tisdagen den 28:e maj 2013

Vad heter valutan i Bulgarien?

Så här när semestertiderna kan man fråga sig vad heter egentligen pengarna i Bulgarien. Anledningen till jag tar upp detta är att det ofta blir fel om man ska vara petig. Det är kanske inget imponerande partytrick att kunna en massa om detta men lite besserwissrande kan man i alla fall få cred för.

Alltför ofta skrivs det och pratas om bulgariska leva när man pratar om valutan i Bulgarien. Valutan heter egentligen lev (лев). Varför kallas den dock ofta för leva då? Det har förmodligen att göra med att det finns en särskild pluralform i bulgariskan för maskulina substantiv som kallas räkneform. Den används, enkelt uttryckt, när man räknar, dvs. när det står en siffra framför ordet. Dessa substantiv får då ett -a i slutet.

Eftersom lev är ett maskulint substantiv så heter det 1 lev men 2 leva, 3 leva och så vidare. Eftersom vi oftast pratar om pengar i flertal så har formen leva fastnat som namn på valutan.

Den ”vanliga” pluraformen (flertalsformen) är annars – ove (-ове). Den används i alla andra fall som t.ex. många leva mnogo levove (много левове), betala i leva plaštam v levove (плащам в левове) och hundratals leva stotitsi levove (стотици левове).


På utökad kollnivå kan nämnas att namnet lev kommer från det gamla ordet för lejon. Med tiden har detta ord förändrats och lejon heter idag lăv (лъв).


Som överkurs (på impanivå) kan nämnas att räkneformen med -a är en rest från den dualis (tvåform) som fanns i det gamla samslaviskan (det ”urslaviska” språket).

tisdagen den 24:e juli 2012

Bulgarien blir billigare

Krisen i Europa, och framför allt i eurozonen, gör att euron faller. Eftersom den bulgariska levan är knuten till euron (1 euro är alltid 1.95583 leva) så faller även den. Från sin topp för några år sedan då en euro kostade mer än 11 kronor så är dagsnoteringen under 8.40 kronor. Följaktligen har levan följt efter och från att ha kostat nära 6 kronor för tre år sedan så börjar den falla mot fyrakronorsstrecket, alltså en förändring som verkligen märks i en svensk plånbok på semester i Bulgarien. Det är lite grand av den enes död, den andres bröd.

Fallet har varit mest påtagligt sedan i maj i år (se graf nedan). Mycket talar för att euro- och levafallet fortsätter.

Så många kronor har du fått för en lev de senast 20 månaderna.

måndagen den 23:e juli 2012

Hettan fortsätter

För alla som flyr den svenska gröna vintern till Bulgarien har jag goda nyheter. Hettan fortsätter och ser inte ut att avta den närmaste tiden. För en illustration visar jag gårdagens väderprognos från den bulgariska televisionen BNT: idel sol och mellan 30 och 40 grader.


För en längre prognos kan man gå in på vackertvader.se och kolla prognosen för t.ex. Varna. Så här ser den ut idag.

Terrorism och ekonomi


Det har varit en händelserik period i Bulgarien den senaste tiden. Terroristattentatet i Burgas förra vecka satte Bulgarien på nyhetskartan i några dagar. Än är det oklart vilka som ligger bakom och om attentatsmannen hade medhjälpare. Ett intressant spår som polisen intresserar sig för är om det finns någon koppling till den svenske medborgare med libanesisk ursprung som arresterades på Cypern den 7 juli. Han misstänks ha planerat attentat som starkt påminner om det i Burgas.

En oro som finns är att attentatet ska påverka turismen, men än så länge ser man ingen förändring i turistinströmningen. Vissa inom turistnäringen säger dock att årets säsong är svagare än förra årets men att det inte beror på terroristskräck utan snarare på det svåra ekonomiska läget i Europa.

Ekonomin har jag ju skrivit en del om. Idag sade finansminister Djankov att Bulgarien inte har någon brådska att ansluta sig till eurozonen. Enligt honom skulle Bulgarien kunna bli medlemmar när som helst men att just nu är det bättre att vänta och se vad som händer. Medlemmar blir man hur som helst om två år enligt finansministern.

Han tog också avstånd från ett eventuellt införande av euroobligationer. Euroobligationer är gemensamma statsobligationer som innebär att kreditstarka länder som Tyskland garanterar att mindre kreditvärdiga länder kan låna pengar till rimliga villkor. Djankov säger att han först vill veta hur det är tänkt att fungera eller om de bara är till nytta för de mest skuldsatta länderna i eurozonen.  Jag antar att hans tvivel beror på omständigheten att Bulgarien inte hör till de mest skuldsatta i Europa. Då är risken stor att Bulgarien kommer att höra till de länder som kommer vara med att betala för andra länders dåliga ekonomi.

Djankov är också motståndare till någon form av skatteutjämning inom EU. Om tanken är att bland annat det ska råda lika beskattning för företag i Europa så är det i sig en anledning för Bulgarien att hålla sig borta från eurozonen en lång tid.

Jag tolkar hans uttalande som ännu ett försök att distanesera sig från Euron. Officiellt är Bulgarien fortfarande ett kandidatland till eurozonen, men nackdelarna med den gemensamma valutan såväl som den bulgariska väljarkåren växande skepticism gör att Bulgarien försöker ha en inställning av att vara med på tåget men ändå inte.

Skuld som del av BNP första kvartalet 2012

tisdagen den 17:e juli 2012

Fortfarande problem med organiserad brottslighet


Imorgon onsdag kommer Europakommissionen att publicera sin starkaste kritik hittills av det bulgariska rättsväsendet och dess oförmåga att bekämpa organiserad brottslighet. Rapporten kritiserar såväl verkställande som dömande makt för misslyckandet, dvs. att problemet ligger såväl hos polisen som hos domstolarna som mer ägnat sig åt att skylla problemt på varandra än att göra någonting åt det.

Bulgariska kriminella organisationer som sysslar med människosmuggling och skimming blivit bland de största i Europa enligt Europol. Däremot har den bulgariska viljan till att samarbeta med annan polis varit allt annat än bra. Rapporten säger att den roll som kriminella grupperingar spelar i den bulgariska ekonomin är "unik". Man uppskattar att de 12 största grupperingarna omsätter 1,8 miljarder euro (ca 15 miljarder kronor). Denna ekonomiska makt gör att dessa grupperingar har stor förmåga att påverka politiska processer och samhällsinstitutioner. Det skrämmer dessutom iväg utländska investerare och förvrider konkurrensen.

Rapporten tar upp den i Bulgarien så välkända historien med bröderna Galev. De heter egentligen Angel Hristov och Plamen Galev men förknippas så mycket med varandra att de kallas bröder. Debaclet kring Bröderna Galev är kanske det mest kända exemplet på hur rättstaten har misslyckats. Efter en mycket långdragen rättsprocess så dömdes "bröderna" till 4 respektive 5 års fängelse. Många misstänker att det var bara det enorma intresset hos media och i Bryssel som gjorde att domstolen faktiskt kom fram till fällande domar.

Nu skulle man kunna tro att historien skulle ta slut där, men i Bulgarien hamnar aldrig de större fula fiskarna bakom galler. Några dagar efter domen så visade det sig att bröderna hade försvunnit utomlands och tagit med sig en stor summa pengar.

För premiärminister Boyko Borisov är naturligtvis rapporten en ovälkommen sommarläsning då han profilerat sig som mannen som ska skapa ordning och reda. Rapporten kommer dock inte som någon överraskning för honom eftersom han var i Bryssel för en vecka sedan, antagligen för att försöka mildra tonläget i Europakommissionens kritik. Han har förmodligen lyft fram de omfattande reformer gjorts och stora resurser som mobiliserats. Kommissionen verkar dock mer tycka att det har varit mycket skrik för lite ull.

Rapporten är också vältajmad då en av de större skandalerna just nu är att en av landets högre jurister, domaren Miroslava Todorova, har blivit sparkad av disciplinära skäl. Hon har varit en uttalad kritiker av Borisovs närmaste man, utrikesminister Tsvetan Tsvetanov, och till och med stämt honom för förtal. Det är få som tror att det inte finns ett samband, i synnerhet då andra prickade domare kommit betydligt lindrigare undan.

Todorovas avsättning har lett till oväntat omfattande protester då ett större antal domare och andra personer från domarskrået tagit till gator och torg för att protestera. Todorova är även ordförande i det Bulgariska domarförbundet. Detta måste ha kommit som en oväntad och obehaglig överraskning för Borisov då likande händelser mest resulterar i apati och inte i öppna protester. Beslutet av avsätta Todorova har nu återkallats, åtminstone för tillfället. Kommissionen kommer bland annat att särskilt granska fem fall där rättsprocesser avbrutits eller lagts på is.

Enligt förhandsinformationen om rapporten föreslår Europakommissionen att Bulgarien och Rumänien inte ska behandlas i tandem som de hittills gjort i rapporterna. Anledningen är att även Rumänien får en stark kritik av Kommissionen där politiken delvis blivit en såpa.

Inte oväntat anser socialistledaren Segej Stanishev att rapporten visar på Borisovs misslyckande. Inte bara får Borisov stark kritik, utan han ser även till att Europakommissionens bevakning av Bulgarien fortsätter säger Stanishev vidare.

Men faktum kvarstår, man kan fråga sig om Bulgarien är en rättstat då rättsväsendet inte är oberoende. Ytterst är detta ett hot mot demokratin.  Rapporten är ganska tydlig med att visa att framsteg inom det bulgariska rättsväsendet beror mer på påtryckningar utifrån än på en stark reformvilja hos Borisovs och hans regering.

söndagen den 15:e juli 2012

Rekordvärme

I Sverige har sommaren gjort många semesterfirare besvikna med mycket regn och glest mellan soldagarna. Charterresorna till solen går åt som smör i solsken.

Kanske en sista minuten till Bulgarien kan vara något då. Där har det i dagarna varit rekordvarmt. Media rapporterar idag att 30 temperaturrekord har slagits. Det framgår inte om det är rekord för året eller över huvudtaget. Det lutar att det trots allt handlar om rekord för året då det förekommit tillfällen tidigare år då det varit varmare än så. Hur som helst, dagens toppnotering står staden Vratsa för som ligger 100 km nordöst om Sofia. Där nådde kvicksilvret upp till 41 grader i skuggan. Andra heta orter var Lovetj 100 km öster om Sofia med samma temperatur, Pleven med 40,7 grader samt Ruse med 40,6 grader. I Sofia var det också hett med 37,5 grader men det är trots allt ingen rekordnivå.

Vid Svartahavskusten nådde temperaturen inte riktigt upp till rekordnivåer men låg ändå på hyfsade 33-35 grader i skuggan. Vattentemperaturen ligger mellan 25 och 28 grader.

Även dagarna innan temperaturtoppen var heta, men då höll sig temperaturen till med mer normala kring 30 grader för hela landet.

Efter helgen väntas vädret bli lite svalare men ändå ligga kvar på normala nivåer: dvs. kring 30 grader. Perfekt för solturism alltså. Synd bara att det mediokra svenska vädret även drivit upp sistaminutenresorna till höga nivåer.

torsdagen den 21:e juni 2012

Bulgarien uppfyller kriterierna för euromedlemskap


Via det bulgariska finansministeriets nyheter blev jag uppmärksammad på en kanske ofta ouppmärksammad sak: att Bulgariens statsfinanser på lite håll ser väldigt bra ut. Bulgarien är ett av endast tre länder (!) som uppfyller kraven för medlemskap i eurozonen. Ironiskt nog är alla tre länderna ej medlemmar i eurozonen: Bulgarien, Sverige och Danmark. Bulgarien och Danmark har dock sina valutor peggade (knutna) till euron.

Tabellen är på bulgariska men det mesta går nog att förstå ändå. Den första kolumnen visar inflationen, den andra den långa räntan, den tredje budgetunderskottet och den fjärde statsskuld i procent av BNP.



Likt Sverige är nog dock entusiasmen låg i Bulgarien inför ett medlemskap. Jag har ingen aktuell undersökning att referrera till men i höstas rapporterades om en stor majoritet mot medlemskap. Den majoriteten lär ju ha blivit ännu större nu. Den bulgariska levan är som sagt var knuten till euron, men att boja sig till eurons sjunkande skepp lockar förståeligt nog allt färre.

Detta är en av pusselbitarna när man försöker göra en bedömning av Bulgariens utsatthet i krisen och hur det ska utveckla sig. Att uppfylla kriterierna för ett euromedlemskap är på inget vis en garant att situationen är stabil och kommer så att förbli. Man får komma ihåg att t.ex. Spanien hade bra siffror så att säga innan krisen, men att den privata låneskulden som inte är ett kriterium för euromedlemskap tippade landets ekonomi över ända när proppen gick ur bostadsmarknaden.

Nyligen rapporterades det att andelen så kallade dåliga lån i Bulgarien hade stigit till 24.43 % i slutet av april i år. Detta ska jämföras med Spanien där andelen är 8.72 % vid samma tidpunkt. Spanien brukar utmålas som ett katastrofområde bland annat på grund av de dåliga lånen. I Bulgarien försäkrar man att situationen är under kontroll och att bankerna kan "ta" de dåliga lånen. Men normalt brukar det ju i finansvärlden vara under kontroll ända fram till att någon händelse får allt att rämna. Jag kan bara konstatera att för mig är det fortfarande oklart hur det ska gå för Bulgarien.

lördagen den 2:e juni 2012

Grexit och Bulgarien


Bulgariens sydliga granne heter Grekland. Denna gräns utgjorde under knappt 45 år gränsen mellan öst och väst politiskt sett. Här stod Nato och Warsavapakten mot varandra (liksom mellan Bulgaren och Turkiet, även om man inte på samma sätt såg det som en gräns mellan de politiska begreppen öst- och västvärlden). I takt med demokratiseringar och Bulgariens inträde i EU har denna gräns nästan upphört att existera i praktiken. Men i takt med att krisen fördjupas allt mer i Grekland så kan man undra om hotet mot Bulgarien på nytt kan komma söderifrån. Kan det ligga något i det?

Det ekonomiska samarbetet mellan länderna har varit stort under den senaste 20 åren. Många är företagen med grekiska ägare eller som på annat sätt har kopplingar till Grekland.  Grekland har varit det land som Bulgarien exporterar mest till. Men numera har den grekiska exporten fallit till att vara det femte största mottagarlandet för bulgariska varor. Det kan tyckas dramatiskt men tappet har sedan 2008 blivit en minskning med "endast" drygt 15 %. Detta har  vägts upp med ökad export till andra länder där framför allt handeln med Tyskland ökat mycket. Så för Bulgariens utrikeshandel verkar inte den grekiska krisen ha ställt till det särskilt mycket.

En större oro finns däremot när det gäller grekiska banker i Bulgarien. Oron handlar om att en grekisk bankkollaps även skulle dra med sig grekiskägda banker i utlandet. Men hur ser det då ut?

I Bulgarien finns 31 banker. Av dem är i praktiken fyra grekiska vilket gör att deras antal utgör 13 %. Viktigare är dock hur mycket av marknaden de håller. De grekiska bankernas tillgångar utgör  23.37 % av alla bankers tillgångar i Bulgarien. Sett till del av kundkapital är den 20.66 %. Alltså, de grekiska bankerna har en betydande del av bankmarknaden i Bulgarien, men inte så stor att det bulgariska banksystemet står och faller med det.

Men viktigare för en bedömning av hotet från de grekiska bankerna är hur säkra deras fodringar är. Det visar sig då att tillgångarna överstiger fodringarna med över 60 %. Bankerna har inte heller någon exponering gentemot Grekland med osäkra fodringar så vitt jag kan få uppgift om. Bankerna är alltså solida så finansminister Simeon Djankov kan sova lugnt utan att drömma (mardrömma?) om bankakuter.

Om Grekland åker ur eurozonen (en så kallad grexit) så är det sannolika scenariot att bulgariska banker med grekiska ägare helt enkelt säljs till nya ägare. Alltså, en grekisk eurkollaps innebär inget omedelbart hot mot Bulgarien då landet verkar stå hyfsat immun mot en grekisk bankkollaps.

Däremot skulle fördjupningen av en ekonomiska krisen i EU som då blir följden påverka den bulgariska ekonomin. Krisen har ju bland annat inneburit att de utländska investeringarna har fallit dramatiskt och är nu nere på en tolftedel av nivån under 2008. Dock har en förbättring skett de senaste halvåret men ökningen har skett från en mycket låg nivå. En förvärring av krisen skulle radera ut även denna återhämtning.

Utländska investeringar i miljoner Euro

Detta var bara en liten betraktelse över den bulgariska ekonomin. Jag hoppas jag kan komplettera den så småningom. Bilden är minst sagt komplicerad.

tisdagen den 15:e maj 2012

Turistsäsongen är på G


Även om turistsäsongen officiellt redan har börjat så är det fortfarande några veckor kvar till att den stora strömmen av turister kommer. I ett övrigt dystert ekonomiskt läge så väntar man sig åtminsten 5-8 % fler turister denna sommarsäsong. I antal turister bör det bli cirka 3,5 miljoner. Trängseln kommer att vara som störst mellan den 25 juli och den 20 augusti.

Säkerheten har varit en stor fråga och i år kommer 600 extra poliser (enligt BNT, novinite.com säger 500) att patrullera turistorterna. Det kan vara värt att känna till att det numera råder ett generellt vapenförbud i Sunny Beach och den som påträffas med kniv, knogjärn och liknande på sig får räkna med upp till 200 leva i böter (ca 900 kr). Det är dessutom inte bara polisen som kommer att kontrollera detta. Bland annat är krog-, diskotek- och restaurangägarna ansvariga för att detta efterlevs inne på deras inrättningar varför man kan bli visiterad av dörrvakterna. Dock är det bara polisen som kan ta ut böter. Syftet med detta är naturligtvis inte att i första hand jaga turister, utan mer att ge polisen möjligheter att störa de personer man inte vill ha i Sunny Beach.

Det kan också noteras att förutom att ha förbättrat belysningen i Sunny Beach har man också satt upp 400 övervakningskameror. Frågan är bara vem som har tid att titta på dem.

måndagen den 25:e april 2011

Religiös intolerans

Den 17 april attackerade medlemmar ur det nationalistiska partiet VMRO* tillsammans med supportrar från några fotbollsklubbar en sammankomst för Jehovas vittnen i Burgas. Fem personer skadades, alla Jehovas vittnen, samt att mindre skadegörelse förekom. Tio personer har anhållits av polisen.

Enligt Jehovas vittnen är detta inte första gången som något liknande skett. Reaktionen i samhället var dock ganska ljum. Den bulgariska Helsingforskommittén har dock fördömt det skedda. Från politiskt håll är det knäpptyst. Mest anmärkningsvärt är att premiärminister Bojko Borisov inte har yttrat sig i frågan. Annars verkar inga frågor ligga utanför hans kompetens med uttalande dagligen i media i allehanda frågor.

VMRO hotar med att detta är något helt normalt, dvs. man kan förvänta sig mer av samma. Lösningen för deras del är att Jehovas vittnen och andra sekter försvinner från Bulgarien.

Frågan är varför något sådant här sker och varför reaktionen från politiskt håll är minst sagt försiktig. Förklaringen är att frågan om fria religiösa samfund i Bulgarien är känslig och lätt rör upp starka känslor. I Bulgarien kallas det som vi oftast kallar frikyrkor för sekter. En förklaring till det är att sekt har en bredare betydelse i Bulgarien än i Sverige. I Bulgarien så kan religiösa samfund delas upp i traditionella och övriga. Traditionella är de stora religionerna som funnits länge i Bulgarien som ortodox kristendom, islam, katolicism och judendom. Protestantism brukar normalt inte kallas traditionell, även om den är/har varit statskyrka i många länder liksom den förekommit i Bulgarien i knappt 150 år. Protestantismen, om vi exkluderar de vi kallar frikyrkor, förekommer bara i liten skala i Bulgarien, oftast tillsammans med den lilla invandring som skett under de senaste 150 åren.

Fria kyrkor kallas då ofta för sekter. Dels för att de står utanför statens inflytande (även om de flesta är registrerade), dels för att de är nya och har kommit utifrån. En märklig konsekvens av det synsättet är att en företeelse som Peter Deunovs (eg. Dănov) Vita brödraskap i Sverige nog skulle anses som sekt i likhet med Osho (Bhagwan). De har vissa likheter sett till budskap och utövande. Men eftersom Det vita brödraskapet har uppstått i Bulgarien så har man till och med ett regeringsuttalande på att brödraskapet inte är en sekt. Motiveringen grundar sig just på att samfundet har grundats på bulgarisk mark med nästan sekellång närvaro.

De starka känslorna kring frikyrkorna som Jehovas Vittnen, Mormoner, Livets ord med flera beror på att den ortodoxa kyrkan är så starkt sammanbunden med Bulgarien och dess historia. Frikyrkor uppfattas därför som hot mot den ortodoxa kyrkan och därmed också mot Bulgarien, eller åtminstone mot det bulgariska. Det var den ortodoxa kyrkan som bevarade mycket av den bulgariska kulturen under de 500 år som Bulgarien var en del av det Ottomanska imperiet. Det var också upprättandet av det bulgariska exarkatet 1870 som föregick Bulgariens frigörelse 8 år senare. Därför har den ortodoxa kyrkan fortfarande en särställning som är att likna vid en statskyrka även om stat och kyrka formellt sett är åtskilda i Bulgarien. 

Därför är kyrkan alltid närvarande vid alla högtider i Bulgarien och alltså inte bara vid religiösa sådana som jul och påsk, utan också vid t.ex. nationaldagsfirande. Kyrkan har även en given plats vid alla invignings- och öppningsceremonier i Bulgarien. Däremot har inte kyrkan så stor politisk makt i Bulgarien som man kanske då kan tro. Det är kyrkans symboliska roll som en oskiljaktig del av bulgarisk kultur och nationell medvetenhet som politiker och andra vill använda sig av.

Frikyrkor ses därför som en attack på bulgarisk kultur och i slutänden som ett sätt att ta kontroll över bulgariska själar och som ett sätt undergräva Bulgariens suveränitet. Det är på detta som VMRO spelar när de attackerar Jehovas vittnen. Det är också detta som gör att politiker av alla slag i Bulgarien ogärna fördömer VMRO:s handlingar. VMRO må vara en obetydligt politisk kraft på nationell nivå, men partiet ATAKA som hyser samma aktiva agg till västerländska frikyrkor sitter i såväl nationellt parlament som i Europaparlamentet. I år är det dessutom lokalval och presidentval i Bulgarien. Hur det ska gå är fortfarande en öppen fråga. Premiärminister Bojko Borisovs mitten-högerparti Gerb har det motigt med allt större skepticism till hans stora ord och klena resultat. Till hans fördel är dock att det saknas alternativ starka nog att utmana Gerb för tillfället.

Man kan också notera att Borisovs största kritiker, president Părvanov, också har hållit sig tyst i frågan. Även bland Bulgariens vänsterlutande väljare finns en starkt negativ syn på frikyrkor som man gärna ser som västerländska femtekolonnare. Frågan om religionsfrihet är alltså ingen fråga som har ett höger- eller vänsterperspektiv i Bulgarien.

Klart är att Borisov spelar ett högt spel där han allt mer har ett budskap till Bryssel och ett annat när han vänder sig till publiken på hemmaplan. Risken är att han till slut förlorar såväl omvärldens som hemmaopinionens förtroende när han velar mellan ståndpunkterna.

---

*VMRO ( ВМРО - Вътрешната македонска революционна организация Den inre makedonska revolutionära organisationen) är ett nationalistiskt parti vars kärna är en nationalistisk revansch. Namnet är hämtat från en av flera revolutionära rörelser från förra seklet. Deras livsluft är den makedonska frågan och har som slutmål ett återupprättande av det som kallas San Stefano Bulgarien, dvs. det Bulgarien som bildades efter frigörelsen från turkarna 1878 men som omfattade betydligt mer än dagens Bulgarien. Detta område reducerades sedan rejält vid Berlinkonferensen senare samma år. Stormakterna var inte så pigga på ett stort rysslandsinfluerat område mitt på Balkan. VMRO har en obetydlig roll i det bulgariska politiska livet idag förutom några platser i kommunfullmäktige i några kommuner.

ATAKA är mer "modernt" där revanschism och makedonienfrågan är starkt nedtonade till förmån till de hot och problem som ATAKA anser finns idag. Deras budskap kan sammanfattas som Bulgarien åt Bulgarerna. ATAKA är mer likt partier som den franska Nationella fronten och belgiska Vlams belang. Partiet spelar mycket på de konspiratoriska scenarierna som är livsluften för många som är tveksamma till hur Bulgarien moderniseras och fjärmar sig från Ryssland.

fredagen den 22:e april 2011

Man får vad man betalar för

Rubriken anspelar på att Bulgarien har EU:s lägsta löner men ändå inte lyckas dra till sig investerare. Anledningen är förstås att det är inte bara löneläget som är intressant när någon funderar på att investera någonstans. Jag har diskuterat denna fråga tidigare.

Ny statistik från Världsbanken visar att skillnaderna mellan "gamla" och "nya" EU fortfarande är betydande sett till produktivitet. Följande bild visar topp 10 jämfört med botten 9 sett till reell produktivitet mätt i Euro per timme,

Man kan konstatera att Bulgarien ligger i botten av EU-länderna, medan Sverige tronar stolt i toppen. Vår produktivitet är 10 gånger högre än i Bulgarien vilket också avspeglar sig i våra löner som är ungefär 10 gånger högre. Förklaringen är förstås inte att arbetarna i Öst drar benen efter sig eftersom samma arbetare när de arbetar i nya EU inte drar ner produktiviteten. Förklaringen är nog mer dålig infrastruktur, ineffektiva produktionsmetoder och "gammalmodigt" management med mera. Jag tror dessutom att den omständigheten att många arbetar i en servicesektor med lågt värdeskapande, dvs. de låga lönerna gör att det är möjligt att ha många anställda som var för sig inte gör så mycket.

Vad händer nu?

Problemet med dessa arbeten är att de aldrig kan få en särskilt bra löneutveckling. Högre löner kommer med automatik leda till att arbetsutbudet i dessa sektorer kommer att minska eller helt enkelt försvinna. Ett exempel är att städning av gator och torg i tex. Varna idag utförs att hela brigader arbetare (man säger brigader i Bulgarien) som manuellt städar med kvastar. I Uppsala utförs det av ett par arbetare som kör en städmaskin.

Om dessa gatsopare i Bulgarien helt plötsligt fick svenska löner så måste minst 9/10-delar av personalstyrkan sparkas samt att städmaskiner inköptes. Det stora problemet är dock att dessa sparkade arbetare då inte har några jobb. I normalfallet så skapar den ekonomiska utvecklingen nya jobb som suger upp de personer som blir av med sina bortrationaliserade jobb. Men många av dessa okvalificerade arbeten i Bulgarien utförs av lika okvalificerade människor. Många av de nya jobben som skapas kräver mer utbildning eftersom de kräver mer av den anställde. En effektivisering av den bulgariska ekonomin kommer alltså inte bara leda till högre snittlöner, utan även till att en allt större grupp människor ställs utanför arbetsmarknaden då de helt saknar kvalifikationer.

Detta är en process som redan pågår men den är lite långsam varför många inte tänker på det. En grupp som känner av detta är romerna. De flesta romer har knappt klarat av grundskolan och många är analfabeter. En liten minoritet har gymnasieutbildning och endast några promille har högskoleutbildning. Många av dessa har dock klarat sig på enkla och lågbetalda jobb inom jordbruk, service och grovjobb inom industri och bygg etc. Nu håller dessa jobb på att försvinna i takt med effektiviseringarna. Ett alternativ blir då i högre utsträckning att leva på det sociala och på kriminalitet. Ett annat alternativ är att söka sig utomlands där det finns en viss efterfrågan på billig svart arbetskraft. Lönerna som erbjuds må vara skitlöner, men de är ändå bättre än vad som erbjuds i hemlandet. Baksidan är förstås att man inte har så mycket att sätta emot när man utnyttjas och berövas sina rättigheter. En annan konsekvens är att tiggeri och prostitution ökar vilket vi bland annat kan se i Sverige.

Någon självklar lösning finns inte men klart är ändå att mycket måste satsas på utbildning och vidareutbildning. Liksom här så börjar utslagningen redan i skolan där i vårt fall missriktad omtanke i form av låga krav ger många en dålig start i livet. I Bulgariens fall handlar det mer om att få en skola för alla och lära sig av våra misstag. Detta är framför allt viktigt för romerna som traditionellt inte prioriterar utbildning. Att vara rom är att vara outbildad kan man säga. Det är inget framgångsrecept dock.

Uppdatering 2011-07-17
Enligt Bulgariens motsvarighet till SCB, NSI, så arbetar ungefär 20 % av alla arbetande i jordbruket och står för 5,6 % av BNP. Jämför det med till exempel Sverige där 2 % av arbetstyrkan arbetar inom jordbruket och står för ca 1,7 % av BNP. Även om karaktären av jordbruket skiljer sig en del mellan länderna, t.ex. har Bulgarien en stor vin- och tobaksproduktion som kräver en hel del manuellt arbete så pekar ändå siffrorna på att effektiviteten är några gånger lägre i Bulgarien än i Sverige.

För att bulgarer i jordbrukssektorn ska få bättre betalt så måste statistiken närma sig de svenska siffrorna. Effektiviseringar är alltså oundvikliga. Men man kan dock undra var många av dessa 711 000 jordbruksarbetare ska ta vägen då. Typiskt för jordbrukssektorn är inte bara de låga lönerna och den låga effektiviteten, utan också att de allra flesta sysselsatta karaktäriseras av låg, eller rent av, mycket låg utbildning.

torsdagen den 24:e mars 2011

Mambos i Bulgarien

Tidningen Hem & Hyra publicerade häromdagen intressant statistik över när man flyttar hemifrån i ett antal europeiska länder. Ur tabellen som finns där kan man utläsa att svenska män och kvinnor flyttar hemifrån tidigast av alla. Det framgår också att bulgarer, framför allt bulgariska män, väntar väldigt länge med att flytta hemifrån.

Omarbetad tabell från Hem & Hyra 

En svensk kvinna flyttar hemifrån vid i snitt 20,7 års ålder, medan en man väntar ett knappt år och är 21,6 år gammal när han flyttar ur pojkrummet. Deras bulgariska motsvarigheter väntar dock betydligt och en bulgarisk kvinna i snitt är 27,7 år gammal när hon lämnar föräldrahemmet. Den bulgariske mannen har dock extra svårt att säga adjö till mammas mat och tvättning och är hela 31,5 år i snitt.

Den intressanta fråga är varför det är så. Artikeln säger att det främst är ekonomiska skäl varför så många väntar med att klippa banden till föräldrarna. Dessutom så uppger även var fjärde bulgar att bekvämlighet ligger bakom mamboskapet.

Och visst är det så, men jag vill spekulera lite till. Att det är ekonomiska skäl är ju väldigt uppenbart. Det som skiljer Sverige från Bulgarien är att en normal lön på första jobbet räcker till hyra, mat, lite kläder och en del nöjen. Det är inte särskilt fett, men det räcker. I Bulgarien räcker en normal lön inte till ett självständigt liv. Redan hyran äter upp minst halva lönen och inga bostadsbidrag finns. Det som är över räcker knappt till mat och kläder och nöjen kan du glömma.

Eftersom lönen är låg, typiskt kring 2500 till 3500 kronor, så är det svårt att låna till boende. Dessutom har Bulgarien förmodligen Europas otryggaste arbetsmarknad varför det är ytterligare skäl till att inte låna. Det normala i Bulgarien är att man sparar ihop till bostaden vilket gör att det tar lång tid.

Sedan finns ju omständigheten att som ung (precis som i Sverige kan det innebära upp till trettioårsåldern) vill man leva ett aktivt liv. Att regelbundet besöka kaféer och barer hör livet till. Många röker dessutom vilket blivit ganska dyrt på sistone i Bulgarien. Shopping är ju precis som här ett favoritnöje bland främst kvinnor, men männen kompenserar det med ett stort intresse för tekniska prylar och bilar. Allt detta skulle ju i praktiken vara omöjligt om man inte bodde hemma och slapp betala för boende och mat. Då kan du ju lägga hela lönen på nöjen och konsumtion. Skulle du förlora jobbet är det ingen katastrof. Du bor ju redan gratis och föräldrarna servar dig med mat och lite fickpengar.

Man ser också ett samband mellan när folk skaffar barn, gifter sig och när man flyttar hemifrån. I Bulgarien är giftasåldern i snitt 29 år för män och 26 för kvinnor. För många innebär giftermålet också att man får sitt första egna boende och egen ekonomi. Detta samband finns inte alls i Sverige där vi gifter oss i snitt när vi är en bit över 30 och har levt ”egna” liv i ett decennium. En komplikation är dock att vi i Sverige ofta lever länge som sambos innan vi gifter oss, en trend som i och för sig börjar bli tydlig i Bulgarien också.

Den genomsnittliga ålder för när första barnet föds är i Bulgarien 25,4 år (2008). Många unga lever tillsammans i samboskap, men att när barnet föds så gifter man sig. Så man lever både ”modernt” med samboskap och traditionellt med barn och bröllop i Bulgarien. Som jämförelse så är en kvinna i snitt 27,9 år i Sverige när första barnet föds.

Så lite sammanfattningsvis så kan jag säga att i Bulgarien har familjebildning väldigt mycket att göra med när man flyttar hemifrån, medan det i Sverige inte tycks finnas ett sådant samband. Faktorer bakom detta är både ekonomiska omständigheter och tradition.

Jag skulle dock kunna gräva mer i detta då bilden ovan är ganska förenklad. När det gäller Bulgarien så finns det många faktorer som ställer till det så att säga när man vill försöka läsa ut saker ur officiell statistik. Det första är förstås att man i Bulgarien inte har lika bra statistik som i Sverige där det nästan blivit en religion. Det andra är att bilden är väldigt splittrad varför all statistik som rör hur folk lever och bor bara ger en ganska grov, översiktlig bild. Man kan ju t.ex. konstatera att bilden för hur man lever och bor skiljer sig ganska mycket beroende på om du är en etnisk bulgar, bulgarienturk eller rom. Dessutom lever man i Bulgarien fortfarande i förändringens tider. Men det får kanske bli i ett annat inlägg.