onsdag 31 december 2008

Gott nytt år!

En av årets största helger i Bulgarien är nyår. Den har alltid firats intensivt och omfattande. Traditionerna är många och varierar med var man befinner sig i Bulgarien. Under kommunisttiden var detta den stora högtiden som ersatte jul eftersom nyår var mer sekulär än jul som definitivt var mer religiös. Fortfarande så är det vanligare att man delar ut julklappar till barnen på nyårsafton än på juldagen. Annars så firar man numera jul på ett sätt som mer påminner om vårt julfirande, förutom att den stora dagen är nyårsdagen den 25:e och inte den 24:e som i Sverige. Men, precis som i Sverige har den religiösa kopplingen fått stå tillbaka.

En viktig del av nyårsfirandet är att göra en banitsa med kăsmetjeva (късметчета). Banitsa är en slags paj som görs med filoblad (tunna degblad) och fårost (sirene сирене). Dessa kăsmetjeva är små papperslappar med förutsägelser om vad som ska ske under det nya året. Självklart så innehåller de alltid något positivt som att man ska gifta sig, ha ekonomisk framgång, skaffa ny lägenhet etc.

Annars så visar nyårsfirandet att bulgarer är kandidater för världsmästerskapet i nyårsfirande. Precis som hos oss så innebär det mycket att äta och dricka. Bara i Sofia får sjukhusen ta emot akut hundratals som förätit sig och/eller druckit för mycket av det goda. Då handlar det inte om bara om ungdomar, de är snarare bara ett fåtal.

Alla städer har ett stort officiellt nyårsfirande. I Sofia är det en stor konsert med en mängd av Bulgariens mest kända artister, allt gratis för Sofias innevånare. Detta firande visas också på Bulgariens Kanal 1.

En annan tradition som framför allt lever kvar på landsbygden är att pojkar som ännu inte är aktuella för giftermål går omkring i byn och slår lätt på ryggen med en syrvatjka (сурвачка) på andra människor och önskar hälsa, tur och framgång under det kommande året.

Traditionen kallas survakane (сурвакане) efter denna syrvatjka som är en dekorerade trädgren som oftast består av cirkel, eller halvcirkelformade böjda kvistar.

Därför önskar bloggen alla ett gott nytt år med att utropa surva, surva, vesela nova godina! (Сурва, сурва, весела година!).


Survatjki

söndag 28 december 2008

Janssons frestelse

Nu är det jul igen, och snart nyår. Som en service till eventuella bulgariska läsare så tänkte jag bjuda på Janssons, receptet alltså. Men infallet att skriva om detta kom från lite slötittande på bulgarisk teve.

Så, häromdagen såg jag det i Bulgarien populära matlagningsprogrammet Snabbt, Enkelt, Gott (Бързо, Лесно, Вкусно Bărzo, Lesno, Vkusno) som leds av den fryntlige kocken och programledaren Uti Bătjvarov (Ути Бъчваров). Programmet har funnits i många år och är en exposé över hur bulgarisk programproduktion på 10-15 år gått från en nästan amatörmässig tafatthet till en modern produktion i stil med våra egna matlagningsshower. Fast den proffsiga produktionen till trots så saknar programmet hemsida varför det inte går att kolla upp recepten i efterhand.

Det som kanske skiljer programmet från sina svenska motsvarigheter är de rätt oblyga produktplaceringarna samt drinkrecepten. Och jo förstås, Uti brukar dricka ur sitt vinglas som alltid står nära tillhands medan han svänger ihop sina maträtter. Det skulle nog inte passera i Sverige.

Denna gång hade Uti bjudit in den svenske ambassadören i Sofia, Paul Beijer, med fru. Syftet var att han skulle berätta hur man firar jul i Sverige samt visa hur man lagar till en typisk maträtt på det svenska julbordet. Ambassadörens val på maträtt var förstås Janssons frestelse. Jag tror nog att en del bulgariska tittare lyfte på ögonbrynen då man inte förväntar sig att en hög manlig tjänsteman och tillika officiell representant för ett land kan snöra på sig ett förkläde och ta itu med matlagandet.

Ambassadören klarade sig med den äran och visade att god mat inte behöver vara krånglig. Den franske ambassadören var inbjuden dagen efter. Han lät frun stå för matlagningen medan han själv parkerade sig vid sidan om köksbänken och drack vin. Ordningen återställd.

Så här ser mitt recept på Jansson ut på bulgariska. Jag tror inte att jag behöver skriva på svenska eftersom hela nätet är fullt av recept på Janssons på svenska.

Изкушението на Янсон

1000 гр. картофи
1 бурканче аншоа от около 100-150 гр.
2 едри глави лук, или 4 бр. малки
300 мл. сметана
около 3 с.л. галета (ако желаете)
2 с.л. краве масло или олио по избор

Картофите се нарязват на тънки пръчици в размер на тънки пържени картофки. Най-лесно става с кухненски робот. Една трета от картофите се слагат в намаслена тава, отгоре се посипва половината от ситно нарязаният лук и аншоата, нарязана на малки парченца, така че горе-долу да покрият цялата повърхност. Върху тях се слагат още една трета от картофите и останалия лук и аншоа. Върху тях се слагат останалите картофите. Сипва се половината сметана и сок от аншоата. Ако желаете се поръсва равномерно галетата, но те не са за вкус, а за цвят (има тези, които слагат настърган кашкавал или настърган пармезан). Пъхате тавата на средното в загрята до 200-220 С фурна. След 20-25 минути отваряте, поливате с останалата сметана плюс евентуално сока от консервата аншоа (ако ви се струва сухо) и печете още 15-20 минути.

Сервира се с кюфтета и малки саламчета. Ако имате маринована херинга е още по-добре. Пие се бира (препоръчано тъмна бира) и снапс (спирт с вкус на разни билки, обикновено горчиви).

Весела коледа!

måndag 22 december 2008

En nobrainer i Bulgarien

Den nederländska stiftelsen BREIN vars syfte likt vår egen Antipiratbyrå är att jaga fildelare genomförde nyligen en aktion i Bulgarien. BREIN betyder också hjärna på holländska för den som undrar. Aktionen väckte en del frågor eftersom de bulgariska torrentsajterna som АrenaBG, RARBG* och АvatarBG är på bulgariska för en bulgarisk publik och BREIN representerar nederländska upphovsmän i Nederländerna.

Förvisso låg några av dessa torrentsajter på nederländska servrar. Men, rimligen måste endast en extremt liten del av materialet där pekat på nederländska verk. Det spekuleras i om det inte beror på att det är enklare för BREIN att ”outsourca” sin jakt på torrentsajter på nederländska servrar till den bulgariska polisen. Ett antal personer i Bulgarien blev kallade till polisen och enligt uppgift blev de tillsagda att stänga ner eller att riskera att få sina servrar tagna i beslag i de fall de befann sig i Bulgarien. Ingen förklaring gavs varför och enligt vilket lagutrymme. Möjligen kan hot om beslag också bero på att den bulgariska polisen inte allt för ofta är särskilt väl bevandrad i Internets teknikaliteter**.

BREIN har uppenbarligen försökt utnyttjat den bulgariska polisens vilja till att visa resultat utan att ta så mycket hänsyn till vad lagen faktiskt säger. BREIN har förstås känt till att den bulgariska polisen stängde en del torrentsajter vid en aktion för två år sedan. Än idag är det ingen som vet på vilken grund det skedde då. Men det är en lågoddsare att det berodde på påtryckningar utifrån.

Det bulgariska rättsväsendet faller ibland tillbaka på kommunisttidens ”might is right” och tycker sig inte alltid behöva motivera sina ingripanden. Ibland behöver man bryta mot lagen för att upprätthålla lagen. Med tolkningsföreträdet i ryggen så är det ingen match.

Det finns en opposition mot statens ingrepp i yttrandefrihet men den är högst oorganiserad. Dess inflytande är mycket begränsad. Man försöker mer hitta vägar runt samhällets påhitt att dra åt tumskruvarna. Men jag liksom en del andra kan ju förstås inte låta bli att bli förbryllade av BREIN:s tilltag. Bryssel ligger annars väldigt mycket på Bulgarien att göra sitt rättsväsen effektivare och rättssäkrare.

Anledningen till att ingen kritik kommer att komma från politiskt håll i Bulgarien beror inte bara på att man vill visa omvärlden att man tar piratjakt på allvar, utan minst lika mycket på att man länge varit störda av det fria informationsutbytet via bland annat ovan nämnda sajter.

Det är något som ser ut som en tanke att Bryssel bekymrar sig för det bulgariska rättsväsendet, men inte har några synpunkter på att Bulgarien befinner sig på 59:e plats på Reporter utan gränsers index över pressfrihet. Trenden är dessutom nedåtgående.

Dessutom förväntar sig ingen att polisen kommer att ingripa på premiärminister Stanisjevs fansida http://redfen.net som är fullproppad med upphovsrättsskyddat material. Hur var det nu…. might is right.


* RARBG sägs numera ligga på en svensk server.
** Detta gäller förstås inte Säkerhetstjänsten och motsvarande. De har koll på tekniken, men har uppenbarligen inte varit inblandade.

Stor byråkrati, låg produktion

Enligt en rapport från Världsbanken som citeras i tidningen Standart så är omfattande och oförutsägbara administrativa ålägganden ett av de största hindren som den bulgariska företagaren möter. I snitt ägnar en bulgarisk företagare 30 timmar i månaden åt byråkrati. Detta är mer än i andra f.d. östblocksländer.

Ett resultat av detta är att korruptionen blomstrar eftersom det finns mycket att vinna på att betala sig fri från byråkratin. Ett annat problem är att de firmor som sköter sig får det svårt i konkurrensen från aktörer som agerar bortom regelverken.

Världsbanken konstaterar också att trots låg skatt och ett generellt gott investeringsklimat i Bulgarien så bidrar byråkratin till att produktiviteten är låg. Jag har inte läst själva rapporten men vill tillägga att den generellt låga utbildningsnivån på arbetskraften samt den oflexibla hierarkin och överdrivna specialiseringen i företagen bidrar starkt till detta. Den låga produktiviteten i den bulgariska ekonomin fortsätter att vara ett hinder till att livet blir bättre i Bulgarien.

söndag 21 december 2008

Lönefrys

Lönerna ökar som aldrig förr i Bulgarien. I oktober i år är den genomsnittliga inkomsten per hushåll 730 leva (ca 3650 kronor). Det är 10,31 % mer än i oktober förra året. Tyvärr är inflationen 10,9 % fram till oktober i år. Så praktiken har man fått mindre i handen. Löneökningen har bestått av luft. 120 leva (600 kronor) av dessa pengar går till hyra, vatten, el och uppvärmning vilket är en ökning med 30 %. En konsekvens av de ökade levnadsomkostnaderna är att konsumtionen av bröd, potatis och grönsaker minskat. Statistiken från Bulgariens motsvarighet till Statistiska centralbyrån visar också att bulgarerna har lånat allt mer pengar. Läge för oro och pessimism alltså.

Hög tillväxt trots allt?

Enligt preliminära resultat för tillväxten för det tredje kvartalet i år så förväntas en tillväxt på 6,8 %. För årets första nio månader är tillväxten 7 %. Endast under motsvarande kvartal 2004 och 2006 har tillväxten varit högre, 7,1 %. Bara Slovaken, Slovenien och Rumänien kan uppvisa högra tillväxt av EU-länderna. Danmark har till och med en negativ tillväxt.

Det som har bidragit mest till den höga tillväxten är att det gått bra för jordbruket. Jämfört med förra året då jordbruket drabbades hårt av torka så har jordbruket växt med 44,3 %. Det gör att man inte ska dra för stora slutsatser om tillväxtsiffrorna, i synnerhet som övriga sektorer uppvisar mer modesta resultat. Inom tillverkningsindustrin är tillväxten det tredje kvartalet 2008 2,1 %. Detta ska jämföras med motsvarande period förra året då tillväxten var rekorderliga 14,3 %, en tydlig indikation på att trenden är nedåtgående för industrin. Läget är lite bättre inom tjänstesektorn där tillväxten för perioden är 6,4 %, men förra året för samma period var den 8,9 %.

En tredjedel av Bulgariens företagare och entreprenörer säger att 2008 var ett sämre år än 2007. En klar ökning mot förra årets 10 %. Nästan två tredjedelar säger att 2009 kommer att bli ett sämre år än 2008. En annan iakttagelse är att man anser att arbetslösheten till största delen kommer att drabba den okvalificerade delen av arbetskraften. Många företagare säger att bristen på kompetent arbetskraft fortsätter att vara ett problem trots de sämre tiderna.

Min bedömning är att det ekonomiska läget i Bulgarien har varit ganska bra under 2008. Utvecklingen har gått hyfsat framåt. Men ovanstående siffror sammataget med andra indikatorer (se tidigare inlägg på bloggen) visar att krisen kommer att drabba Bulgarien. En del bra saker har gjorts men det är långt ifrån tillräckligt. Som jag skrivit tidigare så finns det en utbredd uppfattning i Bulgarien att krisen är en utländsk smitta som kommer att gå Bulgarien förbi. Där övriga världen insjuknar i en tung influensa, så kommer Bulgarien endast att få en finansiell snuva. Jag tror att det blir värre än så och kommande valårs felmedicinering kommer inte att hjälpa.

fredag 12 december 2008

Turistpanik

Paniken, eller åtminstone oron, sprider sig allt mer inom den bulgariska turistindustrin. I Sunny Beach är antalet förhandsbokningar till säsongen 2009 betydligt färre än vid motsvarande tid förra året. Orsaken sägs dels vara ett ointresse, dels att det finns en stor försiktighet bland potentiella kunder på grund av den finansiella krisen.

Sunny Beach har för närvarande en kapacitet på 300 000 bäddar vilket vida överstiger efterfrågan. Därför förväntas prissänkningarna och rabatterna att bli än större 2009.

Man kan också förvänta sig prissänkningar på restauranger och affärer, dels på grund av den hårda konkurrensen om gästerna, dels att dessa verksamheter kommer att få hyressänkningar på upp till 35 %. Om utgifterna blir lägre för krögaren/affärsinnehavaren så finns det utrymme att sänka priserna för kunderna.

Hyrorna i Sunny Beach har hittills varit väldigt höga. En liten butik på 30 m2 har kunnat ha en hyra på 200 000 kronor för en säsong. Detta är efter bulgariska förhållande väldigt högt. Årshyran för en motsvarande butik i ett att Sofias finare områden är ungefär hälften.

Men oavsett om prissänkningarna har effekt på bokningarna så är prognosen för kommande säsong pessimistisk.

torsdag 11 december 2008

Stavfelsböter

Bulgarien kanske snart får språkpoliser på riktigt. Enligt ett lagförslag ska det bli straffbart för tjänstemän att translitterera fel. Med det menas att det kan bli böter om man inte korrekt "översätter" kyrilliska bokstäver till latinska. Bötesbeloppet varierar mellan 100 och 1.000 leva (ca 500 till 5.000 kronor). Dock får man först en varning. En bra tjänstemannalön är på omkring 3.000 kronor i månaden.

De allra flesta bulgarer har inga problem att förstå och skriva med "våra" latinska bokstäver. Problemet är att många inte vet hur man ska skriva bulgariska ord och namn med latinska bokstäver, alltså hur man "översätter" de kyrilliska bokstäverna. Jag förmodar att i den kommande lagen om translitterering (ja, den heter faktiskt så) kommer att stå exakt hur man ska göra.

Anledningen till anarkin inom translittereringen är att många länder (eller språk) väljer att översätta bokstäverna på lite olika sätt. Dessutom har en nytt sätt spontant uppstått att skriva bulgariska med latinska bokstäver pga. SMS:andet. Dessutom så är det ju så att även om man är högutbildad så behöver det inte innebära att man är språkmedveten.

Ett exempel hur olika det kan bli är t.ex. efternamnet för den förre kommunistledaren som med kyrilliska bokstäver skrivs Тодор Живков.
I Sverige skriver vi Todor Zjivkov,
I engelskspråkiga länder Todor Zhivkov,
I tyskspråkiga länder Todor Schiwkow,
En SMS-ande bulgar skulle skriva Todor Jivkov.

Det blir dock sällan några problem att förstå vem eller vad som menas, men i det tyska exemplet så är ju skillnaden ganska stor trots att man menar samma efternamn.

Uppdatering 2009-01-23
Det visar sig att lagförslaget är mer omfattande än beskrivet ovan. Nu lyckas det än mer visa på att politikerna i parlamentet sysslar med allt utom det som är väsentligt. Lag förslaget är på väg att antas och är förmodligen snart gällande lag. Det blir ännu ett inslag i den bitvis märkliga bulgariska lagstiftningen som är svag mot grov brottslighet, men sätter en blåslampa i baken på gemene man.

Hot om bestraffning gäller inte bara tjänstemän, utan även privarpersoner och företag. Företag som stavar fel på sina skylta kan få böta upp till 1 200 leva (ca 6 000 kr). Övriga som skriver bulgariska med latinska bokstäver kan drabbas av böter mellan 100 till 400 leva (500 till 2 000 kr).

Visst är det viktigt att det blir rätt när man skriver, men ska man lagstifta om sådant? Bloggen ser fram med spänning (eller kanske med förfäran) på nästa stollighet levererad av intelligentsian i det bulgariska parlamentet.

måndag 8 december 2008

Det är ni som e dom konstiga, det är jag som e normal*

Ministern med den inte alltför korta titeln viceminister för utveckling och statsbyggnation, Savin Kovatjev, har gett uttryck för vad nog många bulgariska politiker tycker och tänker om stoppandet av EU-pengarna från Phare-programmet: att inte pengarna betalades ut är en konspiration.

Han sade vidare att ”istället för en god dialog och vänskaplig relation så fick vi en vänskaplig snyting, dock utan några slutsatser, exempel, konkreta fakta och substans”.

Europeiska kommissionen (EK) hade pekat på att man efterlyste konkreta åtgärder och ett slut på tomma ord. Det var just bristen på åtgärder som stoppade pengarna. Savin Kovatjevs recept för en framgångsrik strategi för att få EK att tänka om är att just erbjuda det EK inte ville ha något mer av. Man kan ju också undra vad för slags diskussion Savin Kovatjev förväntar sig av en samtalspartner som han anklagar för konspirera och vara okunniga.

Man skulle kunna avfärda Savin Kovatjev som en udda röst, ett uttryck för mångas besvikelse. Men, problemet är dock att han är typisk för en stor del av politikerna och tjänstemännen i Bulgarien. Han är en högutbildad jurist med mångårig erfarenhet av statlig administration, en expert helt enkelt. Istället för att åtgärda så skyller man ifrån sig.

Överhuvudtaget har reaktionerna hos regeringen och dess partier varit förvåning och ilska. Såväl premiärminister som president har gett uttryck för liknande tankar som Savin Kovatjev, dock lite mer inlindade. De har istället för att söka ansvar för det skedda inom landet, farit ut med insinuationer mot Bryssel. Istället för att åka till Bryssel och förklara sig och visa handlingskraft så har istället EK:s ansvarig för utvidgning, Michael Lee, varit tvungen att komma till Sofia för att diskutera hur man ska gå vidare.

I botten ligger dels en tradition att hitta syndabockar istället för att ägna sig åt problemlösning, dels en total ovilja till att ta itu med korruption, svagt rättsväsen och ineffektiv administration. Någonting som är välbekant för Bulgariens plågade befolkning.

Att bråka med Europeiska kommissionen är betydligt riskfriare för politikerna än att utmana krafterna inom Bulgariens gråa och svarta ekonomi. Att många politiker har mer att förlora än att vinna på ett bekämpande korruptionen och den svaga rättsstaten visar sig igen.


* Bloggtiteln anspelar på en skiva med Thåström.

torsdag 4 december 2008

Big Mac och prisnivån i Bulgarien

Ett sätt att jämföra ekonomier mellan länder är att kolla på BNP och slå ut det per invånare. Bulgarien ligger då på ca 25 % av Sveriges. Det blir dock inte alltid så där jättebra bl.a. eftersom ingen köpkraftsjustering görs. Med en köpkraftsjusterat BNP så ligger Bulgarien på ca 30 % av Sveriges. Det säger dock inte så där mycket om prisnivån i Bulgarien.

Ett annat sätt är det så kallade Big Mac-indexet som jämför priserna på en Big Mac i olika länder. Det är ett förenklat sätt att ta hänsyn till köpkraftspariteten och få en mer "riktig" bild av prisnivån i ett land.

En Big Mac är ju identisk i alla länder. Däremot görs den oftast av inhemska produkter varför ett sådant index är mer rättvist. Priset på en hamburgare ger därför en bättre bild av prisnivån. Men, om man vill ha en ännu bättre uppfattning om köpkraften så kan man titta hur länge man måste jobba i respektive land för att tjäna ihop till en Big Mac.

Enligt Wikipedia så måste en bulgar jobba i snitt 69 minuter för att kunna köpa sig en Big Mac. Det förärar landet en niondeplats från botten räknat på hur länge man måste jobba. Jag vill minnas att en Big Mac kostar drygt 3 leva i Bulgarien (dubbelt så mycket i Sunny Beach dock). Det är ca 15 kronor.

Man kan dock trösta sig med att det räcker med att jobba något mer än 50 minuter för att köpa ett paket cigarretter av känt märke. Ett paket cigg är alltså något billigare än en Big Mac. Eftersom nästan varannan bulgar röker så går första jobbtimmen åt att tjäna ihop dagens cigg.

Man kan också konstatera att förhållandet i pris mellan Big Mac och ett paket cigg är ungefär samma i både Sverige och Bulgarien, dvs. en Big Mac kostar ungefär som ett paket cigg. Däremot behöver vi knappast jobba en timme för att köpa något av det. Nettolönen (alltså efter skatt) är i Sverige i genomsnitt 107 kronor enligt SCB (saknar länk). Vi behöver alltså jobba i ca 25 minuter i Sverige för att köpa ett paket cigg eller en Big Mac.

En bulgar måste dock jobba i ca en timme för att kunna köpa en produkt som i Sverige är mer än dubbelt så dyr.

Mer om bostadsmarknad

En tidigare postning här på bloggen skrev jag om att fastighetsmarknaden står inför ett totalhaveri, men att det inte är så lätt bekräfta den bilden. Bilden man får i bulgarisk media är tvetydig. Det beror förstås på vem som uttalar sig.

Från politiskt håll vill man förstås inte tala om kris, möjligen om justeringar i ekonomin. Anledningen är förstås att man inte vill lastas för saker som är negativa. Likaså vill man från politiskt håll inte utsättas för de krav på handling och åtgärd som blir en naturlig följd av ett krisläge. Regeringen har ju karaktäriserats av "mycket snack lite verkstad" vilket inte minst visades när EU-pengar frös inne nyligen. Men jag tycker också att arvet från kommunismen spelar in; man är fostrad till att beskriva läget i positiva termer även om verkligheten är en helt annan.

Bankvärlden tonar förstås ned riskerna. Man talar helst om att en utjämning, "normalisering" sker på bostadsmarknaden. Att kreditgivning skulle vara alltför restriktiv håller man inte med om. Från bankhåll medges att det finns en hel del fastigheter på marknaden som är överprissatta och/eller inte håller den kvalité man kan förvänta sig. Man pratar om att det varit en byggboom som nu nått sitt slut och som nu justeras ned till en normal nivå. Bankernas försiktighet menar man är inte ett uttryck för kris, utan av ett "för säkerhets skull-tänkande".

Bilden från bostadssäljare, mäklare och oberoende observatörer ger dock en mer svart bild. Det framgår att det de senaste åren inte varit fråga om en byggboom, utan om en bubbla. Det spekulativa inslaget har varit stort vilket drivit upp priserna till och med för lägenheter i de socialistiska betongkartongerna i förorterna. Det har funnits en (över)tro på att utländska köpare skulle komma en masse och investera i lägenheter på turistorter och storstäder.

Att få up-to-date statistik på sålda fastigheter och försäljningspris är svårt, men om man ser till beviljade bygglov så ligger de fortfarande på en hög nivå även om det är färre än för motsvarande perioder förra året. För tredje kvartalet i år är minskningen 12 % jämfört med förra året. Statistiken visar också att nybyggnationen har koncentrerats till Svartahavskusten, i synnerhet till Varna. Störst minskning av bygglov procentuellt sett har Sofia.

Detta är ett tydligt tecken på att byggentreprenörerna tidigt har känt av den sviktande marknaden och dels skurit ned på byggnationen, dels sökt sig till områden med mer stabil bostadsmarknad. Fast frågan är vad som sker nu. Ett byggnadslov innebär inte att det verkligen byggs.

Enligt annan statistik så har antalet avslut i Sofia fallit med i snitt 18 % under samma period. I vintersportorter som Bansko och Razlog har avsluten fallit med 18 % respektive 7 %. Enligt samma källa så finns den nedåtgående statistiken på de flesta håll, inklusive Svartahavskusten. Nedgången måste också ställas i kontrast med antalet osålda objekt vilket är fortsatt högt i Sofia.Statistiken bekräftar bilden av att Sofia har gått från het till iskall på fastighetsmarknaden.

Antalet osålda semesterlägenheter på Svartahavskusten rapporteras vara 60 000. Efterfrågan är minst sagt måttlig. I ett försök att få tillbaka investerade medel och stadga upp likviditeten så har det dykt upp erbjudanden av typen: köp en lägenhet kontant och få en till på köpet. Detta gäller då om du köper en lägenhet på större än 100 m2. Då ingår en enrummare på 40-50 m2.

Att det just rör sig om semesterlägenheter beror just på att de i huvudsak varit ämnade för utländska köpare. Finanskrisen har dock gjort att de nästan helt försvunnit. Till och med de penningstinna ryska köparna har känt av de nya och sämre tiderna och vänt den bulgariska marknaden ryggen.

Frågan är nu vad som kommer att ske. Jag tycker att man inte ska måla fan på väggen i onödan. Samtidigt är det inte helt enkelt att spå hur den ekonomiska krisen påverkar Bulgarien. Bulgarien har upplevt både bankkollaps och statsbankrutt de senaste decennierna. Från politiskt håll finns en attityd av att blunda och hoppas att det går bra. Bankerna försöker undvika att skapa panik och vill därför tona ned riskerna. De som oroas mest har litet inflytande på politiken.

Den bulgariska ekonomin är mer sammanväxt med den internationella ekonomin än vad många tror om jag får spekulera lite, samtidigt som Bulgarien anses vara en mycket osäker marknad. Jag är rädd att fasadpolitiken än en gång kommer att bli Bulgariens och dess invånares olycka.

tisdag 2 december 2008

Fortsatt lågpris

Nu har växlingsbyrån X-Changes semesterindex publicerats för i år. Den visar att Bulgarien med marginal är billigaste semesterlandet i Europa. Dessutom placerar landet sig på 6:e plats i världen över semesterdestinationer i världen.

Jag vet inte riktigt vad X-Change tittar på, men det stämmer med mina iakttagelser från i år att det är fortsatt billigt i Bulgarien. I synnerhet om man undviker shopping och nöjen i de största semesterorterna så är det mesta fortfarande billigare än Sverige, ibland till och med betydligt billigare.