söndag 24 februari 2008

Schlagerfestival

Igår var det final i Eurovisionsschlagerfestivalen i Bulgarien. Med anledning av framgångarna förra året så var intresset stort. 12 låtar hade kvalificerat sig och likt tidigare år var det få etablerade artister som ställde upp. I mitt tycke var det ett tämligen blekt startfält och emellanåt var artisteriet tämligen amatörmässigt. Men det är ju inte bara ett bulgariskt fenomen. Trenden är att allt fler låtar sjungs på engelska även om majoriteten fortfarande sjungs på bulgariska. Folkmusikinfluenserna lyste i princip med sin frånvaro i år.

Efter låtarna följde ett minst 40 minuter långt pausinslag (!) med några populära artister, men som i jag nog tyckte var ett 40 minuter långt sömnpiller. Till slut så korades vinnande låt som blev Deep Zone & Balthazar - DJ take me away. En låt som har lite svårt för att bestämma sig vad den är för något. Det var ingen låt som imponerade på mig och Bulgarien får nog inte räkna med någon topplacering i år.

Resultatlista
15.27% - Deep Zone & Balthazar - DJ Take Me Away
15.17% - Георги Христов и Gianni Fiorelino - Sogno
12.98% - Ники Манолов- По-добре
11.54% - Дани Милев - Светлината и мрака
11.26% - Светльо и Владо - Tired Soul
09.63% - Невена - Не изчезвай
09.60% - Деси Добрева - Strong
03.76% - Ивайло Колев - Should’ve Been the One
03.14% - Generation - Running Scared
03.06% - Иван и Стани- You are magic
02.33% - Симона Сиванио - Promise me
02.06% - Преслава и Те - Тази вечер

torsdag 21 februari 2008

Kosovo och Bulgarien

I söndags förklarade Kosovo sig självständigt. Reaktionerna på detta har varit många med EU som försiktigt positiva och Ryssland som väldigt mycket emot. Att Serbien ser detta som en kriminell handling är förstås ingen hemlighet. Men hur ser man i Bulgarien på detta?

Åsikterna i Bulgarien går isär. Officiellt från regeringshåll är man för ett självständigt Kosovo eftersom det redan är ett faktum. Man avvaktar dock med ett erkännande trots att såväl premiärminister som utrikesminister säger att Bulgarien ska följa EU:s linje i frågan. Man ställer upp som villkor för ett erkännande att Ahtisaariplanen för Kosovo efterlevs. Ahtisaariplanen förespråkar en övervakad självständighet för Kosovo med fortsatt internationell närvaro och ett starkt skydd för de serbiska och romska minoriteterna.

I själva verket är det nog mer fråga om att köpa sig lite tid eftersom ett självständigt Kosovo inte är helt okontroversiellt i Bulgarien. Ånyo försöker Bulgarien, i synnerhet Socialistpartiet, visa att man är en lojal och pålitlig partner i EU och NATO samtidigt som man inte vill utmana Ryssland alltför mycket.

Det finns ingen större gruppering i det bulgariska parlamentet som är emot ett erkännande så varför det bör komma i ”svansen” av de EU-länder som kommer att erkänna Kosovo. Däremot är man i Bulgarien oroliga för att man på nytt kommer att ha en instabil situation inpå husknuten. Bulgarien vill ha fortsatt goda relationer med Serbien.

Opinionen hos allmänheten är lite oklar. Utrikesfrågor brukar inte spela särskilt stor roll när det väl kommer till kritan eftersom vardagens vedermödor är ett större problem för bulgarerna. I bakgrunden skymtar dock en del av den paranoia som finns när det gäller minoriteter och som de nationalistiska krafterna försöker spela på. En av anledningarna till att ex-diktatorn Todor Zjivkov genomförde antiturkiska kampanjer på 80-talet var en rädsla för att den relativt stora turkiska minoriteten skulle hysa separatistiska idéer. Bulgarienturkarna utgör knappt 10 % av befolkningen och många inom det kommunistiska styret trodde att det fanns konkreta planer i Turkiet att skapa autonoma turkstyrda områden i Bulgarien som sedan skulle ansluta sig till Turkiet.

Att dra paralleller med Kosovo är dock svårt eftersom bulgarienturkarna dels inte bor samlat inom ett område i Bulgarien, dels, med undantag för vissa byar, att bulgarienturkarna inte dominerar de områden de är bosatta i. Den främsta anledningen är dock att det inte finns eller har funnits någon större opinion bland bulgarienturkarna att skapa sig ett eget litet land i Bulgarien. Förföljelserna på 80-talet skapade inga uppror utan snarare emigration. I och med landets demokratisering 1989-1990 så kan man säga att frågan är utagerad. Partiet DPS som samlar de flesta bulgarienturkiska väljarna har ingen separatistisk agenda, utan tvärtom, det har ingått i flera bulgariska regeringar och är koalitionspartner i den nuvarande.

Så sammanfattningsvis kan man säga att alla har en åsikt, men att kosovofrågan aldrig skulle kunna bli en stor valfråga. Det bulgariska parlamentet är någorlunda enigt i sin avsikt att erkänna Kosovo. Erkännandet har inte heller några omedelbara konsekvenser för landet även om det kan gnissla i relationerna med Serbien. En ortodoxt kristen samhörighet är mer en tankekonstruktion än något som spelar en roll i praktiken. Däremot så engagerar kosovofrågan i debatten och tonläget på de bulgariska politiska debattforumen är smått hysterisk emellanåt.

Edit: DN spekulerar lite i konsekvenser. På något sätt känns det bra för en gångs skull att Bulgarien är så okänt att man inte ens spekulerar hur ett erkännande "drabbar" Bulgarien.

söndag 10 februari 2008

Byggbyråkrati

Media rapportera om ett möte mellan den brittiske ambassadören och borgmästaren i Bansko (ingen länk tyvärr). Bansko är den stora vintersportorten i Bulgarien och kan bäst beskrivas som ett slag bulgariskt Åre. Bansko har expanderat kraftigt de senaste tio åren med många nya hotell, bättre liftsystemet etc. Dessutom har en mängd villor och lägenheter byggts. Köparna till dessa är inte bara framgångsrika bulgarer utan även utlänningar, framför allt britter.

Det framkom vid mötet att hela 2231 lägenheter hade köpts av brittiska medborgare. Syftet med mötet var dock att ta upp en del problem som kommit till ambassadörens kännedom. En del klagomål har kommit från besvikna brittiska köpare och som exempel på problem var bl.a. att många mäklare kraftigt överdrivit kommunala investeringar inom turism. Dvs. att man påstod som säkert att det i Bansko skulle byggas en flygplats eller golfbanor eller annat som indirekt påverkar värdet på fastigheter.

En del mäklare har försökt lägga ansvaret för grönytor kring fastigheter liksom ansvaret för vatten och avlopp från fastigheterna på kommunen. Köparna har för sent funnit att de ej haft fungerande vatten och avlopp samt att marken omkring husen sett ut som ett grustag. När man då klagat så har mäklarna sagt att de endast har ansvaret för själva fastigheten vilket naturligtvis inte är sant.

Det som egentligen ligger i botten av detta är köparnas okunskap om hur fastighetsaffärer går till i Bulgarien. Normalt behöver man inte veta så mycket eftersom en av anledningarna till att man ska använda en mäklare är just för att denne ska lotsa en igenom alla turer kring köpet. Samtidigt är det ju svårt att veta om mäklaren sköter sig om man saknar kunskap. I Bansko har det visat sig att många brittiska köpare bara fått den s.k. akt 14 när de istället bör ha fått akt 16 (efter att även ha fått akt 15).

Vad är nu detta för något. Jo, i Bulgarien krävs vissa dokument för att ett fastighetsköp ska gå igenom; ingenting konstigt med det. Så är det även i Sverige. Problemet är förstås att olika länder har lite olika system och procedurer som inte alltid är lätta att få grepp om. I Bulgarien, liksom i många andra länder, så gäller det även att spara dessa dokument eftersom du annars kan få problem senare. Att få ut nya original från centrala statliga och kommunala register är mycket svårt om något sådant dokument skulle förkomma.

När man köper nyproducerade fastigheter så behöver man veta vad akt 14, 15 och 16 är för något. Enkelt förklarat så är det dokument som visar att olika steg i byggnationen har avklarats, en slags besiktningsprotokoll enkelt uttryckt. Utan akt 16 kan du inte bo i en lägenhet även om du äger den. Akt 16 heter egentligen inte så längre utan heter удостоверение за ползване udostoverenie za polzvane (ungefär intyg för brukande) men namnet är så etablerat så alla kallar den för det i alla fall.

Akt 14 utfärdas när den huvudsakliga byggnationen är klar. Den visar bl.a. om byggnationen överensstämmer med det projekterade och att byggherren uppfyllt sina plikter. Det formella ägaransvaret övergår nu till köparna av lägenheterna. Bifogat till denna ska också ett intyg utfärdas av kommunen.

Akt 15 är ett intyg på att byggnationen är fullständigt färdig och innehåller en komplett beskrivning av avtalen för byggnationen, byggdagböcker, alla tillstånd som har utverkats samt övriga protokoll kring byggnationen. Den innehåller också resultatet av alla prover och mätningar som ska visa att byggnationen uppfyller alla krav och normer. Där ska också alla avvikelser för åtgärd noteras.

När dessa avvikelser åtgärdats kan man så få akt 16 som, enkelt uttryckt, visar att köparen fått det han betalt för och som visar att fastigheten är klar för brukande. Först nu kan köparen ta fastigheten i besittning och bo där. Detta intyg utfärdas efter en 72-timmars testning av installationer och liknande i fastigheten. Utfärdande myndighet är kommunen där fastigheten finns. Om det fortfarande finns avvikelser måste säljaren (byggfirma, mäklare etc.) åtgärda detta.

Om man som i fallet med britterna i Bansko bara har akt 14 men samtidigt tagit fastigheten i besittning så riskerar man att få slutföra processen på egen räkning. Det framgår inte av rapporteringen men jag antar att mäklarna har lyckats friskriva sig på något sätt och utnyttjat okunskap om protokollens betydelse. Du kan sälja en lägenhet även utan dessa protokoll men värdet sjunker förstås betydligt.