tisdag 28 juli 2009

BBC intervjuar Bojko Borisov

BBC har gjort en intressant intervju med den nye premiärministern i Bulgarien, Bojko Borisov. Bojko Borisovs förmåga att dominera med sin närvaro gör ett intryck även på BBC:s journalist och som därigenom ser en väsensskillnad mellan honom och den tidgare premiärministern Simeon Sakskoburgotski som också lovade under men som saknade den tuffhet detta kräver.

torsdag 23 juli 2009

20 år för sent

Parlamentet fattade igår ett beslut att alla som en gång i tiden varit i den kommunistiska säkerhetstjänstens rullor inte ska kunna inneha vissa högre poster som t.ex. utskottsordförande. Dessa personer kan inte heller ingå i internationella delegationer eller utskott som behandlar säkerhetsfrågor.

Lagförslaget lades fram av Den blå koalitionen men fick stöd av en majoritet. De två partier som drabbas mest av detta, BSP och DPS, var förstås emot. Två ledamöter från BSP var dock för, bl.a. den tidigare kulturministern Stefan Danailov.

Detta är någonting som borde gjorts för snart 20 år sedan eftersom just personer från säkerhetstjänsten varit ledande när det gäller att missbruka och förvrida reformarbetet. Dessa personer är också starkt medskyldiga till att politik, ekonomi och kriminalitet rörts ihop till en enda röra.

Fast detta hindrade inte Bojko Borisov att utse Bozjidar Dimitrov till minister utan portfölj. Han var en av alla agenter/informatörer som arbetade för den kommunistiska säkerhetstjänsten under 80-talet. Fast nu är Bozjidar Dimitrov inte vem som helst. Han är nog Bulgariens mest kända historiker och chef för Det nationella historiska muséet. Han har sedan flera år sitt eget teveprogram på bulgariska TV1 (statstelevisionen) som behandlar bulgarisk historia. Han var tidigare aktiv i socialistpartiet BSP men hamnade i konflikt med detta för några år sedan och ställde upp för Gerb i det senaste valet. Som minister utan portfölj är han ansvarig för bl.a. bulgarer i utlandet och det bulgariska historiska arvet (!). Med bulgarer i utlandet menas främst bulgarer som lever som minoritet i några länder sedan generationer som i Serbien, Ukraina och Moldavien. Trots detta kan man fundera över Borisovs motiv då fördelarna med valet av Bozjidar Dimitrov inte är uppenbart.

onsdag 22 juli 2009

Regeringsbildningen fortgår

Den politiska utvecklingen går framåt med rasande fart i Bulgarien. Fler ministrar har presenterats, men en genomgång av dessa får vänta tills regeringsbildningen är klar. Då kanske också bilden är mer klar över hur Bojko Borisov tänker ta sig an styret av landet. En sak som de flesta nominerade ministrar verkar ha gemensamt är att de är förhållandevis unga samt haft en bakgrund så lång bort från BSP (och även kommunistpartiet BKP) som möjligt.

De första veckorna efter valet har mer präglats av konflikt än av brett samförstånd. Bojko Borisovs beslut att bilda minoritetsregering togs inte emot väl av de partier som ansåg sig vara självklara i en majoritetsregering. Såväl Den blå koalitionen som RZS har uttryckt stort missnöje över att de inte erbjudits någon ministerpost, utan endast ett slags samarbetsavtal. Ataka är däremot mer entusiastiskt, eller snarare dess ledare Volen Siderov är det. Han har sagt att han stöttar Gerbs regering fullt ut. Detta är väl ett stöd som Borisov betackar sig för, men det kan åtminstone vara användbart som påtryckningsmedel mot andra partier för tillfället. Flera av Atakas kärnfrågor står i direkt opposition till Gerbs varför Atakas stöd nog får betraktas som tillfälligt och strategiskt.

Även den tilltänkte finansministern, Simeon Djankov, har gått ut hårt inför regeringsstarten. I en intervju i tidningen 24 Chasa (24 timmar) så säger han att en av prioriteterna är att få ordning på energisektorn eftersom det är där staten blöder mest. Flera av de stora aktörerna inom energi har i Bulgarien organiserat sig inom holdingbolaget Bălgarskija energien holding BEH (Българския енергиен холдинг - БЕХ). Trots att de ingående företagen är statliga så är själva holdingföretaget utanför statlig kontroll vilket jag nämnt tidigare. Djankov vill nu föra holdingföretaget under direkt statlig kontroll för att få insyn i hur penningflödena egentligen går. Eftersom BEH uppvisar ett svagare (offentligt) resultat än det borde sån finns det misstanke om oegentligheter och/eller missmanagement.

Än mer anmärkningsvärt är att Djankov sagt att Bulgarien saknar pengar till att bygga ett nytt kärnkraftverk på donauön Belene och att detta projekt därför inte kan bli byggt med statliga medel. Detta är en kommentar som ekar ända in i Kreml då Ryssland fått mer eller mindre garantier av den avgående regeringen att få bygga detta. Det har dessutom visat sig att upphandlingen för kärnkraftsverksbygget var en chimär eftersom det redan från början var klart att uppdraget skulle gå till ryska företag. Det har också framkommit de ekonomiska villkoren är rent skadliga för Bulgarien (men inte för uppdragstagarna).

Djankov utmanar med dessa två ståndpunkter väldigt mäktiga intressen i såväl Bulgarien som Ryssland. Samtidigt så säger att den blivande inrikesministern, Tsvetan Tsvetanov, att den bulgariska motsvarigheten till Säpo kommer att reformeras och lyda direkt under inrikesministern. Den bulgariska säkerhetstjänsten har länge ansetts vara en rysk trojansk häst av många i Bulgarien och våghalsiga reformer inom ekonomin kräver därför lika våghalsiga reformer inom rätts- och säkerhetsapparaten. Det ser ut att bli en spännande höst i Bulgarien.

lördag 18 juli 2009

Stanisjev sitter kvar

Den avgående premiärministern och partiledaren för socialistpartiet BSP, Sergej Stanisjev, har överlevt sin första utmaning efter katastrofvalet den 5 juli. Igår röstade partiets nationella råd att Stanisjev har deras förtroende. Siffrorna var 122 mot 29.

BSP är nu ett parti i kaos där gamla motsättningar nu blommar ut. Åsikterna är många om vilken väg BSP ska ta. I partiet finns starka fraktioner som representerar allt från rena kommunister till moderna socialdemokrater. Striderna är också mellan opportunisterna i partiet och de mer övertygade socialisterna. Kritiken var ju stark mot partiet i valrörelsen att många är med i partiet för sin egen vinnings skull.

Även om många av de som röstade för Stanisjev förmodligen står för förändringar som Stanisjev inte vill göra, så inser de flesta att det gäller att hålla en fasad av enighet fram till partiets ordinarie kongress i höst.

Valreportage

För en vecka sedan läste jag en intressant artikel i den bulgariska affärstidningen Kapital. Det var ett reportage från valdagen i byarna kring Kărdjali i sydöstra Bulgarien. Här regerar det turkbulgariska partiet DPS och reportaget ger en insyn i hur valet manipuleras av anhängarna till detta parti.

Det är en svidande kritik mot en slags "kvasifeodal" struktur som finns där DPS är i majoritet. Fast kritiken blir ju inte riktad bara mot DPS, utan också mot den bulgariska staten som tillåter detta att ske. Även andra partier har gjort sig skyldiga till liknande valfusk i regioner där man dominerar, så fusket är inte unikt för DPS. Men, jag skulle nog vilja hävda att DPS är i en liga för sig när det gäller omfattningen valmanipulation.

Nu har en engelsk översättning dykt upp hos Sofia Echo. Läs och förfäras.

torsdag 16 juli 2009

Regeringsbildning på gång

Det har ett tag spekulerats i med vem eller vilka som Gerb skulle skapa regeringskoalition. Det står nu klart att Gerbs ledare Bojko Borisov kommer att ingå koalition med den enda person han litar på, nämligen sig själv. Den nya regeringen i Bulgarien kommer att bli en minoritetsregering eftersom Gerb väljer att som ensamt parti styra landet. Gerb har ju 116 platser av parlamentets 240, dvs. fem platser kort för en egen majoritet.

Nu var jag lite raljerande i min kommentar ovan eftersom det finns en del bra skäl för Borisov att inte ingå i en koalition. Det är inte bara en personlighetsfråga. Det första, och kanske mest uppenbara, är att han vill undvika en regering han saknar fullständig kontroll över. Att i varje läge behöva förhandla med andra partiers ministrar försvårar ett genomförande av de tuffa reformer Borisov utlovat. Dessutom, ju bredare koalition, ju mer motsatta är de olika partiernas agendor.

Bojko Borisov har varit uppenbart orolig för att en koalitionspartner skulle kunna gå bakom ryggen på honom för att överraska honom med något upptåg. Tidigare regeringskoalitioner har visat att denna oro är väl befogad.

Ett annat viktigt skäl är att Gerb knappast kommer att ha problem att få stöd för sitt program. Alla högercenterpartier har sagt att de kommer att stödja Borisovs regering. De är helt enkelt tvungna eftersom det saknas alternativ. Samtidigt kan de ta åt sig äran åt allt som kommer att bli framgångsrikt. Dessutom behöver Gerb så pass få röster för att driva igenom lagförslag i parlamentet. Även i mer kontroversiella frågor kommer det säkert vara enkelt att hitta detta stöd.

Borisov vet också om att partierna i parlamentet är så pass ideologiskt diffusa och principlösa att inget parti kan stoppa ett förslag på principiella grunder; allt är möjligt. Borisovs främsta vapen för att få stöd är makten över utnämningar och tillsättningar. De flesta ledamöter i parlamentet är ute efter att ta plats och inflytande i något utskott, utredning eller annat uppdrag. Egenintresset väger ofta tyngre än partidisciplin. Det gör dem lätta offer för manipulation från Borisovs sida.

Borisov kan också enkelt spela ut partier och partiledare mot varandra vid behov nu när dessa inte ingår i hans regering. Borisov må ge ett enkelt och buttert intryck men hans karriär visar att han till fullo förstått maktspelet. Det är också det som talar för att Gerb kommer att ha framgång i sitt regerande, åtminstone initialt.

Jag vill påminna om att Sverige i huvudsak haft minoritetsregeringar efter tvåkammarriksdagens avskaffande. Minoritetsregeringar behöver alltså inte vara ett tecken på maktfullkomlighet eller politisk omognad.

Vilka som ska vara ministrar i regeringen är ännu inte klart mer än några få namn. Finansminister blir Simeon Djankov, inrikesminister Tsvetan Tsvetanov, utbildningsminister Jordanka Fandăkova samt kulturminister Vezjdi Rasjidov.

Simeon Djankov är 39-årig USA-utbildad ekonom med bl.a. en karriär inom Världsbanken. Han är trots sin relativt låga ålder redan en av de mer citerade ekonomerna i världen. Ideologiskt är han en marknadsliberal och hör hemma i den s.k. Österrikiska skolan. Han är även en beundrare av ekonomen Friedrich Hayek. Genom valet av honom ger Bojko Borisov ger en tydlig signal, att förutom att visa att Bulgarien är fortsatt inriktat mot Väst, att han tar krishantering och återställande av det internationella förtroendet på största allvar. Eftersom Djankov är ung samt gjort en internationell karriär så är han inte heller belastad av kommunisttidens tänkande och lojaliteter, eller har någon egen maktbas i Bulgarien.

Den 44-årige Tsvetan Tsvetanov är Gerbs formelle partiledare som nu belönas med en av de viktigaste ministerposterna, inrikesministerposten. Han är ursprungligen jurist men har bland vidareutbildat sig i USA för FBI och andra. Han arbetade under Bojko Borisov när Borisov var högste polischef i Bulgarien 2001-2005.

Jordanka Fandăkova, 47 år, ingick som viceborgmästare i staben kring Bojko Borisovs borgmästaradministration i Sofia.

Kulturminister är en mindre viktig post i Bulgarien eftersom kulturdepartementet inte förfogar över en stor budget på samma sätt som i Sverige. Däremot har kulturministern en stor mediamässig funktion då det som regel är en person som syns mycket. Som regel är kulturministern en känd kulturpersonlighet och Borisovs utnämning är inget undantag. Vezjdi Rasjidov är förmodligen Bulgariens mest kände skulptör och en känd (och stark) personlighet. Även om han sent blev medlem i Gerb så har han ofta debatterat politik i media. Trots att han har ett turkbulgariskt ursprung så har han alltid varit en stark kritiker av DPS.

söndag 12 juli 2009

Parkeringsproblem

Jag har tidigare skrivit om att trafikkulturen skiljer sig en aning mellan Sverige och Bulgarien. Alla som varit i Bulgarien har naturligtvis lagt märke till hur parkering kan göras överallt där bilen får plats, utan hänsyn till såväl lag som andras omak.

Därför kan jag inte undanhålla mina läsare från följande initiativ. På denna webbsida kan man beställa en klisterlapp att sätta på det felparkerade fordonet för att upplysa föraren om att han/hon parkerat som en idiot.














"Du har parkerat som en idiot"

måndag 6 juli 2009

Valresultatet parlamentsvalen

Typiskt nog kommer en av de största händelserna i Bulgarien i år när jag måste ut och röra på mig och hamnar i i bloggskuggan nästan en vecka.

Men som rapporterats även i svensk press har Gerb vunnit stort. Segern blev till och med större än väntad. Gerb får nästan 40 % av rösterna, men tack vare att de vann de flesta av majoritetsvalkretsarna får partiet 116 platser i parlamentet, 5 platser kort från en egen majoritet (parlamentet har 240 platser). Allt talar nu för att en regeringskoalition kommer att ske med Den blå koaltitionen som gjorde ett hyfsat val med knappt 7 % av rösterna och 15 platser. Den blå koalitionen hade nog hoppats på ett par procent till som opinionsundersökning visade var möjligt. Men, de får ändå vara nöjda då de hamnar i centrum av den politiska utvecklingen de närmaste åren i Bulgarien.

BSP (socialisterna) gör ett katastrofval och får knappt 18 % och 40 platser, deras sämsta resultat efter 1989. Flera bedömare liksom jag anser att BSP straffades för sitt samarbete med DPS förutom missnöje med regeringskoalitionens styre de senaste fyra åren. Men istället för att rösta på något missnöjesparti typ Ataka så verkar de många väljare valt att lägga sin röst på Gerb istället för att få en mindre splittrad politisk situation i parlamentet. Det lovar gott inför framtiden eftersom jag tolkar det som att väljarna i större utsträckning än tidigare gjort en uppskattning av vad som kan ge en politisk stabilitet för att möjliggöra konkreta reformer.

Enligt mig så har många bulgarer gjort en kvalificerar gissning av vad som kan vara bäst för Bulgarien de närmaste åren och röstat för en stabil regeringskoalition istället för att missnöjesrösta och därmed skapat förutsättningar för ett mångfärgat och därmed instabilt regeringssamarbete. Jag tycker nog att man inte kan säga att man röstat på Gerb och Bojko Borisov i en förhoppning att han ska frälsa landet. Så enkla har inte motiven varit. Den tiden är förbi med den före detta tsarens regeringsinnehav 2001-2005.

DPS gör ett bra val och får 14,5 % av rösterna och 38 platser i parlamentet. De är alltså nästan lika stora som BSP. Partiet är störst bland de utlandsröstande med god marginal. Det är naturligtvis rösterna från Turkiet som ligger bakom detta. Bakslaget är förstås att de inte hamnar i regeringen och mister mycket av sitt inflytande. Man kan förvänta sig en kamp från och med nu där Bojko Borisov vill granska DPS samtidigt som DPS kommer att utnyttja alla sina resurser att motarbeta detta. Det kan allstå bli en spännande höst.

Ataka gör ett bra val och får 9.4 % och 21 platser i parlamentet. De hänger allstå kvar även om partiets parlamentsrepresentation är något reducerad jämför med förra valet. Gerbs framgångar gör förstås att Bojko Borisov fullständigt kan igonera Ataka i parlamentet.

Det tidigare regeringspartiet NDSV (tsarens parti) gör ett katastrofval och får 3 % och hamnar alltså under fyraprocentspärren. Partiledaren Simeon har redan meddelat att han avgår. Det återstår att se om detta blir slutet på hans parti eller om partiet kan utnyttja sina personligheter som faktiskt åtnjuter ett visst förtroende för en comeback om fyra år.

Däremot lyckades partiet RZS hamna precis över fyraprocentsspärren och får 10 platser i parlamentet. Glädjen över detta kan jag misstänka grumlas lite av att Gerb inte behöver partiets stöd för att få en regeringskoalition. Partiledaren Jane Janev har hållt en hög profil när det gäller korruptionsbekämpning. Som parlamentsledamot har han en chans att visa hur mycket handling som döljer sig bakom hans hårda ord.

Det kan nämnas att bröderna Galevs parti Plam inte lyckades vinna någon plats i parlamentet. Men de fick ändå ihop 17 000 röster i sin hemkommun Dupnitsa vilket visar att demokratin har en bit kvar att utvecklas i Bulgarien. Gerbs kandidat slog partiet med 4 000 röster. Bojko Borisov är nu i praktiken tvungen att snart hitta en lösning på problemet bröderna Galevi annars kommer hans väljare att stöta på sin första besvikelse.

Som sagt, förväntningarna är nu höga på Bojko Borisov som fått ett så oväntat stort stöd för sina löften om en förändring, framför allt inom ekonomin och korruptionsbekämpningen. Om han inte levererar resultat tämligen omgående så kommer ett bakslag garanterat att uppstå. Erfarenheterna visar i Bulgarien att ingen regering kan återhämta sig om opinionen väl svängt nedåt. Bojko Borisov är väl medveten om detta. Vi kan förhoppningsvis vänta oss mycket buller och bång i höst, fast en positiv betydelse. De flesta bulgarer är försiktigt optimistiska.

söndag 5 juli 2009

Tidningar i Bulgarien

Efter demokratiseringen 1989-1990 har en mängd tidningars startats samtidigt som kommunisttidens tidningar moderniserades och ”demokratiserades”. Sedan dess har en ständig modernisering pågått av media eftersom fram till 1990 fanns ju ingenting om skulle kunna kallas fri media. Erfarenheterna av oberoende journalistiskt arbete var ju obefintligt likaså tanken att en tidning inte skulle vara propagandaorgan för någon.

På snart 20 år har mycket hänt. Bulgarien har fler rikskstäckande dagliga tidningar än Sverige. Dessutom håller sig de flesta större städer med en eller flera lokaltidningar. Kvalitén måste sägas vara god överlag. En egenhet, åtminstone mot Sverige, är att det mesta innehållet i tidningarna är eget redaktionellt material. Kanske är de de låga lönerna som gör att tidningarna kan hålla sig med en större stab journalister.

I Bulgarien förekommer en ständig debatt om landets media är fri. Här tycker jag man kan se ett tydligt arv från kommunisttiden när all media tjänade kommunistpartiet. Fortfarande finns det en ofta förekommande idé om att tidningar i första hand är en propagandakanal och inte en informationskälla. Argumenten är att tidningarna företräder sina ägare och ägarnas ekonomiska intressen. Resonemanget är lite dumt tycker jag eftersom en tidning alltid har en ägare och att denne ägare ofta äger andra företag. Det är ju inte samma sak som att tidningarna är en propagandakanal för ägarintressena. Sanningen är ju den att om man som läsare inte tycker att en tidning är neutral nog så överger man den.

Sedan så finns det även en idé om en absolut förhärskande sanning hos många i Bulgarien (och annorstädes också). Så när en tidning pekar på att en fråga är komplex eller att en händelse kan tolkas på flera sätt så tycker många att det är fel och anklagar tidningen för döljande av ”sanningen”. Tyvärr så har många bulgarer en konspirativ syn på händelseutvecklingen vilket gör att avvikande åsikter alltid avfärdas. Det måste man ha i åtanke när mediafrihet diskuteras i Bulgarien.

Även utländska kommentatorer faller ibland i den konspirativa fällan och gör kopplingen f.d. kommuniststat och kontrollerad press alltför stark. Min åsikt efter snart 20 års läsande av bulgarisk press är att den är så fri som man kan begära i en demokratisk stat. Visst finns det tendentiösa artiklar och ideologisk färgning, men så gör det även i Sverige. Så länge man enkelt kan hitta ett alternativ i pressvärlden så är det inte ett problem.

Reportrar utan gränsers index så hamnar Bulgarien på 59:e plats vilket låter inget vidare. Avgörande för denna dåliga notering är bland annat mordet på författaren Georgi Stoev förra året. Fast enligt mig så kan man inte veta om mordet hade någonting att göra med hans böcker eftersom han trots allt var en person som gjort karriär inom den organiserade brottsligheten innan han började skriva böcker om den.

Ett annat skäl är påtryckningar från just organiserad brottslighet. Det är definitivt ett större problem, men bilden är dock tvetydig. Mycket skrivs i bulgarisk press om organiserad brottslighet, om politiker, affärsmän och utredningar som läggs ned är osv. Faktum är att en del reportage och böcker är nog så avslöjande som t.ex. det som den välkände italienske journalisten Roberto Saviano har skrivit om maffian i Syditalien. Ändå så lever dessa bulgariska journalister och författare utan livvaktsskydd eller måste gå i exil. Därför är bilden mycket mer komplex än t.ex. Reportrar utan gränsers rapport ger. Jag skulle vilja säga att media generellt sett gör vad som är deras ansvar i kampen mot organiserad brottslighet i Bulgarien. Problemet med att organsierad brottslighet finns kvar ligger någon annanstans.

Det var en liten personlig utläggning om media i Bulgarien men här följer en sammanfattning av de största tidningarna idag i landet. De jag tagit med är alla tidningar som åtminstone utges alla vardagar och ofta även på helgerna. Upplagesiffrorna är inte helt färska men ger en bild av läget.


Störst upplaga har tidningen Trud (Arbete) med 70 000 till 100 000 ex. Den heter egentligen Dneven Trud (Dagens arbete) för att skilja den från Nosjten Trud (Nattens arbete). Nosjten Trud lades dock ned den 29 maj i år efter 17 år i de bulgariska nyhetsstånden. Anledningen var sviktande upplagesiffror. Nosjten Trud var en mer skandalbetonad tidning typ vår kvällspress.

Trud är en tidning som jag uppfattar som mycket seriös även om lite skvallermaterial finns med. Det är en tidning jag köper ibland.

24 Tjasa (24 timmar) är näst störst i Bulgarien och har fört en kamp mot Trud när det gäller upplagan men brukar ligga kring 60 000 – 70 000 ex. Tidningen har särskilda bilagor för vissa storstadsområden. Likt Trud så ägs tidningen av WAZ-Mediengruppe som bland annat står bakom tyska Westdeutsche Allgemeine Zeitung. Det märks bland annat på att visst material förekommer i båda tidningarna. Annars så är WAZ väldigt anonyma ägare.

Dnevnik har en upplaga på kring 10 000 ex. Den är en mer ”seriös” tidning med bland annat en stor affärsbilaga. Det är en tidning för den bildade eller läsaren kan man säga. Det är en tidning jag läser varje dag, förutom helger då den inte utkommer. Anses av många för den mest trovärdiga tidningen i Bulgarien. Fast jag är inte helt säker på vad som menas med det.

Telegraf har de senaste åren växt i upplaga och gått om 24 Tjasa som landets andra största tidning. Den har dock inte samma inflytande som 24 Tjasa eftersom den uppfattas som mer ”lättviktig”. Framgången kanske beror på att den är en av de billigaste tidningarna plus att den innehåller en hel del skvallerbetonat material. Den finns inte heller på Internet.

Monitor hör till samma ägare som Telegraf fast med betydligt lägre upplaga (kring 10 000). Den har en mer seriös framtoning.

Standart har en upplaga på kring 35 000 men kan ha den dubbla upplaga på heleger när den säljs med mycket extramaterial. Det är en tidning jag gärna köper då den är lättläst utan att vara lättviktig. Vissa hävdar att tidningen påverkas alltför mycket av sin bulgariske ägare som egentligen sägs företräda den ryska affärsmannen Michael Chorni. Fast jag kan inte tycka att Standart företräder ryska intressen i Bulgarien. Standart är den tidning som så vitt jag vet är populärast på Internet.

Sega (Nu) har funnits länge men har alltid haft svårt med upplagan och brukar ligga kring 10 000 ex. Tidningen har flera skribenter som hör hemma i den bulgariska kultureliten varför den ändå har ett visst inflytande. Den hör till de större på Internet. Även denna tidning försöker man koppla ihop med ryska intressen då en av ägarna ägs till 50 % av Gazprom. Även här tycker jag att idén ägarpåverkan har dåligt stöd.

Pari (Pengar) är den ledande affärstidningen som påminner väldigt mycket om Dagens Industri vilket inte är så konstigt då bägge ägs av Bonniers. Deras huvudkonkurrent är Dnevnik och har ungefär samma upplaga, kring 10 000. Tidningen bevakar förstås i huvudsak affärsvärlden och anses mycket tillförlitlig (som Dnevnik) men dess inflytande är inte så stort.

Detta var de största och viktigaste dagliga tidningarna. Till dett finns ett antal lokala tidningar. Jag måste också nämna tidningarna Demokratsija och Duma.

Demokratsija har haft partiet SDS bakom sig och därför varit centerhögerkrafternas tidning. Den hade sin storhetstid på 90-talet med stort inflytande men fick så småningom läggas ned 2002. Den återuppstod 2005 men som veckotidning under namnet Demokratsija dnes (Demokrati idag). En pikant detalj är att en period under 90-talet var Volen Siderov, partiledare för dagens Ataka, dess chefredaktör. Fast det var innan hans nationalistiska väckelse.

Duma (Ord) som är socialisternas tidning har levt ungefär samma liv som Demokratsija. Duma fick också läggas ned för några år sedan efter ekonomiska problem, men har återuppstått och likt Demokratsija saknar inflytande numera.

fredag 3 juli 2009

Partier i valet på söndag

Här är en kort översikt över de största partierna i Bulgarien att använda somm en orientering inför valen till 240 platser i parlamentet den 5 juli. En del partier förekommer under den valkoalition de ingår i om koalitionspartnerna kampanjar under gemensam flagg. Jag har använt de bulgariska förkortningarna. Detta eftersom vi för de mesta använder originalförkortningarna för utländska partier. Det kan dock vara lite förbryllande eftersom man ibland stöter på engelska översättningar med tillhörande förkortning.

Totalt i valet ställer ett knappt tjugotal partier och koalitioner upp. Jag har uteslutet de som knappast har en chans att ta sig in i parlamentet.


GERB – Står för Medborgare för en europeisk utveckling av Bulgarien (Граждани за европейско развитие на България).

Det långa och något krystade namnet verkar ha tillkommit för att skapa just förkortningen Gerb som är det bulgariska ordet för sköld. Partiet bildades i december 2006 av Sofias borgmästare Bojko Borisov. Lagen förbjuder borgmästare att vara partiordförande (han/hon kan dock vara premiärminister eller president) varför Bojko Borisov brukar kalls den informelle partiledaren. Den formelle partiledaren heter Tsvetan Tsvetanov. Bojo Borisovs lite buttra men handlingskraftiga ledarstil har haft stor framgång. Han har i flera år arbetat på att lansera sig som ett modernare och handlingskraftigare ledare än socialisterna Sergej stanisjev.

Gerb ett högercentristiskt parti som utlovar tuffare tag mot brottslighet och korruption. Man vill ha ekonomisk stabilitet och ökad EU-integration. Man vill satsa på småföretagandet och pensionärerna. Överhuvudtaget vill man föra en politik som man uppfattar att högercentristiska partier i EU står för. Nyckelord för partiet är handlingskraft. Det är åtminstone den bilden man vill ge. Detta ligger också bakom deras slogan ”Да докажем, че България може – Låt oss visa att Bulgarien kan.

Huvudmotståndare för partiet är Socialistpartiet BSP. Enligt Gerb så står socialisterna för misslyckandena med reformerna inom rättsväsendet och ekonomin. Gerb anser att socliasterna inte är förmögna att agera mot korruptionen och den grå ekonomin eftersom BSP är den gamla nomenklaturans parti.

Gerb har också varit hårda mot DPS i valkampanjen liksom Ataka.

Partiet har varit det största partiet i alla opinionundersökningar sedan strax efter sitt bildande. Det kommer med all sannolikhet att bli störst i valet men knappast komma i närheten av en egen majoritet. Opinionsundersökningarna ger kring 25 – 30 %. Gerb har förmodligen mycket att vinna på ett högt valdeltagande eftersom den typiske Gerbröstaren är en man eller kvinna i yrkesverksam ålder med minst gymnasial utbildning och boende i en större stad. Man har alltså en stor potential.


BSP – Står för det Bulgariska socialistpartiet. Partiet är reformerade arvtagare till det tidigare kommunistpartiet BKP som enväldigt styrde i över fyrtio år i Bulgarien. BSP anser sig vara ett socialdemokratiskt parti i västeuropeisk anda. Man kan dock undra varför de valde att kalla sig socialister och inte socialdemokrater.

Partiet är det ledande partiet i den nu avgående regeringskoalitionen. Partiets ledare, Sergej Stanisjev, har som ung premiärminister (han är född 1966) försökt ge partiet en ungdomligare och vitalare framtoning. Valkampanjen har i huvudsak gått ut på att BSP står för trygghet och stabilitet. Tyngdpunkten har mer handlat om att förbättra ekonomin så att löner och pensioner kan höjas, än om korruptionsbekämpning. Typiskt nog är deras slogan Ние сме на ваша страна! - Vi är på er sida!- en slogan som inte lovar någonting. Man har engagerat många ungdomar att marknadsföra partiet för att få bort stämpeln att de är ett parti för nostalgiska pensionärer. Anmärkningsvärt är dock att BSP:s tevereklam under veckan fram till valet domineras av negativt kampanjande som går ut på att en röst på Gerb innebär en röst på Ivan Kostov från den Blå koalitionen. Jag uppfattar det som ett desperat grepp. Den typen av negativt valbudskap skulle ju lika gärna vara en uppmaning att rösta på Ataka.

Den politik BSP fört har varit mer pragmatisk än socialistisk. Den största framgången var Bulgariens inträde i EU 2007. Uteblivna substansiella förbättringar för gemene man har dock gjort att stödet för partiet sjunkit betänkligt under deras mandatperiod. Oförmågan att bekämpa korruptionen har också påverkat opinionen negativt. De är dock fortfarande Bulgariens andra parti i storlek efter Gerb. Opinionundersökningarna ger omkring 20 % för partiet.

Jag tror inte BSP skulle gynnas av ett högt valdeltagande. Likt de svenska socialdemokraterna har de ett förhållandevis svagt stöd i huvudstaden. Där dominerar Gerb och den Blå koalitionen.

BSP ställer i valet upp i koalitionen Koalitionen för Bulgarien (Коалиция за България). Övriga partier är små i förhållande till BSP, men en del udda partier ingår, bl.a. det Bulgariska kommunistpartiet och det patriotiska partiet Nova zora (Нова зора – Ny gryning).


DPS står för Rörelsen för rättigheter och friheter (Движението за права и свободи – ДПС). Det är ett parti som existerat sedan januari 1990 och representerar i huvudsak bulgarienturkarna. Partiet har styrts ända från starten av Ahmed Dogan. Partiet anser sig vara ett liberalt, centristiskt parti. Partiet är för en effektivare förvaltning och rättsväsende: skattelättnader för företagare, satsningar på infrastruktur m.m.. Programmet skiljer inte nämnvärt från övriga centristiska partier tycker jag. Noterbart är att valprogrammet inte pratar något om korruption, utan om effektivisering inom rättsväsendet. Officiellt för man ingen särskild politik riktad just för bulgarienturkarna. Valkampanjen karaktäriseras likt BSP:s av löften om trygghet och stabilitet.

Partiet har ingått i den styrande koalitionen tillsammans med BSP och NDSV sedan 2005.

Det är också det parti som väcker mest känslor i Bulgarien, dels eftersom många anser att partiet är baserat på etnisk grund vilket inte är tillåtet i Bulgarien, dels genom att det hävdas att det är Bulgariens rikaste parti vilket ska ha skapats genom tvivelaktiga affärer och förbindelser.

Men partiet måste också betecknas som Bulgariens mest framgångsrika parti även om det långifrån är störst. Tack vare sin stabila väljarkår har partiet alltid fått kring 10-12 % av rösterna och därmed vid flera tillfällen blivit vågmästarparti. Därför har partiet haft större inflytande än siffrorna ger sken av med flera tunga ministerposter. Ahmed Dogan har en för Bulgarien lite otypisk ledarroll eftersom han inte har någon ministerpost och inte heller deltar i debatten särskilt ofta. Det är dock obestridigt att han har en näst intill enväldig ledarroll i partiet. De senaste veckorna har han dock fört en aktiv personlig kampanj för DPS.

Partiet är Bulgariens tredje största och tippas få 13-15 % av rösterna. Eftersom partiets väljare nästan uteslutande är bulgarienturkar (knappt 10 % av befolkningen) så har partiet bara att förlora på ett högre valdeltagande. Potentialen finns möjligen hos den romska gruppen och anklagelserna är många om att DPS har köpt röster av just den gruppen.


NDSV står för Den nationella rörelsen stabilitet och prosperitet (Национално движение стабилност и възход НДСВ). Tidigare hette partiet Den nationella rörelsen Simeon den andre (med samma förkortning). Det är mest känt för att vara den tidigare tsaren Simeons parti. Partiledaren Simeon Sakskoburgotski (Simeon Sachsen-Coburg-Gotha) har under sin levnad varit så väl tsar (när han var liten 1943-46) och premiärminister (mellan 2001-2005).

Partiet har ingått i den styrande koalitionen tillsammans med BSP och DPS sedan 2005.

Partiet kallar sig liberalt och har en centerhögerprofil men har ingått i den av BSP dominerade regeringskoalitionen sedan 2005. I valet 2001 fick partiet över 42 % av rösterna och 2005 20 % men i det kommande valet är det inte säkert att det kommer att passera fyraprocentsspärren.

Anledningen till de sjunkande siffrorna är att NDSV inte lyckades leva upp till sina vallöften från 2001. Det finns också en besvikelse över att NDSV med tiden kom att visa upp alla de negativa sidor som övriga partier kritierats för: klientelism, korruption och oförmåga att reformera ekonomin och rättsväsendet.

Partiet har i valkampanjen i huvudsak fokuserat på sina stora personligheter än på själva valprogrammet. Partiet har valt att lyfta fram yngre, välutbildade kandidater under sloganen България има личности – Bulgarien har personligheter.

Partiet har inte stängt dörren vare sig till höger eller vänster varför det är svårt att säga hur partiet kommer att agera om det lyckas hålla sig kvar i parlamentet.


Ataka är ett nationalistiskt parti som fick mycket uppmärksamhet i det förra valet 2005 då de erövrade ett flertal parlamentsplatser. Ataka betyder just attack men det är oklart varifrån namnet kommer. Partiet leds av den förhållandevis karismatiske Volen Siderov.

Partiet har en nationalistisk agenda med slagorden Да си върнем българия - Låt oss återerövra Bulgarien. Valkampanjen har karaktäriserats mer av vad man är emot än vad man är för. Som huvudfiende har Ataka DPS mot vilka man för en oförsonlig kamp. Även övriga partier i regeringskoalitionen attackeras hårt vilket bland annat kan ses i här (man behöver inte förstå bulgariska för att förstå kopplingen BSP-kommunisterna, NDSV-nazisterna och DSP med den gamla härskaren Turkiet).

Partiet är öppet antiglobalistiskt och står för ett oberoende av omvärlden, en total neutralitet, även om man inte är för ett direkt utträde ur EU. Ekonomiskt ska landets ekonomi ta hänsyn till bulgariska intressen i förtsa hand och inte vara helt fri, dvs. en begränsning av marknadsekonomin som snarast placerar Ataka på den vänstra polistiska halvan. Partiet är för tuffa reformer inom rättsväsendet där i mitt tycke effektiviteten kommer före rättssäkerheten.

Partiet vill också lösa det ”romska problemet”, men säger inte hur.

Partiets tid i parlamentet har präglats av konflikter och skandaler. Ett flertal ledamöter har hoppat av från Ataka och blivit oberoende. Några andra har varit inblandade i rättsskandaler rörande misshandel eller sexuellt utnyttjande av minderårig.

Konflikterna har nog ytterst att göra med Volen Siderovs auktoritära ledarstil. Kanske har han därför för säkerhets skull satt hustrun Kapka att vara chefredaktör för partiets tidning samt lät styvsonen Dimitar Stojanov bli EU-deputat i Bryssel för Ataka.

Partiet förväntas inte nå större framgångar än i förra valet utan bedöms få kring 9-11 %. Detta är i sig anmärkningsvärt då partiet behåller sin position och inte likt andra missnöjespartier försvinner efter sitt genombrott. Den typiske Atakaväljaren är en lågutbildad mycket ung eller äldre man boende i en mindre stad. Partiet har antagligen lite att vinna på ett högre valdeltagande. Inget annat parti har sagt sig vilja samarbeta med Ataka, men partiet hoppas ändå på att ett dödläge ska uppstå så att övriga måste ta hänsyn till det.

Den blå koalitionen (Синята коалиция) är en koalition som domineras av högerpartierna Demokrater för ett starkt Bulgarien DSB och De demokratiska krafternas union SDS (Съюз на Демократичните Сили СДС). De är de mest tydliga högerpartierna i dagens Bulgarien vilket kan sägas att de står aningen till höger om mitten. Men högerprofilen ska nog inte överdrivas eftersom koalitionen även innehåller ett Socialdemokratiskt part och ett agrarparti av svensk centermodell. De är dock små men inte utan påverkan eftersom de leds av välkända personligheter.

På programmet står omfattande reformer inom ekonomi och rättsväsende. Högerprofilen kan möjligen skönjas i det att koalitionen inte är för en större stat för att lösa arbetslösheten. Åtminstone tolkar jag det så. Likt de andra partierna så är det svårt att förstå vad den Blåa koalitionens politik kommer att innebära då även de är för allt som är bra och inte socialistiskt. Framtoningen är i alla fall att koalitionen står för kunnande och vilja att förändra Bulgarien så att det blir en stat bland alla andra i ett dynamiskt EU. Profilen är antivänster och framför allt anti-BSP. Koalitionen har även varit hård mot DPS. De kommer inte heller att ställa upp i en regering där Ataka har inflytande.

Den blå koalitionen är den enda parti/koalition som ställer upp i valet som inte har kandidater som varit agenter/informatörer för den kommunistiska säkerhetstjänsten. Ett faktum som får betecknas som anmärkningsvärt i dagens Bulgarien.

Koalitionen är egentligen en slags fredsöverkommelse mellan DSB och SDS. DSB som leds av den tidigare premiärministern Ivan Kostov (1997-2001) är en utbrytarfraktion från SDS. SDS var ursprungligen det antikommunistiska alternativet som samlade alla ickesocialistiska krafter efter omvälvningarna 1989-1990.

Ivan Kostov tog över efter att socialisterna1996 fick gå efter att ha försatt landet i en svår kris med hyperinflation och bankkonkurser. Han lyckades med att återställa den makroekonomiska stabiliteten och få Bulgarien att bli ett kandidatland till EU och Nato. Däremot åstadkom hans regering inga substansiella förbättringar för gemene man samt anses att tappat kontrollen över den organiserade brottsligheten. De privatiseringen som skedde under partiets regeringstid är mycket ifrågasatta. Därför har den blå koalitionen ett trovärdighetsproblem när de talar om genomgripande reformer inom rättsväsendet.

Koalitionen starkaste fäste är Sofia och den typiske väljaren är bättre utbildad en man eller kvinna i en större stad. Koalitionen kan möjligen vinna på ett högre valdeltagande.

Lider är en ett parti som hör hemm på mittenhögerdelen i politiken. De säger sig vara ett parti för de arbetande och företagsamma människorna i Bulgarien. Deras kampanjande präglas av fart och fläkt fjärran från byråkratiska och tungrodda partier från förr. De uppehåller sig kring fyraprocentspärren. De är inte representerade i de avgående parlamentet.

Partiet vill likt RZS, Gerb och Den blå koalitionen vara ett parti som för tankarna västerut med yngre, välutbildade kandidater som inte har ett förflutet inom den gamla nomenklature. Partiet anses vara den i Bulgarien kände energimogulen Hristo Kovatjis parti.

RZS – Står för Ordning, lag och rättvisa (РЗС - Ред, законност и справедливост).

Detta är ett relativt nytt parti som bildades i slutet av 2005. Det kallar sig högercentristiskt och står för en stärkt centralmakt, tuffare tag mot brottsligheten, stärkandet av familjen, satsning på företagande och mindre byråkrati i jordbruket samt individens okränkbarhet. I viss mening är partiet ett klassiskt missnöjesparti eftersom de utmålar sig som ett parti som inte ska ta någon hänsyn till etablissemanget för att skapa ett Bulgarien där lag och ordning härskar. Fast man får inte dra liknelsen för långt; de har bl.a.en liberal touch när det gäller individens okränkbarhet samt vill underlätta för småföretagandet. De är för Bulgariens medlemskap i EU och Nato.

Partiet har blivit mycket omtalat på senare tid på grund av att dess partiledare, Jane Janev, under mycket buller och bång avslöjat ett antal korruptionsskandaler. Janev har haft en tuff och oförsonlig profil i valkampanjen men utan den ”militanta” framtoning som finns hos Atakas Volen Siderov.

Just kampen mot korruption är partiets huvudtema i valet. Fast nu under de senaste dagarna har fokus svängt mot hårda attacker mot DPS:s ledare Ahmed Dogan. Anklagelserna har gått ut på att DPS korrumperar politiken bl.a. genom att ge bulgarienturkar bosatta i Turkiet möjlighet att röst dels i sina tidigare hemkommuner, dels genom att ett oproportionerligt stort antal vallokaler ska öppnas i Turkiet. Detta kan enligt RZS innebära att många turkbulgarer kan rösta dubbelt.

RZC ingår i en valkoalition med bl.a VMRO (Den inre makedonska revolutionära organisationen) som trots namnet är ett bulgariskt nationalistiskt/patriotiskt parti och partiet SSD (Förenade fria demokraterna) samt ett par till. Partierna kampanjar dock var för sig.

Partiet sitter inte i parlamentet men har stor chans att knipa några platser eftersom de på senare tid stadigt har hamnat över fyraprocentspärren. I EU-parlamentsvalen fick de 4,7 % vilket var något för lite för att ge ett mandat. Målsättningen verkar vara att bli en del i en regeringskoalition med Gerb. RZS har också varit försiktiga med utspel mot den Blå koalitionen, förmodligen eftersom även de måste ingå i en regeringskoaltion med Gerb. Partiets slogan Спри корупцията – Stoppa korruptionen – har visat sig ha störst genomslagskraft. Det återstår att se hur långt det leder till.


Vilket parti som än vinner och vilken regeringskoalition som blir resultatet så är en sak säker. Krisen som allt mer drabbar Bulgarien kräver omedelbara åtgärder. För första gången på länge så känner även de som klarat sig bra i Bulgarien hotade. Om medelklassen (i bulgarisk bemärkelse) blir rejält missnöjd, kan makten ha all anledning att känna sig osäker. De var just de människorna som tvingade fram maktbyten 1990 och 1997.

Allting tyder på att Bulgarien efter valet kommer att ledas av en koalition med Gerb som dominerande parti.Även bookmakingfirmorna anser det som ger dåliga odds på att BSP överraskar och får sitta ännu en mandatperiod. Dock är risken lite större för ett dödläge där Gerb och villiga partners inte får majoritet, samtidigt som BSP inte kan samla ett alternativ. Hur det blir får vi se på söndag.