torsdag 21 juni 2012

Bulgarien uppfyller kriterierna för euromedlemskap


Via det bulgariska finansministeriets nyheter blev jag uppmärksammad på en kanske ofta ouppmärksammad sak: att Bulgariens statsfinanser på lite håll ser väldigt bra ut. Bulgarien är ett av endast tre länder (!) som uppfyller kraven för medlemskap i eurozonen. Ironiskt nog är alla tre länderna ej medlemmar i eurozonen: Bulgarien, Sverige och Danmark. Bulgarien och Danmark har dock sina valutor peggade (knutna) till euron.

Tabellen är på bulgariska men det mesta går nog att förstå ändå. Den första kolumnen visar inflationen, den andra den långa räntan, den tredje budgetunderskottet och den fjärde statsskuld i procent av BNP.



Likt Sverige är nog dock entusiasmen låg i Bulgarien inför ett medlemskap. Jag har ingen aktuell undersökning att referrera till men i höstas rapporterades om en stor majoritet mot medlemskap. Den majoriteten lär ju ha blivit ännu större nu. Den bulgariska levan är som sagt var knuten till euron, men att boja sig till eurons sjunkande skepp lockar förståeligt nog allt färre.

Detta är en av pusselbitarna när man försöker göra en bedömning av Bulgariens utsatthet i krisen och hur det ska utveckla sig. Att uppfylla kriterierna för ett euromedlemskap är på inget vis en garant att situationen är stabil och kommer så att förbli. Man får komma ihåg att t.ex. Spanien hade bra siffror så att säga innan krisen, men att den privata låneskulden som inte är ett kriterium för euromedlemskap tippade landets ekonomi över ända när proppen gick ur bostadsmarknaden.

Nyligen rapporterades det att andelen så kallade dåliga lån i Bulgarien hade stigit till 24.43 % i slutet av april i år. Detta ska jämföras med Spanien där andelen är 8.72 % vid samma tidpunkt. Spanien brukar utmålas som ett katastrofområde bland annat på grund av de dåliga lånen. I Bulgarien försäkrar man att situationen är under kontroll och att bankerna kan "ta" de dåliga lånen. Men normalt brukar det ju i finansvärlden vara under kontroll ända fram till att någon händelse får allt att rämna. Jag kan bara konstatera att för mig är det fortfarande oklart hur det ska gå för Bulgarien.

lördag 2 juni 2012

Grexit och Bulgarien


Bulgariens sydliga granne heter Grekland. Denna gräns utgjorde under knappt 45 år gränsen mellan öst och väst politiskt sett. Här stod Nato och Warsavapakten mot varandra (liksom mellan Bulgaren och Turkiet, även om man inte på samma sätt såg det som en gräns mellan de politiska begreppen öst- och västvärlden). I takt med demokratiseringar och Bulgariens inträde i EU har denna gräns nästan upphört att existera i praktiken. Men i takt med att krisen fördjupas allt mer i Grekland så kan man undra om hotet mot Bulgarien på nytt kan komma söderifrån. Kan det ligga något i det?

Det ekonomiska samarbetet mellan länderna har varit stort under den senaste 20 åren. Många är företagen med grekiska ägare eller som på annat sätt har kopplingar till Grekland.  Grekland har varit det land som Bulgarien exporterar mest till. Men numera har den grekiska exporten fallit till att vara det femte största mottagarlandet för bulgariska varor. Det kan tyckas dramatiskt men tappet har sedan 2008 blivit en minskning med "endast" drygt 15 %. Detta har  vägts upp med ökad export till andra länder där framför allt handeln med Tyskland ökat mycket. Så för Bulgariens utrikeshandel verkar inte den grekiska krisen ha ställt till det särskilt mycket.

En större oro finns däremot när det gäller grekiska banker i Bulgarien. Oron handlar om att en grekisk bankkollaps även skulle dra med sig grekiskägda banker i utlandet. Men hur ser det då ut?

I Bulgarien finns 31 banker. Av dem är i praktiken fyra grekiska vilket gör att deras antal utgör 13 %. Viktigare är dock hur mycket av marknaden de håller. De grekiska bankernas tillgångar utgör  23.37 % av alla bankers tillgångar i Bulgarien. Sett till del av kundkapital är den 20.66 %. Alltså, de grekiska bankerna har en betydande del av bankmarknaden i Bulgarien, men inte så stor att det bulgariska banksystemet står och faller med det.

Men viktigare för en bedömning av hotet från de grekiska bankerna är hur säkra deras fodringar är. Det visar sig då att tillgångarna överstiger fodringarna med över 60 %. Bankerna har inte heller någon exponering gentemot Grekland med osäkra fodringar så vitt jag kan få uppgift om. Bankerna är alltså solida så finansminister Simeon Djankov kan sova lugnt utan att drömma (mardrömma?) om bankakuter.

Om Grekland åker ur eurozonen (en så kallad grexit) så är det sannolika scenariot att bulgariska banker med grekiska ägare helt enkelt säljs till nya ägare. Alltså, en grekisk eurkollaps innebär inget omedelbart hot mot Bulgarien då landet verkar stå hyfsat immun mot en grekisk bankkollaps.

Däremot skulle fördjupningen av en ekonomiska krisen i EU som då blir följden påverka den bulgariska ekonomin. Krisen har ju bland annat inneburit att de utländska investeringarna har fallit dramatiskt och är nu nere på en tolftedel av nivån under 2008. Dock har en förbättring skett de senaste halvåret men ökningen har skett från en mycket låg nivå. En förvärring av krisen skulle radera ut även denna återhämtning.

Utländska investeringar i miljoner Euro

Detta var bara en liten betraktelse över den bulgariska ekonomin. Jag hoppas jag kan komplettera den så småningom. Bilden är minst sagt komplicerad.