lördag 28 februari 2009

Schlagerkonspiration

Veckans snackis i Bulgarien har varit schlagerfestivalen som avgjordes förra lördagen. Snacket känns igen eftersom det handlar om att fel låt vann. Däremot kanske anledningen till uppståndelsen känns lite udda.

Nåväl, ett flertal bulgariska artister och andra inom musikbranschen anser att Illusion sjungen av Krassimir Avramov varken är rätt artist eller låt. De anser att hela röstningen måste vara uppgjord eftersom han vann med hela 55 % av rösterna. Några andra bevis läggs inte fram. Tävlingens arrangör, den Bulgariska nationella televisionen BNT, säger att inga oegentligheter har förekommit.

Oppositionen mot Krassimir Avramov handlar också om att han sjunger konstigt, dåligt och inte klarar av att framträda live. Dessutom så har han de senaste tio åren varit verksam i Los Angeles, ingen sann patriot alltså.

En kommitté har satts upp av för att verka för att tvåan i tävlingen, Poli Genova med låten O­ne Lifetime Is Not Enough ska representera Bulgarien i Moskva i maj. Naurligtvis i dessa dagar så har även en Facebookgrupp skapats med syfte att peta Krassimir Avramov av tronen.

Det är inte första gången en skandal omgärdar denna tävling i Bulgarien. 2005 så hoppade den oerhört kände talkshowsvärden och artisten Slavi Trifonov av då han ansåg tävlingen uppgjord. Fast min misstanke är att han hoppade av eftersom han inte kunde tänka sig komma tvåa i en tävling han skulle vinna bara genom sin egen(uppfattade) storhet.

Jag misstänker att även denna gång handlar det om att Krassimir Avramov dök upp som gubben i lådan och snöt någon på den självklara segern. Fortsättning lär följa.

söndag 22 februari 2009

Schlagerfestival

Igår lördag var det final i den bulgariska schlagerfestivalen. Tittarna valde till slut låten Illusion sjungen av Krassimir Avramov. Han vann överlägset med 55,5 % av rösterna. Tvåa var O­ne Lifetime Is Not Enough med Poli Genova med 11 %, trea Mariana Popova med låten Crazy och 8 %.

Trenden att allt fler sjunger på engelska bekräftades också i denna final. Generellt så var toppskiktet betydligt bättre än förra året.

Vinnaren, Krassimir Avramov, sjunger med en lite speciell röst och gärna i falsett. Men till skillnad mot artister som t.ex. Mika så lyckas han inte låta som ett Enirotroll i alla fall. Fast ni får döma själva. Här är den officiella videon:
http://www.youtube.com/watch?v=vDLFOiC3g0o

Så här lät det i finalen:
http://www.youtube.com/watch?v=OtKt64RfeRw

Poli Genova:
http://www.youtube.com/watch?v=Fm_5h9joeFM&feature=related

Mariana Popova:
http://www.youtube.com/watch?v=NRA8_7EuYvQ

fredag 6 februari 2009

Dumheter – utegångsförbud

I Bulgarien råder utegångsförbud. Nej, det är inget skämt. Inte heller råder undantagstillstånd. Tvärtom, allt är som vanligt, vilket i Bulgariens fall betyder att parlamentet överraskar en med de mest häpnadsväckande lagförslag.

Nu gäller utegångsförbudet inte alla, utan barn. Detta förbud har funnits en tid, men har nu skärpts. Idag antogs nämligen en ny lag som säger att barn upp till 13 år inte får vara utomhus utan förälder eller annan vårdnadshavare efter kl. 20.00. För barn 14 till 18 år gäller fram till kl. 22.00. Värt att veta är att man är ”byxmyndig” i Bulgarien från 14 års ålder.

Brott mot lagen ger saftiga böter: 300 till 500 leva (1 500 till 2 500 kr) vilket är ungefär som en normal månadslön i Bulgarien. Vid upprepad förseelse blir böterna upp till det dubbla.

Samtidigt skärps straffen för de som säljer alkohol till minderåriga (under 18 år). Böterna blir nu upp till 4 000 leva (20 000 kr).

Det är inte slut än. Lagen säger också att barn upp till 12 år inte får lämnas utan uppsikt och omsorg om detta innebär en fara för barnens fysiska, psykiska och moraliska utveckling. Annars är det ett brott. Ja, det var ju solklart vad som menas. Böter blir det i alla fall: mellan 1 000 till 2 000 leva (5 000 till 10 000 kr), mer än det dubbla om det är upprepat.

Bakom allt detta ligger en oro över att en ungdomsbrottslighet breder ut sig samtidigt som minderåriga gör oansvariga saker som att dricka sprit, hänga ute på offentliga utrymmen eller göra omoraliska saker som t.ex. ha sex. Det finns dock ingenting som tyder att ungdomsbrottsligheten är värre än i många andra EU-länder.

Denna lag är ett exempel på hur reflexerna från kommunisttiden sitter i. Jag har faktiskt inte hört någon ledamot säga att detta är ett föräldraansvar, eller att problemet är mer komplext än så. Makten i Bulgarien anser fortfarande att de har det övergripande ansvaret för ungdomars moraliska fostran. Under kommunisttiden var ungdomen hårt hållen och staten hade ett stort ansvar för deras moraliska och ideologiska fostran. Föräldrarna kunde ju uppfostra barnen i fel anda.

Dessutom så är många barn som far illa föräldralösa och lever antingen på gatan eller är omhändertagna av samhället. Lagen kan alltså inte hjälpa dem. Snarare ger lagen en del av dessa barn ännu en anledning att hålla sig undan myndigheterna. Man kan ju också undra vem man ska bötfälla när den minderårige är ute för sent på kvällen samtidigt som barnet är i samhällets vård.

Man kan också fundera på hur detta ska efterlevas i turistorterna där mängder av minderåriga är ute och ränner dygnet runt och dessutom dricker sprit. Här kommer man naturligtvis att låtsas om som om lagen inte fanns. Omtanken gäller ju bulgariska barn. Som så ofta i Bulgarien så kommer lagen att upprätthållas när det passar.

Nej, denna lag kommer inte att göra någonting för de utsatta barnen. Det enda den åstadkommer är att alla barn riskerar att bli lagbrytare. Samtidigt undergräver man föräldrarollen än mer då staten ännu en gång visar att staten uppenbarligen har det yttersta ansvaret för barnens fostran.

Fast nu ljög jag lite, en aning litar man trots allt på allmänheten. Man har tänkt på alla Bulgariens dagis, förskolor och barnavårdscentraler. Den oberoende parlamentsledamoten Svetoslav Savov har fått gehör för sitt eminenta förslag att telefonnumret 116 till den bulgariska barnombudsmannen ska anslås tydligt. Fast det hade ju varit bättre om han tänkt lite mer på Bulgariens barnhem och ungdomsvårdsanstalter. Där finns det mycket att göra. Svåra missförhållanden och övergrepp förekommer dagligen. Detta låtsas man om som om det inte finns. Om någon påpekar något negativt så är den officiella ståndpunkten att detta är en antibulgarisk konspiration. Jag skämtar inte. Den officiella bulgariska responsen på ett BBC-reportage om Mogilino visade detta i all sin prydno.

Detta är ett sätt att försöka lösa ett problem utan att faktiskt försöka göra något. Man kunde ju ha tänkt sig att stärka skyddet kring de barn som faktisk far illa. Men som i mycket annat när det gäller hur politik förs i Bulgarien så handlar det om petitesser och symbolhandlingar. Ett tydligt tecken på inkompetens och ovilja att göra saker som kräver lite mer eller begränsar politikernas eget välmående.

Så, enligt mig borde parlamentsledamöterna alltid ledsagas av någon vuxen, ansvarig person som kan säga ifrån när de är på väg att stifta ännu ett skämt till lag.

Edit:
Ett försök att lansera någonting liknande har faktiskt gjorts i Sverige. Sverigedemokraterna ville se temporärt utegångsförbud för omyndiga i Malmö som ett sätt att komma åt ungdomsbrottslighet. Här ser vi samma symbolpolitik där en mängd oskyldiga ungdomar hade blivit brottslingar i SD:s ögon. Ungdomar som begår brott eller stör allmän ordning kan man agera mot redan idag med befintlig lagstiftning.

När man ser ett försök till utegångsförbud på hemmaplan så ser man än bättre hur korkat det är samtidigt som man ser vilka som kan tänka sig en sådan lag. Det säger kanske mer om bulgarisk politik än om svensk.

söndag 1 februari 2009

Alkoholkonsumtion

Bulgarien nämns ofta i samma sammanhang när billig alkohol kommer på tal. Anledningen är förstås att alkoholen ju är billig där vilket också är en av de främsta orsakerna till att framför allt yngre svenskar åker dit.

Alkoholen är också relativt billig även för Bulgarer, trots de betydligt lägre lönerna. Till skillnad mot Sverige är ju öl, vin och sprit billigt även på krogen. Därför dricks mycket av alkoholen på lokal. Begreppet att ”värma upp” innan man går ut finns inte, inte heller förfest.

Förutom priset så finns en annan viktig skillnad mot Sverige och det är att alkoholen är lättillgänglig. Det finns (än så länge) få restriktioner kring hur man säljer alkohol varför du kan köpa din flaska även på kiosker, bensinstationer, kvartersbutiker m.m. Åldersgränsen för att köpa öl, vin och sprit är 18 år (samma gäller för att köpa cigaretter) till skillnad mot Sveriges 20 år. Kontrollen av denna åldersgräns är nästan ickeexisterande till unga partyglada svenskar ungdomars fördel.

En annars men mycket viktig skillnad är att hembränning är tillåten inom vissa ganska generösa gränser. Jag har skrivit om detta tidigare. Denna konsumtion uppskattas till ca en tiondel av all konsumtion. De kommersiella tillverkarna säger dock att hembränningen är betydligt större. Denna hemmaproduktion består nästan helt av brandy (rakija – ракия) som görs på vindruvor, oftast restprodukter av det lika hemtillverkade vinet. Brandy på plommon, det som vi brukar kalla slivovitsa, är inte så vanligt.

Värt att påpeka att hemtillverkning var tillåtet även under kommunisttiden. Då var alkoholen dessutom ännu billigare samt tillgången var någorlunda god även om också alkoholen ibland drabbades av planekonomins oförmåga att få ordning på tillgång och efterfrågan (samt en illa organiserad distribution). Trots kommunisttidens mycket moralistiska fostran och lagstiftning så vågade man inte riktigt ge sig på alkoholen. Den var en alltför viktig del av vardagen.

Det är också en annan skillnad mellan Sverige och Bulgarien. Generellt sett är ju alkoholkonsumtion och inköp förenade med skam i Sverige, i synnerhet för de äldre generationerna.

Enligt svensk sett att se på allt detta så borde hela Bulgariens befolkning för länge sedan ha omkommit i alkoholrelaterade sjukdomar då lågt pris, lättillgänglighet samt en alkoholpositiv kultur bara kan leda till en extremt hög alkoholkonsumtion.

Hur är då läget? Uppenbarligen dricks det en del i Bulgarien, men vilken är skillnaden mot Sverige. Likt i Sverige så är det inte helt enkelt att få grepp om konsumtionen av alkohol. I Sveriges fall så spökar privatimporten som luddar till statistiken. I Bulgarien så är det hembränningen. Den är visserligen tillåten men den måste rapporteras vilket dock sällan görs.

Enligt Forbes så är dricks det ca 60 miljoner liter sprit totalt i Bulgarien. Det sägs dock inte om det är omräknat till ren sprit. Räknar man om det så blir det knappt 8 liter per person som är 15 år eller äldre.

Enligt WHO (World Health Organization) så är konsumtionen i Bulgarien omräknat i ren alkohol 5,9 liter per person 15 år eller äldre. Den svenska konsumtionen är 6,0 liter per person 15 år eller äldre. Siffrorna är för år 2003. Här ligger vi nästan lika.

Tittar vi på vad politikerna vill framhålla så säger den svenska regeringen att vi dricker ca 10 liter ren alkohol per person 15 år eller äldre. Siffran ska vara för år 2006. Det skulle alltså drickas mer sprit i Sverige än i Bulgarien enligt dessa siffror. Detta trots att omständigheterna skulle peka på det motsatta.

Jag har faktiskt hittat en siffra som pekar på en betydligt högre konsumtion i Bulgarien än de ovan nämnda. Enligt en EU-rapport som citeras i Bulgarisk radio 2006 så ska konsumtionen vara hela 22 liter per person och år. Det sägs dock inte om det är omräknat till ren alkohol. Siffran antyder att det är räknat i 40-procentig alkohol.

Min gissning är att det inte är en stor skillnad mellan Bulgarien och Sverige. Vardagskonsumtionen är högre i Bulgarien. Många anser att en shopskasallad inte kan ätas utan en eller två rakija därtill. Krogarna har många gäster under hela veckan, till skillnad mot Sverige där det är öde söndag till torsdag. Fredags- och lördagssupandet finns inte alls som begrepp i Bulgarien.

En svårighet med statistiken kring alkoholkonsumtion är att en del alltid är en gissning när det handlar om ”ickeofficiell” sprit som privatimport och hembränning. Dessutom så kan man som jag misstänker i fallet med de 22 litrarna i EU-rapporten räkna om till en lägre alkoholhalt för att få en högre (hemskare) siffra. Det är inte oväntat att en betydligt högre siffra dyker upp i ett samanhang när det talas om alkohol i ett restriktivt perspektiv. Den svenska regeringens siffra på 10 liter per person som skiljer sig väsentligt från WHO:s är uppenbarligen också ett resultat av att räkna ickeofficiell sprit enligt ett slags worst case-scenario eftersom källorna är organisationer som har en restriktiv syn på alkohol.

Men en slutsats kan jag i alla fall dra. Trots lågt pris, hög lättillgänglighet samt frånvaro av skam kring alkoholkonsumtion så verkar det uppenbart inte finnas några dramatiska skillnader mellan Sverige och Bulgarien när det gäller hur mycket vi dricker. Det svenska (officiella) sättet att se på sambandet mellan dessa faktorer fungerar inte i Bulgarien.

Uppdatering 7 juni 2009:
Tidningen Trud, citerad på news.bg, skriver att alkoholkonsumtionen under 2009 sjunkit med 40 %. Eller åtminstone påstår branschorganisationer det. Man kan förmoda att det är en konsekvens av krisen som alltmer förändrar konsumtionen i Bulgarien. Men Trud säger vidare att det dricks nog inte så mycket mindre. Många dricker helt enkelt mer hemgjord sprit och vin, än köpedito. Som jag sagt tidigare så är det näst intill omöjligt att få någon någorlunda trovärdig uppgift hur mycket det egentligen tillverkas hemma.

Bryggerierna i Bulgarien hoppas dock på en rekordsäsong. Förra året dracks det 74 liter öl per person i Bulgarien. Det är ungefär ett 20-tal liter mer än i Sverige per person. Fast en stor skillnad är förstås att det finns knappt någon privatimport och ölsmuggling till Bulgarien, medan den är omfattande i Sverige vilket gör statistiken där mer osäker.