onsdag 30 december 2009

Zebralag

En undersökning som gjorts i ett antal europeiska städer för att visa vilka städer som är tryggare respektive otryggare för fotgängare att korsa en väg fick mig att fundera lite. Nu fanns inte Bulgarien med i denna undersökning, men om t.ex. Sofia eller Varna hade inkluderats hade de återfunnits i botten av tabellen. Det vågar jag nog påstå utan att luta mig på någon annan undersökning än mina egna erfarenheter.

I Bulgarien finns ingen zebralag. Man skulle lite vitsigt säga att det däremot är bra med att se bra. Att noggrant titta åt både höger och vänster innan man korsar en bulgarisk väg är en förutsättning att komma helskinnad över. Min fundering var då vad som skulle hända om man införde en zebralag – alltså att bilar måste stanna för fotgängare vid övergångsställen. Det kanske lite märkliga är att det nog skulle bli sämre för alla i trafiken.

Hur då? Jo, för att en zebralag ska göra situationen för fotgängarna bättre så måste så gott som alla bilister följa den. Vi har ju i Sverige vissa problem med att fotgängare tror att det nu är helt ofarligt att korsa ett övergångsställe och därför inte har tillräckligt bra koll på situationen innan man kliver ut i gatan. Därför ökade faktiskt antalet svårt skadade och dödade fotgängare något efter att denna lag infördes i Sverige.

Nu har jag inte hört om någon zebralag skulle vara på gång i Bulgarien. Men, om man nu i Bulgarien skulle införa en sådan lag så skulle den antingen bli helt verkningslös – allt skulle vara som förut eftersom alla vill komma över gatan helskinnade – eller så skulle vissa fotgängare uppvisa samma beteende som i Sverige, alltså att kartan (lagen) går före verkligheten. Då skulle antalet döda och skadade öka även i Bulgarien. Men troligare är att vi skulle få en situation där ingen skulle veta vad som gällde. Det vore naivt att tro att bilisternas beteende skulle förändras över en natt. Rallyt på vägarna skulle fortsätta. En beteendeförändring tar tid, även om det finns en lag som straffar detta beteende.

Jag tycker faktiskt att det blev en bra metafor över skillnaderna mellan Bulgarien och Sverige. Här lever vi i en värld där vi (ja, väldigt många i alla fall) tror att många problem löses tämligen enkelt bara en lag eller regel skapas. I Bulgarien blir det däremot så uppenbart att etablerade beteenden eller vanor inte påverkas särskilt mycket av nya lagar eller regler. Nu gör man så ändå i stor utsträckning i Bulgarien eftersom politiker vill visa handlingskraft och antalet stiftade lagar är ett mått på effektivitet.

I Bulgarien finns en stor diskrepans mellan kartan och verkligheten. Under kommunisttiden så var livet hårt reglerat och övervakat. Därför lärde man sig ett fasadbeteende där man utåt var en god medborgare, men inåt, privat gjorde som man brukade. Detta beteende fortsätter idag även om verkligheten är helt annorlunda mot då.

Detta var ett litet hypotetiskt resonemang över en lag som (ännu) inte finns i Bulgarien. Hur skulle man göra då om man ville förbättra säkerheten för fotgängarna. Enligt mig så finns inga genvägar, utan man måste först göra övergångsställena säkrare, dvs. mindre skymda, bättre utmärkta, fler trafikljus etc. Det andra är att långsiktigt arbeta på att ändra bilisternas beteende. Alltför många är nonchalanta i trafiken med ett minimalt hänsynstagande till andra.

Det senare beror nog inte bara på temperament, utan främst på att körutbildningarna i Bulgarien lämnar mycket att önska. Fokus är på själva körandet, inte på samspelet i trafiken och undvikandet av farliga situationer. Ett tydligt exempel på instruktörernas nonchalans är att jag ännu inte sett en enda instruktör som haft bilbältet på sig trots att det är lag. Vad är det för attityd man för över då kan man undra. Men betydligt värre är att hela systemet för körskolor och körkortsutfärdande är helt genomkorrumperat. Enligt uppgifter så utfärdas årligen upp till 15.000 körkort mot mutor i Bulgarien. Detta är körkort som även erkänns hos oss. Att dessa bilförare även skulle respektera lagar och regler i trafiken kan man knappast förvänta sig.

tisdag 29 december 2009

Bostadsmarknaden under 2010

Stor konkurrens och bra erbjudanden kommer att prägla bostadsmarkanden i Bulgarien under 2010. Åtminstone om man får tro de ledande mäklarföretagen.

2009 var ett år när fastighetspriserna gick ned med i genomsnitt 30 %. Som vanligt är det inte helt enkelt att få ut en heltäckande beskrivning av fastighetsmarknaden i Bulgarien men uppgiften kommer från den Nationella fastighetsföreningen i Bulgarien. Där säger man vidare att 2009 har varit ett av de svåraste åren på länge. Utbudet har under året vida överstigit efterfrågan. Anledningen är förstår finanskrisen som slagit både mot fastighetsmarknaden och byggsektorn.

Men sedan i september har en stabilisering av fastighetspriserna noterats på grund av ökad efterfrågan. Det finns därför enligt den Nationella fastighetsföreningen anledning till att se mer optimistiskt på 2010. Framför allt kommer bra lägen i Sofia och Varna med bra byggkvalité att se en återhämtning. En bromsande faktor är dock bankernas återhållsamhet med bostadslån. Därför så hyrs många bostäder ut istället för att säljas för tillfället.

Även om regeringen kommer att stimulera finansmarknaden under 2010 så kommer inte priser att nå upp till nivåerna innan krisen på flera år säger dock den Nationella fastighetsföreningen.

Flera mäklare som tidningen Dnevnik talat med säger att det kommer att finns ett visst prisfall under 2010 även om det kommer att vara måttligt jämfört med 2009. Mäklarna är dock likt den Nationella fastighetsföreningen entydiga i att attraktiva lägen i främst Sofia och Varna kommer att behålla sina nivåer. Även de anser att bostadsmarkanden inte kommer att ta fart förrän billigare lån finns tillgängliga.

Vad det gäller fritidshus och hus i turistorterna så såldes under 2009 bara en femtedel så många fastigheter som under 2008. I stort sett försvann alla västeuropeiska spekulanter då syftet med fastighetsköpen handlade lika mycket om spekulation som att skaffa ett semesterboende. Mäklarna hoppas på att ryssarna kommer att kompensera detta bortfall.

Överlag tycks kommande år att vara svårförutsägbart. De bulgariska köparna kommer nog inte att komma till bostadsförsäljarnas räddning. Vad det gäller utländska köpare så tycker åtminstone jag att EU-medlemskapet och att det nu finns ett stort utbud av billiga fastigheter göra att någon reaktion kommer att ske. Det kommer förmodligen aldrig att vara så billigt som nu under 2010. En positiv konsekvens av krisen är att många oseriösa mäklare försvinner. Även mäklaravgifter har justerats nedåt. Nu är det köparens marknad och det finns ingen anledning att göra affär med första bästa mäklare.

måndag 21 december 2009

Utomjordingar bland oss

Jo, faktiskt – rubriken är inte fel. Lătjesar Filipov vid den Bulgariska vetenskapsakademien hävdar att utomjordingarna finns bland oss redan, även om deras närvaro inte märks så mycket. För att lugna läsare på bloggen så säger han att de inte är fientliga av sig, utan snarare vill hjälpa oss. Tyvärr så gör vår brist på tillräckligt avancerad teknologi det omöjligt att kontakta dem för att ta ett snack. Dessutom anser Lătjesar Filipov att vi inte vet vad vi borde fråga dem om vi ändå skulle få kontakt. Han tror dock att vi i framtiden kommer att ha någon slags telepatiskt kontakt.

Däremot har den Bulgariska vetenskapsakademien gjort vissa framsteg i kommunikationen med dessa utomjordingar. Enligt uppgift håller man just nu på att analysera ett antal piktogram i forma av cirklar på åkrar. Dessa piktogram ska vara svar på ett trettiotal frågor som Akademien ställt till utomjordingarna.

Man skulle kunna skratta lite åt denna uppenbarligen något excentriske vetenskapsman. Men han är inte vem som helst. Lătjesar Filipov, som är doktor inom sin vetenskap, har tidigare i intervjuer hävdat att Ufon existerar och att händelsen i Roswell 1947 var ögonblicket när spekulation gick till fakta. Enligt honom har det sedan dess skett ytterligare UFO-krascher bland annat i Ryssland och Sydamerika.

Framför allt är han son till Grisja Filipov som var premiärminister från 1981 till 1986. Detta var under Todor Zjivkovs kommunistiska styre. Grisja Filipov tillhörde i flera decennier den absoluta makttoppen i Bulgarien. Hans son som mer eller mindre föddes in i den kommunistiska nomenklaturan valde att inte gå den politiska vägen, utan att bli vetenskapsman istället. Med sin bakgrund kunde han knappast misslyckas – han fick sin utbildning bl.a. i Moskva. Numera är han ställföreträdande chef för Institutet för kosmisk forskning vid den Bulgariska vetenskapsakademien samt sekreterare i det Departementsöverskridande kommissionen för kosmisk forskning vid Ministerrådet (det heter så på bulgariska).

Jag vet inte om tro på det övernaturliga, magi eller utomjordingar är större i Bulgarien, däremot är det mer accepterat än i Sverige. Av den anledningen så framstår Lătjesar Filipov inte fullt så kufig i Bulgarien som han skulle ha gjort i Sverige.

söndag 13 december 2009

I gasen

Jag läste en artikel i SVD om hur svårt det är att köra på gas i Sverige. Bristen på gas är stor och när det väl finns så blir det långa och sega köer. Det låter ju faktiskt som en beskrivning av den svåra kris som uppstod i Bulgarien när ekonomin officiellt havererade 1990 (den var redan usel, men kommunismens avskaffande tvingade Bulgarien att så att säga ”komma ut”). Fast SVD berättar om situationen i Stockholm, huvudstad i världens mest moderna och miljömedvetna land – eller åtminstone som vi ser oss.

I Bulgarien är det inte så. Där är gasdrift lika vanlig som bensindrift, om inte vanligare. Anledningen kan förmodligen bero på att bensinen alltid har varit dyr, åtminstone i förhållande till de låga lönerna. Dessutom var det lite si och så med tillgängligheten under kommunisttiden. Det har lett till att det redan tidigt fanns en marknad för gas. Gas är billigare än bensin samt att Bulgarien alltid haft en gasimport som använts till bl.a. uppvärmning. Det är dessutom enkelt att bygga om en bensinbil att även gå på gas. I Bulgarien är det dessutom ganska billigt.

Detta gör att gas numera är väldigt vanligt som bränsle bland bilar i Bulgarien. Stationsnätet är väl utbyggt och de flesta bensinstationer har även pump för gas. Kostnaden per kilometer kan halveras jämfört med bensin eller diesel. Därför använder så gott som alla Bulgariens taxibilar gas. Jag har själv kört gasdrivna bilar vid flera tillfällen. Skillnaden är inte särskilt stor. Man tappar lite kraft vilket mest märks vid omkörningar. Det luktar lite speciellt, i alla fall om man står bakom en gasdriven bil. En sådan bil måste dock alltid starta med bensindrift, men du kan vrida om till gasdrift under färd.

Det finns egentligen bara en uppenbar nackdel – det är säkerheten vid kollision. Eftersom i de flesta fall så monteras gastanken i bagageutrymmet mot baksätet så finns det en viss explosions- eller brandrisk vid kraftig kollision. Men risken är störst i äldre bilar, framför allt ryska, där säkerheten sällan var en aspekt vid konstruerandet av bilen. Moderna bilar är tämligen säkra om monteringsarbetet utförts korrekt. Naturligtvis är det bästa att bilen redan från början konstrueras för gas- och bensintank så att säkerheten blir maximal. Fast jag vet inte ens om sådana bilar finns i någon större produktion.

Gasdriften samt att Bulgariens alla bilar nu har katalysator har gjort enormt mycket för luften i städerna. Vi som minns kommunisttidens enormt smutsiga bilar som dessutom gick på lågoktanig bensin märker skillnaden. Det är som natt och dag bokstavligt talat nästan.

Men frågan kvarstår: varför lyckas Bulgarien med detta medan Sverige beter sig som ett u-land?

Schema över hur anpassningen till gasdrift kan se ut.