden med mer stabil bostadsmarknad. Fast frågan är vad som sker nu. Ett byggnadslov innebär inte att det verkligen byggs.

Enligt annan statistik så har antalet avslut i Sofia fallit med i snitt 18 % under samma period. I vintersportorter som Bansko och Razlog har avsluten fallit med 18 % respektive 7 %. Enligt samma källa så finns den nedåtgående statistiken på de flesta håll, inklusive Svartahavskusten. Nedgången måste också ställas i kontrast med antalet osålda objekt vilket är fortsatt högt i Sofia.Statistiken bekräftar bilden av att Sofia har gått från het till iskall på fastighetsmarknaden.

Antalet osålda semesterlägenheter på Svartahavskusten rapporteras vara 60 000. Efterfrågan är minst sagt måttlig. I ett försök att få tillbaka investerade medel och stadga upp likviditeten så har det dykt upp erbjudanden av typen: köp en lägenhet kontant och få en till på köpet. Detta gäller då om du köper en lägenhet på större än 100 m2. Då ingår en enrummare på 40-50 m2.

Att det just rör sig om semesterlägenheter beror just på att de i huvudsak varit ämnade för utländska köpare. Finanskrisen har dock gjort att de nästan helt försvunnit. Till och med de penningstinna ryska köparna har känt av de nya och sämre tiderna och vänt den bulgariska marknaden ryggen.

Frågan är nu vad som kommer att ske. Jag tycker att man inte ska måla fan på väggen i onödan. Samtidigt är det inte helt enkelt att spå hur den ekonomiska krisen påverkar Bulgarien. Bulgarien har upplevt både bankkollaps och statsbankrutt de senaste decennierna. Från politiskt håll finns en attityd av att blunda och hoppas att det går bra. Bankerna försöker undvika att skapa panik och vill därför tona ned riskerna. De som oroas mest har litet inflytande på politiken.

Den bulgariska ekonomin är mer sammanväxt med den internationella ekonomin än vad många tror om jag får spekulera lite, samtidigt som Bulgarien anses vara en mycket osäker marknad. Jag är rädd att fasadpolitiken än en gång kommer att bli Bulgariens och dess invånares olycka.

tisdag 2 december 2008

Fortsatt lågpris

Nu har växlingsbyrån X-Changes semesterindex publicerats för i år. Den visar att Bulgarien med marginal är billigaste semesterlandet i Europa. Dessutom placerar landet sig på 6:e plats i världen över semesterdestinationer i världen.

Jag vet inte riktigt vad X-Change tittar på, men det stämmer med mina iakttagelser från i år att det är fortsatt billigt i Bulgarien. I synnerhet om man undviker shopping och nöjen i de största semesterorterna så är det mesta fortfarande billigare än Sverige, ibland till och med betydligt billigare.

lördag 29 november 2008

Fastighetskris och köpfest

Nu faller fastighetspriserna i Bulgarien. Tidningar och sajter är fulla av annonser med fastigheter som säljs med kraftiga rabatter. Anledningen är som läsare av denna blogg redan känner till att det länge har funnits ett överutbud av nybyggda fastigheter. Detta överutbud gjorde att fastighetspriserna drog i handbromsen redan tidigare i år, innan man började tala om kris i ekonomin. För tillfället står ca 50.000 lägenheter och hus osålda.

Nu när krisen har gjort folk försiktigare samtidigt som bankerna är svårflörtade på lånesidan så börjar paniken sprida sig bland byggföretag och mäklare. Man förväntar sig en rad konkurser inom dessa branscher. I ett försök att hålla marknaden igång säljs en hel del fastigheter till i stort sett endast byggkostnaden. Till och med i attraktiva områden mot kusten i Varna kan man hitta lägenheter från 300.000 kronor. Rena rean jämfört med situation för knappt ett år sedan.

I Sofia som har haft en riktigt het bostadsmarknad så säger vissa bedömare att priser kan halveras på lite sikt. Det låter lite väl dramatiskt i mina öron, men framför allt större fastigher har haft rätt ordentliga prislappar i Sofia så det kanske inte är ett orimligt worst case scenario. Ofrånkomligt kommer dock många spekulanter att förlora mycket pengar. För spekulerats har det gjorts i en stor omfattning. För tillfället står tusentals lägenheter tomma i Sofia.

Men den enes död är den andres bröd. För den som har reda pengar att spendera på bostad så finns det nu ett riktigt bra köpläge. Det är bara att välja och vraka bland fastigheter till reapris i ganska så attraktiva lägen. Fastigheter i de mest attraktiva lägena är dock mer prisstabila.

En annan fördel för köparen är att många säljare, förutom att man sänker priset, även erbjuder bättre utrustade lägenheter. Normalt i Bulgarien så köper man sin lägenhet/hus helt oinredd. Det man får är en fastighet med grova betongväggar och golv. Resten är köparens ansvar. Nu kan man hitta fastigeter som är helt ”nyckelfärdiga” och i princip bara omöblerade.

Men marknaden ställer krav på kunskap. Riskerna finns där, förutom att det är helt omöjligt att förutspå hur fastighetsmarknaden kommer att utveckla sig. En stor risk är att köpa något som inte är färdigbyggt än. En del av dessa ofärdiga fastigheter reas ut till mycket lockande priser. Men, entreprenören kan ju gå i konkurs innan bygget är färdigt och då kan man bli stående med en ofärdig lägenhet.

Fast någon köpfest har inte rapporterats. Kanske för att de flesta tror att priserna kommer att sjunka ännu mer och därför avvaktar. Fast det är ju också klart, de flesta i Bulgarien har inte de pengar i madrassen som krävs för ett bostadsköp. De flesta utländska köpare har försvunnit då deras syfte med fastighetsköp i huvudsak varit spekulation och inte för bosättning.

onsdag 26 november 2008

Penningstopp

Europakommissionen (EK) meddelade igår att man stoppar 220 miljoner Euro som skulle ingå i Phare-programmet för Bulgarien. Dessa pengar var sedan tidigare frysta, men EK:s beslut gör att Bulgarien helt förlorar pengarna. Anledningen är att Bulgarien inte kunnat visa att man har åtgärdat de problem som EK tidigare pekat på.

Missnöjet hos EK finns främst med Phare-agenturerna vid Finansdepartementet och Departementet för regional utveckling. En talesperson för EK sade att en del åtgärder för att komma tillrätta med bristen på kontroll hade gjorts, men att det i huvudsak rörde sig om löften om framtida åtgärder. Några konkreta resultat finns inte. Oegentligheter, missbruk och jäv förekommer i oförminskad omfattning.

Detta är hårda ord från EK som länge påpekat bristerna men endast fått nöja sig med löften om åtgärder, eller rent av själva blivit anklagade för att behandla Bulgarien orättvist.

Frågan är nu vad som kommer att hända med de 600 miljoner Euro i stödpengar för vägar, regional utveckling och jordbruk som också frystes i somras.

Någon officiell bulgarisk kommentar på EK:s beslut dröjde många timmar och måste ses som ett tecken på att regeringen hade hoppats att än en gång undkomma med endast varningar och någon form av övervakning. Situationen verkar minst sagt förvirrad hos de styrande partierna. Tyngst landar dock ansvaret på socialisterna (BSP) som gärna framställer sig som ett kompetent, ansvarstagande, och får man nog lov att säga, statsbärande parti.

Sent igår kväll kom en kommentar från premiärminister Sergej Stanisjev om att EK:s beslut skadar Bulgarien. Han hävdade dessutom att Bulgarien blivit särbehandlat då Bulgarien bedöms särskilt hårt. Kommissionär Olli Rehn kontrade med att säga att beslutet inte är ett straff, utan en konsekvens av regelverket. Regelverket är samma för alla medlemsländer varför undantag är omöjliga.

BSP hade kongress i helgen och förutom en viss flashback av tidigare kommunistiska partikongresser när det gäller evenemanget, så verkade alla vara överens om att Bulgarien går en strålande framtid till mötes. Både frågorna om korruption och kris nästan lyste med sin frånvaro i debatten. EK:s beslut var inte en kalldusch för BSP, utan snarare ett fritt fall från hög höjd ner i en isvak.

Den tidigare premiärministern Ivan Kostov anklagade regeringen för att för krig mot Europakommissionen vilket oåterkalleligt kommer att skada Bulgariens relation med EU. Han hotade också med att hans parti DSB kommer att bojkotta parlamentet.

Från oppositionskoalitionen ODS sade man att regeringen nu har tappat sitt sista uns av förtroende och därför borde avgå.

Bojko Borisov, borgmästare i Sofia och informell ledare för det största oppositionspartiet GERB, har sagt att han hellre tar livet av sig än lierar sig med BSP. GERB har fördelen att aldrig tidigare suttit vid makten och är därför obefläckat av tidigare regeringars misslyckanden. Om BSP gör ett katastrofval så finns det en stor möjlighet att GERB kan bilda majoritetsregering efter nästa års val. Övriga partier dras med låga förtroendesiffror och inget tyder i dagsläget på att någon av dem ens kommer upp i förra valets siffror.

Regeringen har tidigare lovat att använda en del av budgetöverskottet för att ersätta utlovade EU-medel till bulgariska projekt, men den ekonomiska krisen som nu kryper sig på i Bulgarien får en att undra hur det ska gå till. Frågan är hur långt de regerande partierna är beredda att gå i att utmana och förnedra EU:s institutioner för att vinna parlamentsvalen nästa år.

lördag 22 november 2008

Krisen smyger sig på

Någon kanske tycker att bloggen här varit ovanligt tyst när det gäller finanskrisen och Bulgarien. Åtminstone tycker jag det och skäms lite grand. Men det finns en anledning till det, vid sidan om lite dåligt med tid. Läget är oklart. Här nedan följer lite lösryckta kommentarer.

Bilden av hur krisen drabbar Bulgarien har inte varit entydig. Från politiskt håll har länge man direkt förnekat att krisen skulle ha någon påverkan alls. Man har bl.a. sagt att Bulgariens dåliga integration på de internationella finansmarknaderna skulle skydda landet från krisen. Man har också framhållit landets stora budgetöverskott skulle verka som en livboj vid kris om den nu överhuvudtaget skulle drabba Bulgarien.

Men bit för bit gör sig krisen påmind. Det är fortfarande för tidigt att ens spekulera i hur mycket landet kommer att drabbas och när en återhämtning kan väntas. Men de dåliga nyheterna har kommit på rad nu i höst.

De utländska investeringarna minskar vilket bl.a. får till följd att Bulgariens stora negativa bytesbalans blir än större. Inflationen är fortsatt hög. Landets fastighetsmarknad har dragit i handbromsen. Framför allt har marknaden för lägenheter och hus vid turistorterna i det närmaste kollapsat. Däremot hålls en generell krasch tillbaka av att bulgarer sedan länge sparar i fastigheter vilket gör att en viss efterfrågan alltid finns. Likt övriga världen så har en hel del spekulativa bostadsköp gjorts som finansierats med lån. Det är dock lite för tidigt att säga vad det får för följder även om det rapporteras om att amorteringarna börjar bli tuffa för många.

Flera stora företag har fått lov att permittera personal då exportordrar dragits tillbaka eller uteblivit. Detta är i kontrast till att vissa ekonomiska kommentatorer har sagt att exporten inte påverkas. Kanske mer ett tecken på att många experter inte är helt oberoende.

På Sofiabörsen har Sofindex sjunkit 79 % i år (tom 18 november). Trots att det nu borde vara köpläge så är intresset ljummet och köpare saknas. En klar indikation på hur dystert man ser den närmaste framtiden an. En stor nedgång på börsen påverkar inte bulgarer direkt eftersom det privata sparande i aktier och fonder är lågt i Bulgarien, ca 12 % av det totala sparandet.


Sofindex för i år






Ett nytt fenomen är att krisen i Europa gör att många bulgariska gästarbetare återvänder till Bulgarien eftersom de förlorat jobbet i utlandet. Samtidigt sviktar arbetsmarknaden betänkligt även i Bulgarien där t.ex. byggboomen dödförklarats. Ett stort antal storstilade byggprojekt har lagts på is. Många av dessa återvändare har stora krav på hur politiken förs i Bulgarien samt har sett en effektivare och mindre korrumperad administration är möjlig ute i Europa. Det ska bli intressant hur dessa människor påverkar skeendena i Bulgarien nu. Många av de som hittills varit arbetslösa i Bulgarien är som regel oorganiserade, obildade samt saknar röst i politiken. Nu förändras kanske detta.

Finansminister Plamen Oresjarski säger att Bulgarien inte alls är i samma situation som Ungern och Ukraina (som hamnat i stora svårigheter och bett om utländsk hjälp). Han säger vidare att bankväsendet i Bulgarien är i gott skick och att han förväntar sig fortsatt hög tillväxt även nästa år.

Den budget som nu presenteras kan knappast kallas för en krisbudget, utan bär fortfarande drag av en valårsbudget. Man räknar med fortsatt hög tillväxt, kring 5 % samt en låg inflation. Med låg inflation menas kring 5 %, för närvarande är inflationen mer än det dubbla. Budgetöverskottet kommer att bestå om än mindre än nu.

Regeringens ovilja att tala om kris samt att måla upp en fortsatt god ekonomisk utveckling beror förstås på att nästa år är valår. De regerande partierna vill naturligtvis fortsätta tala om att läget är fortsatt gott och att den här krisen mest kommer att upplevas från åskådarplats.

Jag tror nog att den här nästan vårdslösa attityden till en kris som jag tror kommer att beröra Bulgarien hårt kommer att straffa regeringen. Krisen kommer att drabba landet även om det inte går att säga hur hårt. Den rätta strategin hade varit att i stället tala klarspråk om ekonomin samt framställa sig som det bästa och mest pålitliga politiska alternativet. Lite som Alliansen försöker göra i Sverige för att undergräva Socialdemokraterna.

torsdag 13 november 2008

Storrökare

Det bulgariska institutet för marketing och sociala undersökning har gjort en studie om tobaksrökning i Bulgarien och som citeras i flera bulgariska medier. Studien bekräftar att Bulgarien fortfarande är ett land av storrökare.

Nästan varannan bulgar (45 %) är rökare. I snitt röker de 19 cigarretter om dagen. Till skillnad mot Sverige så är det fler män än kvinnor som röker i Bulgarien. Det är också fler yngre än äldre som röker, kanske ett tecken på att rökningen inte kommer att minska i omfattning den närmaste tiden.

Det bulgariska företaget Bulgartabak dominerar marknaden med 65 % marknadsandel. Det sägs också i studien att 15 % av marknaden utgörs av smuggelcigarretter. Detta leder till att staten förlorar 150 miljoner leva (ca 750 miljoner kronor) årligen i tobaksskatt och moms.

De flesta rökare anger att smaken, inte priset är avgörande för val av cigarretter. Dock är andelen som säger att priset styr cigarrettval ganska hög. Cigarretter har stigit kraftigt i pris de senare åren i Bulgarien pga skattehöjningar. Bara för fyra år sedan kostade de flesta märken i Bulgarien under fem kronor paketet, men är nu uppe i 15 kronor eller mer. Med tanke på det är det förvånande att så många fortfarande röker i Bulgarien, i synnerhet om man tänker på att en snittlön ligger på drygt 2000 kronor i månaden. Men det skvallrar också om att skattehöjningarna på tobak har mer haft som syfte att fylla på statskassan, än att värna om befolkningens hälsa. Politikerna är väl medvetna om att befolkningen inte kommer att sluta röka i första taget. Rökning har fortfarande en air av coolness och macho i Bulgarien.


En typisk kvartersbutik i Bulgarien

lördag 1 november 2008

Zigenarsommar

Nu när vintern gör sig påmind här sig Sverige, så sker det omvända i Bulgarien. En period av ovanligt hög värme har rått i veckan. Dagstemperaturerna är upp till 28 grader i skuggan vilket fått många att plocka fram badlakanen och badbrallerna. Däremot är det få som vågar sig i och bada då temperaturen i vattnet är knappt 20 grader.

Denna brittsommar spås fortsätta ytterligare några dagar. Det är i och för sig inte ovanligt med varma perioder på hösten i Bulgarien, men det är ovanligt att det blir temperaturer som når 30-gradersstrecket. Men, medan vi skrapar bilrutor här hemma så kan Bulgarien åtminstone en tid till promenera i kortärmat och njuta av zigenarsommaren som det heter på bulgariska.

söndag 19 oktober 2008

Sambo och barngifte i Bulgarien

I många år har de legala formerna för samlevnad i Bulgarien inte varit i takt med tiden. Formellt sett har man antingen kunnat vara gift eller singel. Samboformen har inte funnits. Förändringarna efter 1989 har också inneburit att det blivit allt mer vanligt att leva som sambo då kommunisttidens moralistiska lagstiftning kring äktenskap åtminstone i praktiken har luckrats upp.

Idag föds ungefär 50 % av alla barn i Bulgarien utanför äktenskapet av föräldrar i parförhållande, dvs. samboförhållande. Nu kommer samboförhållande att regleras enligt lag likt i Sverige. Men en viktig skillnad finns och det är att barn födda i ett samboförhållande får pappans efternamn. Det är förmodligen en kompromiss i förhandlingarna med de mer konservativa falangerna i parlamentet. Att officiellt erkänna samboförhållande har varit en infekterad fråga i flera år och som vanligt handlar det inte bara om moral misstänker jag.

Skälen mot sambo har varit att ett erkännande av samboskapet kommer att göra att än färre gifter sig i Bulgarien. De konservativa (i denna fråga finns ingen skillnad vänster-höger i Bulgarien) hävdar att den traditionella kärnfamiljen måste stärkas istället. Men jag misstänker att omständigheten att en sambo nu har viss juridisk rätt till egendom i sambofamiljen har varit oönskat av många. Många av Bulgariens rika och mäktiga lever i ogifta parförhållanden för att undvika att partnern (oftast kvinnan) ska kunna ha pretentioner på egendom (tillhörande oftast mannen) när förhållandet havererar.

En annan förändring är att de kommunala ritualsalarna förlorar sitt monopol på att viga folk även om det kommer att bli inte fullt så fritt som i Sverige.

Däremot tar man ett steg bakåt enligt mig när man fortfarande tillåter 16- och 17-åringar att gifta sig. I och för sig så innebär det inte att det är fritt för dessa att gifta sig. Ett krav är att kvinnan är gravid. Tidigare krävdes det att föräldrarna godkände äktenskapet men nu behövs det inte längre ifall den blivande bruden är gravid. Detta låter i mina öron som en specialskrivning för Bulgariens romer där barnäktenskap är vanliga. Kravet på graviditet är inget ”problem” för romerna eftersom det är vanligt att de romska kvinnorna får barn i tidiga tonåren.

Att romer får barn och betraktas som vuxna vid tidiga tonår har varit en bidragande faktor till att många romer, framför allt romska kvinnor, hålls undan skolan. Nu har lagstiftarna förstärkt detta istället för att motarbeta fenomenet.

tisdag 16 september 2008

Brott på semestern

Jag har tidigare skrivit om den brottslighet som kan finnas i turistorterna i Bulgarien. Min ståndpunkt är att brottsligheten där ofta överdrivs i media och på diverse forum. Det finns en negativ uppfattning om Bulgarien som gör att de rapporterade fallen där turister drabbas av brott så gärna tolkas som en bekräftelse på något man redan visste. Det rör sig alltså mer om en fördom än en faktagrundad åsikt. Jag förnekar inte att det förekommer brottslighet, för det gör det, utan jag vänder mig mot hur man försöker få enstaka händelser att bekräfta ett mönster av omfattande brottslighet utanför myndigheternas kontroll. En brottslighet som särskilt drabbar turister, och då särskilt svenska och andra skandinaviska turister. Någonting som jag tolkar som en tankefigur baserad på att ett typiskt försök till att indela folk i ”oss” (de goda, de potentiella offrens) och ”dem” (de onda, de potentiella förövarna). Alltså, en viktig orsak till att förekommer brottslighet är att det handlar om just Bulgarien, underförstått komponenten Bulgarien är en orsak. Massturism och mycket sprit skulle ge annorlunda resultat när det gäller brottslighet om det var i ett annat land tycks man mena.

Så hur ser då brottsligheten ut? Genom följa med i bulgarisk media (och att vara på plats!) kan man få en ganska bra bild av läget i turistorterna eftersom brott som drabbar utlänningar har ett förhållandevis högt nyhetsvärde. Det är alltså inte bara grövre brott som rapporteras, utan ofta även det vi kallar vardagsbrott . Bilden är att det generellt sett är mycket lugnt, i synnerhet om man har i åtanke antalet människor som finns på turistorterna. Det säger sig dock självt att ansamlingen av många människor med mycket pengar och kanske ofta ett omtöcknat omdöme lockar till sig kriminella som stjäl och rånar. Dock måste jag säga att de allra flesta aldrig märker av detta. Det är en minoritet som drabbas. Jag vill också påstå att polisen som regel tar dessa brott på allvar. Många av dessa brott klaras upp i den mån de anmäls. Det tråkiga är att många av de drabbade då redan åkt hem och aldrig hinner förstå att brottet klarats upp. Samtidigt så kommer det ju aldrig nämnas i vår press att t.ex. en ficktjuvsliga åkt dit i Bulgarien. Då kan bilden av okontrollerad brottslighet uppstå.

Mycket av brottsligheten finns eftersom det som sagt var förekommer en hel del fylla i de större turistorterna. Fulla unga människor som gärna viftar med pengar och dyra mobiltelefoner är ju idealiska offer för många tjuvar. Ett annat problem är att många prostituerade lika gärna rånar sina kunder som att ge dem tillträde till sina kroppar. Här finns ett följdproblem eftersom dessa offer gärna berättar om rånet för polisen och för kompisarna i Sverige, inte minst för att få ut försäkringspengarna, men att utlämna att förövaren var prostituerad. Man har alltså drabbats av brott eftersom man utsatt sig för en risk.

Vad det gäller fyllan kring de populära barerna och klubbarna så finns det ytterligare en aspekt. Polisen väljer här att vara passiv trots att många helt klart är minderåriga. I detta avseende låter man turisterna sköta sig själva. Bra eller dåligt, jag vet inte. I Bulgarien är olagligt att sälja alkohol till personer under 18 år och till uppenbart berusade, vilket man ändå gör på barer och klubbar. Skulle vi verkligen vilja att polisen agerar där i vårt partparadis kan man undra lite retoriskt? Fast det måste tilläggas att bevisläget för polisen inte är helt enkelt när det gäller ungdomsfylla eftersom det inte är olagligt för minderåriga att inneha och dricka alkohol, bara köpa.

En typ av brott som det talas tyst om är narkotikabrott. Väldigt få narkotikabrott rapporteras från turistorterna. En anledning till det är att det nästan aldrig märks. Men faktum är att det säljs en del narkotika till turister på turistorterna även om min uppfattning är att det inte är så utbrett. Polisen är även här rätt passiv och det verkar som om man ligger lågt så länge narkotikaförsäljningen och bruket inte märks. En annan anledning är att polisen inte är lika besatt som den svenska polisen att jaga folk ute i brukarledet.

Det som är allvarligare enligt mig är att här finns det en koppling till organiserad brottslighet. En hel del av denna försäljning styrs av den organiserade brottsligheten och omfattar allt från marijuana till riktigt tunga saker. Det är också dessa brottslingar som ser till att verksamheten är diskret så att polisen blir nöjd.

Så då behöver man väl inte bry sig om detta så mycket. Det man inte ser existerar inte heller, eller hur. Det kan väl också verka lite oskyldigt om turisten bara vill förgylla sin semester med en egen Fear and Loathing in Sunny Beach. Att köpa knark är ju ett brott utan offer. Problemet är dock att eftersom de flesta turister saknar langarkontakter så köper man av någon taxichaffis. Chaffisen kan vara lojal mot den lokale knarkbossen, han kan också vara en frifräsare, en sjanadzjija шанаджия. I det första fallet kommer allt att gå lugnt tillväga samtidigt som risken att få ”falskt” knark är liten. I det senare fallet utsätter du dig för en risk eftersom du som kund också är illojal mot knarkbossen. Men om du inte tänker köpa något knark så kommer du inte heller att märka av det. Risken att stöta på knark är förmodligen betydligt större på Stureplan än på en bulgarisk turistort. Hur som helst, populärast bland de svenska turisterna är dock att röka på samt roliga piller som gör dig till kung i baren.

Grov brottslighet är verkligen ett undantag. Förra årets dödsmisshandel av en svensk medborgare stack ut eftersom det var just fråga om ett så pass grovt brott. Dådet sände även chockvågor inom det bulgariska samhället som undrade vad detta skulle få för konsekvenser.

Det som kanske är intressantare är att media i Bulgarien även rapporterar om brott som går åt andra hållet. Bland annat så förekommer en del skadegörelse vilket kanske inte är så konstigt med tanke på det stora antalet unga och ofta fulla män som besöker turistorterna. Det är mycket manlighet som ska bevisas emellanåt. Av ungefär samma anledning förekommer en del misshandel. Däremot polisanmäls sällan skadegörelse på hotellrum och barer eftersom personalen ofta lyckas avkräva förövarna ersättning.

Det pratas en hel del om stölder som är maskerade försäkringsbedrägerier. Om detta har jag skrivit tidigare, men det smärtar många bulgarer att grogrunden för dessa bedrägerier är att utlänningar tror att bedrägerierna är mer trovärdiga eftersom de sker i Bulgarien.

Men hur är det med maffian då? Jo den finns, även om omfattande strukturer typ italiensk/amerikansk maffia finns inte någonstans i Bulgarien. Den liknar mer gängkriminalitet. Men, av detta ser du inte mycket av ute på turistorterna. Många av de svartklädda typerna som agerar vakter och emellanåt spelar Allan är inte maffia eller representanter för den organiserade brottsligheten. De är just typer som tycker det är tufft att vakta en dörr och få betalt för det. Men visst så kan man emellanåt se personer som uppenbarligen jobbar åt någon boss, eller rent av vaktar honom. Men de är aldrig t.ex. i Sunny Beach för att begå brott eller göra upp, och jag tvekar att du som turist klarar av att se skillnaden mellan en ”maffiasnubbe” och en tuff dörsslusk/security. Men undantag finns. Jag skrev tidigare om en dödskjutning i juni i år i Golden Sands och som var en uppgörelse mellan olika gäng. För några år sedan sköts också en av topparna i Bulgariens skuggvärld i Sunny Beach. Men som sagt, det är mycket sällsynt att den organiserade brottsligheten gör sig påmind ute på turistorterna. Vid de få uppgörelser och ”attentat” som skett de senaste 15 åren så har ingen turist drabbats. Däremot så har flera populära hotell, barer och diskon ägare som hör hemma i de kriminella strukturerna, men det är näst intill omöjligt att klura ut det genom att bara vara där.

Fast jag vill avsluta denna postning med att berätta om norrmannen som tänkte leva livet ordentligt på försäkringsbolagets bekostnad. Berättelsen handlar inte så mycket om att turister inte alltid är att lita på, utan mer om vikten att vara påläst samt att veta att polisen i Bulgarien inte bildar sin uppfattning om bulgariskt polisarbete genom den skandinaviska kvällspressen.

Norrmannen hade i sina ögon kommit på det perfekta brottet. Han hade blivit bekant med en 30-årig bulgariska när han bodde i Albena. För att verkligen visa sig från sin bästa sida så tog han ut stora summor från bankomater och köpte dyra presenter till kvinnan. Däremellan var det dyra middagar på allehanda restauranger. Så småningom tog förstås pengarna slut men då kom mannen på en fiffig idé för att kunna fortsätta spela rik knös inför sin nyfunna kärlek.

Så, när pengarna tog slut på senaste barrundan så bad han helt sonika bartendern att ringa polisen och meddela att han blivit offer för kidnappare. När polisen dök upp så berättade norrmannen livfullt hur han blivit bortförd när han var på lokal i Golden Sands. Okända män hade kört upp en pistol i ryggen på honom och tvingat in honom i en BMW och kört runt honom till olika bankomater för att ta ut alla pengar han hade vilket visade sig vara 20 000 norska kronor, dvs. 5 000 leva.

Problemet var dock att norrmannen inte visste att maxbeloppet per dag för uttag i bankomat är 400 leva. Polisen hade därför svårt att tro på hans historia. Att penningkranen hade sinat fick också hans nyfunna kärlek att förklara att hennes kärlek in spe bara hade hittat på det hela. Norrmannen hotas nu av två års fängelse. Så kan det gå.

En personlighet går ur tiden

I söndags gick en av Bulgariens större personligheter bort då den 65-årige arkeologen Georgi Kitov gick bort. Han avled hastigt i Starosel där han höll på med en utgrävning. Han är mest känd för sina fynd från den trakiska eran för ca 2500 är sedan. Han var en stark personlighet och i media brukade man kalla honom Bulgariens Indiana Jones. Bland hans mest uppmärksammade fynd finns den trakiske härskarens Sevts den tredjes guldmask.

Den trakiska eran som föregick Romarikets expansion på Balkan var en rik och högutvecklad kultur som lämnat fullt av lämningar av över hela Bulgarien. De grundade bl.a. Sofia och andra städer. Detta kulturarv är relativt okänt för de allra flesta turister med undantag för de fantastiska guldskatter man hittat.

söndag 14 september 2008

Färskbryggt öl i Sofia

Eftersom jag tillhör dem som tycker att bra och billig öl är skäl nog för att åka någonstans så måste jag berätta om den senaste oasen för ölälskare i Bulgarien. Nyligen öppnade restaurangen/ölhallen the Ale House i Sofia. Stället är inrett i för mig kanske lite tunga färger såsom mörka möbler i ädelträ (imitation?) med skinn. Men det allmänna intrycket är att man försökt ge stället klass och att man lyckats. Men det som är mer lockande är att restaurangen brygger sin egen färsköl som sedan leds till kranar direkt vid borden. Det är framsteg det! Till skillnad mot Sverige så är priset högst humant: 5 leva litern (knappt 25 kronor). Det sitter en liten mätare vid varje kran som håller reda på konsumtionen vid varje bord. Jag har haft några tillfällen till att testa ofiltrerad färsköl på annat håll och det har varit högst delikat.

Men en restaurang med klass kan inte leva på dryck allena (man har ett för Bulgarien stort whiskyutbud också), utan det måste finnas något mer. Därför har man satsat på en påkostad meny som inkluderar färskt vilt och fisk. Det jagas mycket i Bulgarien varför det är möjligt att erbjuda inhemskt viltkött året om; och havet är bara på några timmars avstånd även om det finns en del ”flod- och sjöfisk” i Bulgarien som forell.

Fredagar och lördagar finns det även levande musik. Vad för slags musik vet jag inte, men man säger att det kommer att vara rock och jazz. Någon hemsida finns ännu inte men adressen är Hristo Belchev 42 vilket är bara några steg från Bulevard Vitosha i absoluta centrum.

Någon recension av stället finns ännu inte men kombinationen levande musik och levande öl måste göra det svårt att misslyckas.



söndag 7 september 2008

Skattefiffel - den oändliga historien

Jag har tidigare skrivit om hur att gömma skatt undan staten är en nationalsport i Bulgarien. Det finns en oändligt mängd artiklar och reportage om detta i bulgarisk press men häromdagen fann jag en pärla på news.bg där man berättar hur skattemyndigheterna hade upptäckt ett omfattande skattefusk på Sofias flygplats. Skattemyndigheterna (Националната агенция за приходите НАП - NAP på bulgariska) hade under fyra timmar övervakat parkeringen vid terminal 2 och konstaterat att intäkterna var 2000 leva (knappt 10 000 kr). Det märkliga var dock att detta ungefär så mycket pengar som man brukade redovisa för ett helt dygn, dvs. att den större delen av intäkterna i vanliga fall inte redovisades och följaktligen inte heller beskattades.

Det visade sig också att den apparat som skrev ut kvitton inte var kopplad till någon kassaapparat varför man enkelt kunde göra så att det skrevs ut två typer av kvitton: ett som visade den reella intäkten och ett som användes för redovisning för skattemyndigheten. Flygplatsen har nu en månad på sig att korrigera systemet så att rätt pengar redovisas annars får man böta 10 000 leva (knappt 50 000 kr). och parkeringen riskerar att stängas.

Det finns några saker här som är typiskt för hur det fungerar i Bulgarien idag. Det första är att ett stort och välkänt företag ägnar sig åt grovt skattebrott, eller åtminstone se mellan fingrarna om en underleverantör fuskar. Det andra är den milda sanktion som drabbar den skattefuskande. Hotet är ett bötesbelopp som i sammanhanget måste vara skrattretande. Hotet om en stängning av parkeringen tar inge i Bulgarien seriöst. Men kanske allvarligare är att ingen anmälan om skattebrott görs. Ingen kommer att bli dömd i en domstol för ett brott som till och med i Sverige kan ge fängelse.

Kanske skattemyndigheten gör rätt som bara försöker få syndaren att göra rätt nästa gång, utan att hota med polis. Att få någon med kontakter och inflytande dömd för t.ex. skattebrott måste i dagens Bulgarien betraktas som ett skämt. Då kanske det rent krasst är viktigare att skatteverket fokuserar på att bättra på skatteintäkterna än att agera polis. Nu kommer åtminstone skatteintäkterna från Sofias flygplats att öka.

Men det är fenomen som detta som bara bekräftar bilden för den hårt arbetande bulgaren att Bulgariens politiska och ekonomiska elit egentligen är kriminella fast i fina kostymer och att regler är till för att brytas mot.

söndag 31 augusti 2008

Russofiler är vi allihopa

Det har väl inte undgått någon att det är konflikt mellan Ryssland och Georgien. Jo, kanske vår egen försvarsminister som bäst styr in vårt försvar mot mer sopsortering och övervakning av de egna medborgarna. Hur som helst så har denna konflikt även noterats i Bulgarien. Regeringen är försiktig i kommentarerna eftersom Bulgarien är ett NATO-land men också av tradition vän med Ryssland. Men, det har också lett till en mycket intensiv och het debatt i främst kommentarsfält och på forumsidor på Internet om vem som gör rätt och fel i Kaukasus. Man kan se detta som en febertermometer rakt in i den bulgariska politiska själen. Likt övriga världen ger dessa forum kanske uttryck för mer extrema åsikter än vad folk i gemen har, men åsikterna och analyserna uppstår ju trots allt inte ur ingenting.

Precis som i Sverige så finns det i huvudsak två läger: ett som hävdar att Ryssland är det egentliga offret och ett som menar att Georgien istället är offret. Man kan se det som en fortsättning på den klassiska konfliktlinjen i Bulgarisk politik sedan 1800-talet; den mellan västinriktade liberaler och de rysslandsvänliga. De västvänliga ville bygga en stat som byggde på klassisk liberalism och demokrati. De rysslandsvänliga, russofilerna, hävdade att det rätta för Bulgarien var ett styre som mer liknade den ryska modellen med en auktoritet som med fast hand styrde över landet med folkets (nationens) bästa som ledstjärna. De menade vidare att Bulgarien skulle liera sig i första hand med Ryssland och andra slaviska, ortodoxa länder. Tanken var att det fanns en till Väst väsensskild politisk och andlig kultur i dessa länder.

Men dagens heta debatt handlar ytterst inte bara på denna konflikt, utan även om på andra brännande frågor i dagens Bulgarien. De som angriper Rysslands agerande och gör det med sån hetta att man nog kan tala om russofober. De utmålar Ryssland som den ständige angriparen, en auktoritär och outvecklad jätte med stor armé som ständigt ger sig på länderna i dess omgivning. Ett synsätt som knappast saknar historiska bekräftelser.

Men russofoberna måste jag nog säga mer reagerar på russofilerna än på själva Rysslands agerande. Det är mer en ideologisk strid än något annat (precis som i Sverige skulle jag vilja tillägga). Man kan fråga sig varför Ryssland försvaras med sådan hetta av många i Bulgarien. Den enkla förklaringen är att Ryssland befriade Bulgarien en gång i tiden från turkarna och att man därför är ständigt tacksam och förstående gentemot Ryssland.

Om man har följt debatten i Bulgarien en längre tid så kan man inte låta bli att notera att många hävdar att det mellan Bulgarien och Turkiet finns en evig konflikt, eller oftare, mellan bulgarer och turkar. Med tanken på den slaviska och bulgariska särarten kommer också nationalismen. Turkar i Bulgarien är i sig inte så farliga menar man. Det farliga är att Turkiet kan använda dessa mot Bulgarien genom att skapa en konflikt i Bulgarien och sedan komma till dessa turkars räddning. Precis detta scenario ser russofilerna i Georgien där själva georgierna inte är huvudproblemet, utan Väst och framför allt USA som använder den georgiska konflikten för egna syften. Ett synsätt som var än tydligare i den bulgariska debatten kring Kosovokonflikten. Märkligt nog så verkar nästan ingen se att Rysslands agerande gentemot Georgien är en analog till det egna bulgariskt-turkiska scenariot.

Men konflikten i Kaukasus visar också att konflikten mellan russofiler och russofober är en konflikt mellan politisk vänster och höger. Vänstern i Bulgarien ser positivt på Ryssland och försöker bl.a. framhäva det positiva som fanns under kommunisttiden. Högern är kanske inte alltid så västinriktad som man kan tro, men är generellt väldigt negativt inställd till Ryssland, delvis av ideologiska skäl men delvis eftersom Ryssland gärna spelar under täcket med vänstern för att öka sitt inflytande i Bulgarien.

Av resonemanget ovan så märker man att nationalismen i Bulgarien traditionellt inte kan betecknas som höger i Bulgarien. Nationalismen är så att säga ”blocköverskridande”. Man måste komma ihåg att det var det tidigare kommunistpartiet BKP som drev en mycket repressiv politik mot minoriteter under 1970- och 80-talet. Denna politik anses fortfarande inte särskilt kontroversiell inom dagens socialistparti BSP – arvtagaren till BKP. Jag har ännu inte stött på någon som vill fördöma detta, bara förklara. Man har dock lärt sig att prata tyst om detta och håller ”snacket” internt.

Fast man kan undra vad de socialistiska russofilerna ser hos Putins Ryssland. Så mycket socialism finns ju inte (fast det ser man inte heller hos BSP kanske man ska tillägga). Däremot så ser man ett föredöme i det auktoritära styret, att alltid sätta nationens intressen före folkets. Man fröjdas åt tanken att media är underställd makten och har gått från kritik av makten till att bli dess megafon, allt i nationens intresse. Media i Bulgarien är idag ganska frispråkig och levererar dagligen komprometterande material mot såväl styrande koalition som mot opposition. En fri press "som inte tar nationellt ansvar" är fortfarande väldigt obekvämt för många politiker som oavsett ideologisk hemvist idag ändå har sin fostran under den totalitära tiden. Fast detta är ett ämne för en annan diskussion.

Men jag tycker att debatten om konflikten i Kaukasus visar att russofilerna i mångt och mycket är ett uttryck för en antivästlig och antiamerikansk opinion. Likt Sverige så triggas debatten också av hur man står i synen på USA. Russofilerna är alltid antiamerikanska (även om de gärna bor där), medan russofoberna oftast, men inte alltid, är proamerikanska. I Bulgarien hamnar vi lite grand igen i konflikten mellan västlig liberalism och östlig auktoritarism, eller snarare i konflikten mellan det outvecklade och det moderna. Det moderna i det här fallet är det politiska livet och kulturen i Väst. Det är också en konflikt mellan individualism och kollektivism, en konflikt som inte bara har funnits mellan socialister och icke-socialister i Bulgarien.

Men väldigt mycket så handlar det om en känsla av mindervärdeskomplex. Bulgariens hela moderna historia är fylld av kampen att komma ifatt och bli accepterad. De västinfluerade demokraterna har med förtvivlan sett hur perioder av närmandet till Väst så ofta hindrats av en rekyl mot auktoritärt styre. Kopplingen till Ryssland och Sovjet har efter 1878 mer setts som en förbannelse än något annat.

Russofilerna må erkänna att Bulgarien ligger efter men tycks ändå hävda att varför närma oss dem som inte vill ha oss. Varför söka förändring. Väst må vara ekonomiskt överlägset men samtidigt är Väst moraliskt bankrutt och kräver lydnad till den amerikanska hegemonin. Ett närmande till Väst skulle också innebära att göra sig av med det moraliska och historiska tankegods som gör Bulgarien till en bulgarisk statsbildning. Idén är att ha en stat som inte är beroende av någon och som helt står på egna ben – en slags nationalistisk neutralitetsdoktrin.

Ryssland är då det logiska alternativet att vända sig till. Ryssland accepterar Bulgarien som det är. Ryssland uttrycker aldrig oro över den ekonomiska och demokratiska utvecklingen i Bulgarien. Ryssland uttrycker aldrig någon oro över korruptionen i Bulgarien. Ryssland har aldrig synpunkter på nepotismen.

Hos ryssarna kan bulgarerna vara ”хорошие ребята” horosjie rebjata ”de sjyssta grabbarna”. Eller så kan man tycka åtminstone. För russofilerna är Ryssland ett uttryck för att få vara sig själv. Väst är ett slags ”överjag” som alltid sätter upp villkor för bli som dem. För att säga som den bulgariske författaren Aleko Konstantinov sade för redan 125 år sedan: "Европейци сме, ама все не сме дотам" Vi är européer, men aldrig fullt ut.

Fast i slutändan måste man ändå fråga sig varför den bulgariska emigrationen alltid går västerut, aldrig österut.

söndag 17 augusti 2008

Nu härjar rånarligorna i Sunny Beach

Expressen har idag (ännu) ett reportage om det man kallar våldets Bulgarien. Tre svenska turister blev överfallna och rånade i Sunny Beach för en vecka sedan (fast i artikeln skrivs det ”i fredags”, men det är förra fredagen som menas). Som grädde på moset, eller på kränkningen snarare, så blev de sedan dåligt bemötta på hotellet och som final inte trodda på hos polisen. Så långt en möjlig och trolig berättelse. Att turister blir överfallna och rånade av sju personer låter märkligt för att vara Sunny Beach, men kan likväl vara möjligt. Likaså att polisen skulle bete sig som de gör enligt artikeln, även om detta verkar konstigt enligt mig.

Men det som stör mig är att artikeln utgår från fördom och okunskap för att skapa en felaktig bild av Bulgarien. Rubriken är ”Nu härjar rånarligorna i Sunny beach”, ett påstående som Expressen helt hämtar ur luften. Som ett slags bevis har man en faktaruta som visar på hur våldet och laglösheten tar över i Sunny Beach. Men det vi lär oss av faktarutan är att händelsen i artikeln är den enda händelsen som svenskar har drabbats av i år. Alltså , att av tiotusentalet svenskar i Sunny Beach så har endast ett resesällskap drabbats. Låter fan så mycket tryggare än centrala Uppsala då som jag har utanför mitt fönster.



Ett annat bevis är en 42-årig dansk som säger att flera på hans hotell råkat ut för rån - men att turistguiderna inte ville veta av problemet. Alltså, att turistguiderna och därmed även charterbolagen skulle ignorera kundernas problem. Om det var sant så skulle ju knappast dessa företag överleva en säsong med en så rutten kundvård. Eller så kanske hörsägen inte är en helt tillförlitlig informationskälla.

Men för en grävande journalist så är det ju en baggis kan man tycka att ta fram en lite solidare argumentation. Givet turisternas antal måste det finnas fler incidenter. Det är bara att artikelsöka i andra länders press eftersom danskarna finns med i faktarutan endast för att de nämnts i svensk press, men det är uppenbarligen överflödigt - för det vet man väl hur det är i Bulgarien.

Men ett försök till grävande journalistik finns. Man frågar Kent Öberg på UD:s pressjour om situationen.

– Brottslighet är vanligare i Sunny beach än i övriga Bulgarien. Vi upplever också att svenskar sällan får den hjälp de behöver av den bulgariska polisen.

Detta är rent trams eftersom den största brottsligheten finns i Sofia och andra storstäder. Om brottsligheten i övriga Bulgarien vet varken UD eller Expressen ett dyft. Det är uppenbart. Brottslighet per capita bör rimligtvis vara låg i Sunny Beach vilket också researrangörerna bekräftar. De är ju på plats hela säsongen och skulle rimligtvis märka av om säkerhetssituationen inte var bra. Fast det är klart: det som UD upplever måste ju vara så nära fakta man kan komma. För det vet man väl hur det är i Bulgarien.

Vad det gäller polisen hjälpsamhet (eller brist på sådan) så kan jag inte veta någonting i det aktuella fallet men en tanke har länge slagit mig: varför tycks ingen tappa bort pengar och prylar på fyllan, utan alla tycks ha blivit bestulna eller rånade. Varför det är så är jag inne på i en tidigare postning.

Men det enkla och tröttsamma är att Expressen behövde lite spinn till lördagsläsningen och vad passar bättre än att spinna lite på våra fördomar. I Bulgarien finns maffia och tuffa grabbar i mörka glasögon, alltså måste det vara jättefarligt där. Maffia och tuffa grabbar finns det ännu mer av i t.ex. Italien, men jag har ännu inte sett några resevarningar från Expressen. Man kan även läsa lite andra artiklar i Expressen om svenskar och problem i utlandet. Bulgarien lyser då med sin frånvaro, ändå så är det bara Bulgarien som föräras en liten ”faktaruta” om hur jävligt det är där. För det vet man väl hur det är i Bulgarien.

Det är tråkigt att tidningen som stod upp mot begreppet social turism så gärna fiskar i grumliga vattnen för att få lite knorr på resereportagen.

tisdag 29 juli 2008

Skattefiffel

Att skattemoralen är låg i Bulgarien är ingen hemlighet. I ett försök att få restauranger på Svartahavskusten att betala mer korrekta skatter bevakade man nyligen ett tiotal restauranger för att se hur de redovisade sin försäljning. Det är känt att många restauranger uppger en löjligt låg omsättning samtidigt som man betalar endast minimilönen. Följdaktligen betalar man då väldigt lite i skatt och sociala avgifter. Det inspektörerna gjorde var att bevaka att man verkligen slog in allting som betalades. Detta ledde till att dessa restauranger helt plötsligt ökade sin omsättning med upp till 1300 % (!). Man kan på goda grunder anta att situationen är likadan inte bara på Svartahavskusten, utan i hela landet.

Men, dessa inspektioner kommer knappast att förändra situationen. Syftet är nog snarare att uppmärksamma att det sker ett massivt skattefusk i landets företag och att politikerna måste stärka skatteverkets möjligheter att driva in skatt. Jag tror dock att detta är förgäves. Många lagstiftare och inflytelserikt folk har naturligtvis inget större intresse att stärka statens möjligheter till skatteindrivning eftersom de själva har stora fördelar av en svag skattelagstiftning.

Lågpris i Sofia

Någonting som jag länge trott bekräftas nu av Euobserver: Sofia är Europas billigaste stad. Av världens storstäder så hamnar Sofia på 97:e plats vilket gör den till den billigaste staden i Europa med viss marginal.

Euobserver grundar sina uppgifter på en studie gjord av Mercer. Enligt den så är Stockholm på 31:a plats vilket gör den till Nordens billigaste stad. Hur som helst: vill göra en storstadsutflykt och få pengarna att räcka längre så är Sofia alternativet. Det enda som saknas är lågprisflyg från Sverige, men ibland går det att hitta billiga biljetter via de reguljära flygbolagen.

Om man undviker de namnkunniga hotellen i centrum så kan man fortfarande hitta hyfsat billiga hotell i Sofia. En annan fördel eftersom Sofia inte är så "turistinriktat" är att det i centrum finns restauranger och barer i alla prislägen från väldigt billigt till ganska exklusivt. Jag har någon slags snabbguide på gång, kommer snart här på bloggen.

söndag 6 juli 2008

Kaliakra

Trots att jag varit så många gånger i Bulgarien har jag aldrig varit vid Kaliakraudden (Нос Калиакра Nos Kaliakra). Den ligger ca en timmes bil/bussresa norr om Golden Sands och Albena. Det är en hög och långsmal udde som går långt ut i havet. Längst ut finns rester efter medeltida befästningar. Det finns också lämningar efter ett romerskt bad. Det som är mest fascinerande är egentligen inte alla forntida ruiner, utan själva udden som är en 70-80 meter hög långsmal klippa som sticker långt ut i havet. Utsikten är storslagen och frånvaron av stängsel vid de lodräta klipporna skulle få ett svenskt skyddsombud att lämna in omedelbart. Har man lite tur kan man se delfiner hoppa omkring i havet. Stället är väl värt att spendera en efter- eller förmiddag vid, särskilt innan det hinner bli en riktig turistfälla. Kombinera gärna utflykten med ett stopp i Baltjik som är en charmig liten stad vid havet norr om Albena.

Strömfenomen

Här i Varna är det varmt, ca 30-32 grader, och ständig sol. Detta väder utlovas att hålla sig till i augusti. Däremot lade jag märke till en konstighet i väderrapporteringen. Vattentemperaturen i havet har legat kring 25-27 grader den senaste veckan, men nu ser jag att i morgon så blir temperaturen endast 20 grader längs den norra delen av kusten. Detta att vattentemperaturen faller med 5 grader på en dag trots intensiv sol och varmt väder beror på de starka och oförutsägbara strömmar som finns i Svarta Havet. Fast å andra sidan så är detta troligen högst tillfälligt och temperaturen kan vända åt andra hållet lika fort som den föll.

Stjärnsmäll i Sofia

Jag har varit några dagar i Sofia vilket bland annat inneburit att jag inte har haft tillgång till Internet dessa dagar, men å andra sidan var det händelserikt värre. Klockan 6.28 i torsdags vaknade jag av två riktigt ordentliga explosioner, som sedan följdes av ytterligare explosioner med ojämnt intervall. Explosionerna var av sådan kraft att fönstren skakade och billarmen gick igång ute på gården. Det var förstås omöjligt att förstå med en gång vad det var för något eftersom ingenting särskilt syntes, men av nyheterna framkom att ett militärförråd utanför Sofia exploderat, ca 10 km från där jag bodde varför man förstår styrkan på explosionerna.

Det som hade exploderat var gammal, utgången ammunition och sprängmedel. Ingen person hade dock skadats. Det hela blev förstås dagens toppnyhet och hela den politiska eliten engagerades. Ett antal ministrar engagerades vilka fick förklara att det inte var någon större fara för liv och lem, att inga giftiga ämnen eller radioaktivitet hade kommit ut i luften. Oppositionen samt Sofias borgmästare, Bojko Borisov, tog förstås tillfället i akt att attackera de styrande som kunde tillåta sådana här saker att ske. Syftet var förstås att ånyo visa att de styrande partierna är oförmögna att styra landet och att vanligt folk får lida av deras inkompetens.

Explosionerna ledde också till att Sofias flygplats stängdes efter att man upptäckt att ett större metallföremål slagit ned där. Efter sedvanligt kaos och informationsvakuum så öppnade flygplatsen först framåt kvällen. Ankommande flyg omdirigerades till Plovdiv.

Orsaken till explosionerna är fortfarande oklara eftersom man inte kan närma sig området förrän om några dagar av säkerhetsskäl. Spekulationerna är dock många, särskilt eftersom gammal ammunition och sprängmedel inte brukar självantända. Många lutar åt att det rör sig om ett försök att dölja oegentligheter med illegal försäljning av ammunition och sprängmedel. Fast jag vill dock inte heller utesluta gammal hederlig inkompetens som orsak eftersom det är känt att hanteringen av dessa saker ibland är mer än vårdslös.

Annars så var sig Sofia rätt så likt. Bilkörning där är inte för de lättstressade eller för de som bryr sig om andras körning lika mycket som sin egen. Tempot är högt och många kör lite där det är möjligt samtidigt som det är trångt med alla spårvagnar och bussar. Om trafiken i Stockholm stressar dig så ska du aldrig köra bil i Sofia (eller annan större bulgarisk stad heller). Här gäller att gilla läget samt hålla koll åt alla håll.

Jag fick också tillfället att uppdatera mig lite på vad som sker i Sofia vilket inte var helt fel eftersom jag håller på att skriva en liten snabbguide till staden, delvis influerad av en artikel i DN för ett par månader sedan. Snabbguiden dyker upp här på bloggen vad det lider.

måndag 23 juni 2008

Värmen kommer

Hittills i juni har temperaturen åkt lite upp och ner samt att det emellanåt varit molnigt med en del kortare regnskurar. Det har i och för sig inte varit kallt men den riktiga värmen har bara infunnit sig enstaka dagar. Nu är det emellertid varmare väder på gång. Från och med igår har det varit idel sol och kring 30 grader här vid kusten. Inåt landet kommer temperaturen krypa upp till 38 grader. Enligt meteorologerna kommer temperaturen hålla sig där tills vidare. Det är dock inte rekordartat som förra året vid den här tiden när det var kring 40 grader här vid kusten, men det var å andra sidan lite för mycket av det goda. Vattentemperaturen håller sig mellan 21 grader i norr och 24 grader i söder. Men troligen kommer den att vara kring 25 grader eller mer längs hela kusten redan denna vecka tack vare värmen.

Bötesbluff

Något som drabbat en del svenskar i framför allt Sunny Beach är att bli bötfällda för att ha slagit en drill i det fria eller skräpat ned eller annat. Det verkar som om de flesta betalat på plats utan att bråka, trots att det inte varit poliser som bötfällt, utan ordningsvakter. Böterna har ibland inte varit så små heller, utan ibland 100-tals leva. Detta har alltid varit ett stort bedrägeri eftersom det är endast poliser som får utfärda böter precis som i Sverige. Dessutom har polisen viktigare saker att syssla med än att smyga på turister som begår eventuella bagatellartade förseelser.

Härom helgen omhändertog polisen i Sunny Beach sex falska ordningsvakter som hade ”bötfällt” tyska turister på 100 leva var. Senare i veckan togs ytterligare tre väktare för samma brott. De arbetade för vaktbolagen Street Security och Beach Security. Om dessa bolag är verkliga eller ej vet jag inte.

Så om någon vakt vill bötfälla dig för att ha lättat trycket i Sunny Beach så är det bara att neka. Det är ren och skär bluff. Gå därifrån eller säg att du vill tala med polisen först. Om ”väktarna” blir hotfulla så är det desto större anledning att ta kontakt med polisen. Självklart kan det vara svårt att hävda sin rätt när man kanske inte är helt nykter och väktarna storväxta och hotfulla. Men enda sättet att stoppa det är att visa att man inte accepterar detta. Även om du känner att du måste betala för att komma undan så bör man kontakta polisen i alla fall efteråt. Det var så flera av ovanstående fall nystades upp.

söndag 22 juni 2008

Mord i Golden Sands

Artikeln nedan visar på att konkurrensen kan vara mördande. En annan händelse visar att det inte bara är ett uttryck. För ett par dagar sedan blev en person skjuten till döds och en annan sårad vid diskoteket Malibu i Golden Sands. Diskoteket var dock stängt vid tillfället. Det är inte helt klart varför mordet skedde men det rör sig uppenbarligen om två olika kriminella grupperingar som på något sätt drabbat samman. Det spekulerades först om att det rörde sig om konflikt om territorium för drogförsäljning, sedan att det gällde kontrollen över en mycket inkomstbringande del av stranden. Polisen säger dock nu att det finns ett annat motiv, utan att säga vilket. De säger vidare att de vet vem som ligger bakom och att anhållanden är att vänta.

Partykrig

Ett rejält slagsmål bröt ut i Sunny Beach i förrgår 18 juni. Kombattanterna var två olika grupper som arbetar i turistorten. Tre personer höll på med att sätta upp affischer vid hotell Planeta för de för svenskar så bekanta ställena Lazur och Viking. Då blev de attackerade av en grupp på 7 personer som hävdade att de var inne på ”främmande territorium”. Dessa sju arbetade uppenbarligen för konkurrenter till Lazur och Viking. I slagsmålet användes tillhyggen men ingen blev alltför allvarligt skadad.

Sjukförsäkringstrassel

En fördel med att Bulgarien är med i EU är att den allmänna svenska sjukförsäkringen gäller även i Bulgarien, förutsatt att man har med sig det europeiska sjukförsäkringskortet. Det enda man ska behöva betala är de ordinarie patientavgifter som kan finnas, precis som hemma i Sverige. Den faktiska kostnaden regleras mellan ländernas försäkringskassor utan att du behöver bry dig om det, mycket praktiskt. Fast nu är det förstås inte så enkelt här i Bulgarien. Det visar sig att alla vårdinrättningar i Sunny Beach saknar avtal med den bulgariska sjukförsäkringskassan (ska man gissa att det är likadant för de andra turistorterna också). Det innebär att du som patient då får betala hela kostnaden för vården eftersom läkarmottagningen (eller liknande) då fungerar helt privat. Ditt europeiska sjukförsäkringskort är då värdelöst. Dåligt för dig som patient men bra för de läkare som jobbar här eftersom de får pengarna direkt samt kan stoppa hela summan i den egna (eller ägarens) ficka. Dyrt eller ej, så vill jag i alla fall säga att kvalitén på vården är bra här i Bulgarien.

Vad ska man göra då? Tja, är det enklare saker som omplåstring/bandagering eller frågor så är det för omständigt för att ta sig till sjukhusen i t.ex. Burgas eller Varna. Fråga dock vad det kostar först. Om ni misstänker något allvarligare så kan det vara idé att ta sig till ett ”riktigt” sjukhus om du har möjlighet. Fråga dock alltid först om det europeiska sjukförsäkringskortet gäller (dvs. att de har avtal). En bra reseledare bör dock känna till allt detta.

Turisttricks

Nu har en ny säsong börjat och därmed även gamla bekanta fenomen. Fast inte riktigt kanske, även den negativa sidan av turismen utvecklas. En ny variant på bedrägeri är att man stjäl utländska registreringsskyltar som man sedan använder när man tankar någon annan bil. När det är fulltankat så drar man utan att betala. Bevakningskameror hjälper inte eftersom bil och skylt inte hör ihop och bensinmacken får stå med lång näsa. Däremot så kan registreringsskyltens riktige ägare få en del problem.

Ficktjuvsbranschen har vidareutvecklats. Nästan (om inte alla) ficktjuvar här vid kusten är romska kvinnor. En ledsam omständighet, men så är det. Dessa är som regel mycket skickliga och ett ständigt problem om man inte är på sin vakt, i synnerhet där mycket folk samlas. Dessa kvinnor har bara ett ”problem” om man får uttrycka det så. De är som regel lätta att känna igen, särskild för folk som bor här, eftersom de är mörkare och svarthåriga samt ofta har vissa typiska ansiktsdrag. Därför har många av dessa numera helt blonderat håret samt klätt upp sig ordentligt. På så sätt kan de lättare ta sig in i turistorterna som regel är hårt bevakade samtidigt som de väcker mindre uppmärksamhet hos turisterna. Bevakningen blir hårdare för varje år samtidigt som turisterna blir allt mer uppmärksamma, men det hjälper inte helt då tjuvarna är skickliga och uppfinningsrika.

Det enda råd jag kan ge är de vanliga att inte ha pengar, mobil och kamera lättåtkomlig för andra. Ha alltid en del pengar löst i ficka så du slipper gräva i plånbok eller handväska varje gång du måste betala något. Kom ihåg: ingen skulle komma på idén att fråga en turist om vägen eller något liknande, så om någon vill ha hjälp av dig och är lite påstridig så var på din vakt. Likaså om du får påhäng av någon ”hjälpsam” typ.

Det ”gamla vanliga” tricksen med pengaväxling fortsätter. Vanligast är växlingskontor med bedrägliga skyltar om växlingskurser. Vid minsta tvekan så låt bli att växla. Att växla med någon på gatan är lika dumt som tidigare. Du blir med 100 % säkerhet lurad då. Växlingskursen ska vara ungefär lika med den som ges av t.ex. Forex. En god ungefärlig tumregel är 5 kronor = 1 lev*, 20 leva = 100 kr. 1 Euro är drygt 2 leva om du har sådana. Om du har tid och möjlighet så kan vissa banker i storstäderna Varna eller Burgas ge bättre kurser än hemma i Sverige på svenska kronor. Den bekväme växlar i Sverige.

* Valutan i Bulgarien heter faktiskt lev, inte leva. Anledningen till att så gott som alla tror att det heter leva är när man böjer lev i plural när man räknar så blir det leva: alltså 1 lev, 2 leva, 3 leva och så vidare. Denna form som slutar på –a kallas räkneform. Den normala pluralen för lev är levove precis som för andra enstaviga maskulina substantiv: alltså един лев (edin lev 1 lev) men много левове (mnogo levove många leva). Så nu vet ni och kan besservissra om ni vill.

Lurigheterna kan gå åt andra hållet också. Redan så rapporteras om de första försäkringsbedrägerierna. Som regel rör det sig om skandinaver eftersom de är välförsäkrade via hemförsäkring eller reseförsäkring. Det man gör är att man rapporterar att man blivit rånad på sin dyra digitalkamera, mobil eller annat. Med polisanmälan i sin hand kan man sedan kräva ersättning av försäkringsbolaget hemma i Sverige. Om du har sådana tankar så bör du emellertid se upp. Polisen här är faktiskt ganska duktig på att nysta upp dessa bedrägerier. Till skillnad mot Sverige så utreds de flesta polisanmälningar här, inte bara arkiveras för statistikens skull. Ett antal svenskar åkte förra året dit för försäkringsbedrägeri här och det verkar bli likadant i år också.

Bedrägerierna är faktiskt en anledning till att t.ex. Sunny Beach fått lite dåligt rykte då det verkar som om det stjäls hela tiden. Riktigt så illa är det inte. En lite lustighet är att jag läste om ett fall där en svensk beklagade sig i en viss kvällstidning förra året om hur kriminellt det var i Sunny Beach. Samtidigt så kunde jag här i Bulgarien läsa om uppenbarligen samme svensk som åkt dit för försäkringsbedrägeri. Media här publicerar normalt personuppgifter samt alla omständigheter kring en händelse.

måndag 16 juni 2008

Fotbollsfeber

Bulgarien är inte med i EM men ändå är fotbollstemperaturen hög här i Bulgarien. Det beror delvis på att fotboll alltid är viktigt här och alla följer noggrant EM via teve. En annan orsak är att ett av de största lagen här: sofialaget CSKA inte får delta i internationella turneringar på grund av stora skulder till staten för bland annat moms. Denna misskötsel har naturligtvis retat upp fansen till raseriets gräns, men det pekar också på att det finns någonting större än bara misshushållning med klubbens pengar. Uppenbarligen är klubben inblandad i någonting som kan betecknas som bedrägeri. Man vet inte ens vem eller vilka som exakt äger klubben då mycket av verksamheten sköts via ett offshorebolag. Att det rör sig om någonting viktigt med eventuella allvarliga konsekvenser är tydligt då premiärminister Stanisjev personligen har lagt sig i ärendet. Dagstidningen 24 Chasa (24 timmar) har gått igenom alla klubbar i A-ligan (”Allbulgariskan”) och nästan alla uppvisar märkliga ägarkonstruktioner, inte sällan med kopplingar till den gråa ekonomin.

Inflation

Det konstateras att inflationen på årsbasis nu är upp i 15 % i Bulgarien. Detta är den näst högsta i EU där Lettland leder med 17,4 %. I Sverige är den 3,2 % vilket är bland de högre i Västeuropa. Generellt så är inflationen högre i det tidigare Östeuropa varför prisökningarna åtminstone delvis beror på en prisutjämning med Västeuropa. Priserna är lägre i öst än i väst enkelt uttryckt varför det finns en press uppåt. En annan viktig orsak är förstås de allmänna prisökningarna som finns på bränsle och mat som t.ex. även har påverkat oss i Sverige.

I Bulgarien skapar inflationen stora problem för gemene man eftersom en majoritet lever ur hand i mun och känner av prisökningarna direkt. Trycket på löneökningar blir än större vilket är naturligt men som kan leda till ytterligare inflation.

På min särskilda inflationsindikator: ölpriset, har jag märkt av fördyrningen av det livsnödvändiga. Förra året låg priset på en stor öl här i centrala Varna på omkring 1,20 till 1,50 leva (5,50 till 7 kronor), nu säljer ingen för under 1,50 leva. Fortfarande billigt för oss, men ett bekymmer för bulgaren.

Hotelldöden II

Folk med insyn säger att flera hotell i Sunny Beach kommer att gå i konkurs senare på säsongen. Anledningen är att överetableringen och den tuffa konkurrensen har sänkt priserna på övernattningar så pass mycket att det knappt täcker kostnaderna. Beläggningen är hög i hela Sunny Beach men det hjälper inte då intäkterna inte täcker kostnaderna för verksamheten. De hotell som framför allt är i riskzonen är de mindre med högst 100 bäddar. Jag tror dock att detta knappast kommer att drabba några svenska semesterfirare, då de oftast bor på de större och mer väletablerade hotellen.

Silikonförbud

I ett försök att göra ett bättre intryck på turisterna har lokaltrafiken i Burgas förbjudit chaufförerna att spela chalga (folkpop) i bussarna. Musiken som är lika intensiv som den är exotisk för oss anses inte bara störande, utan även ”bonnläppig”. Likaså är det nu förbjudet att klistra fast bilder på de rätt så yppiga och silikonförstärkta chalgasångerskorna i bussarna. Detta är en del i ett försök att förbättra kvalitén på lokaltrafiken. Fast det verkar börja och sluta där det är som lättast: att hitta på något förbud.

Torrlagd

Häromdagen gick en huvudvattenledning sönder och nästan hela Varna blev utan vatten. Många här tar det med jämnmod eftersom det sker lite då och då på grund av det gamla och slitna vattenledningsnätet. Likt andra varnabor var det bara att försöka tvätta sig med det vatten som råkade finnas i tillhands i flaskor och dunkar. Stoppet varade ”bara” ett dygn vilket åtminstone är en förbättring jämfört med det stopp som var i november förra året och som varade nästan en vecka.

Mindre stopp som påverkar mindre delar av Varna sker annars varje vecka, i synnerhet i utkanten av stan.

Tillbaka

Efter mycket jobb och stök är det dags att skaka liv i bloggen igen. Jag befinner mig för tillfället i Varna där turistsäsongen håller på att gå upp i varv. I Varna är det mesta sig likt även om centrum har blivit lite mer slitet än sist. Strandserveringarna är något färre men de flesta har snyggats till åtminstone.
Det verkar som om det mesta av uppmärksamheten och resurserna går till att hålla igång Golden Sands, medan själva staden Varna får komma i andra hand för borgmästaren och kommunstyrelsen.

torsdag 15 maj 2008

Prisfall

Jag har tidigare skrivit om att det finns en viss turbulens på den bulgariska bostadsmarknaden. Nu rapporteras om att ett stor justering nedåt håller på att ske i Sunny Beach. Orsaken är ett överutbud orsakad av en veritabel byggboom i området. Enligt mäklare finns cirka 30.000 objekt ute för försäljning just nu i området. Även tidigare köpta lägenheter som nu bjuds ut har dragits med. Självklart får detta följder när så många lägenheter inte hittar köpare.

Ett viktigt syfte med bostadsköp för många är just att spekulera och när det finns ett så stort utbud så försvinner chanserna för en snabb värdestegring. Det blir då en race mot botten när byggbolagen måste hitta köpare för att bl.a. betala av lån. En annan orsak till prisfallet är att utbyggnaden av infrastruktur inte hunnit med byggboomen varför intresset svalnat. I ytterområden har priset krupit ned mot 500 Euro/m2, vilket motsvarar priset på lägenheter i de mindre ärorika förorterna i Burgas.

Man förväntar nu att flera byggföretag kommer att konkursa när de inte kan betala sina åtaganden. Likt bankkrisens Sverige så ”riskerar” bankerna att bli stora fastighetsägare.

Det är dock viktigt att poängtera att detta fenomen gäller bara i och omkring Sunny Beach (och till viss mån Bansko) och objekt i mindre attraktiva områden. Objekt vid stranden i Sunny Beach och som kan erbjuda mervärden i form av t.ex. pool, bevakning och en fungerande infrastruktur m.m. ligger kvar på höga nivåer. Priserna där ligger normalt mellan 1.300 till 1.800 Euro/m2.