tisdag 30 juni 2009

Röstköpandet

Jag fick frågan i en kommentar om röstköpande är ett stort problem. Det enkla svaret är att det är ett stort problem. Däremot hur stort det är är svårt att svara på. Det ligger naturligtvis i sakens natur att en illegal verksamhet är svår att kartlägga. Den bulgariska varianten av Transparency International kom nyligen med en rapport som behandlar valet till EU-parlamentet den 7 juni i år (rapporten finns tyvärr bara på bulgariska). De konstaterar att korruption är ett stort problem i valrörelsen och vid själva valet.

Korruptionen tar sig mest uttryck i att personer antingen mutas eller pressas att rösta på en specifik kandidat eller parti. Organisationen har gjort ett försök att uppskatta hur omfattande detta och kom fram till att mer än 400 000 röster var så kallade ”kontrollerade röster”. Detta utgör ungefär 5 % av det totala antalet röster. Eftersom valdeltagandet låg på 39 % så var mer än var tionde avgiven röst en köpt eller påtvingad röst. Man kan anta att samma förhållanden kommer att råda även i parlamentsvalen den 5 juli.

Även ett litet antal röster kan ha stor betydelse, i synnerhet i de valkretsar där man har majoritetsval. Ett flertal partier uppehåller sig dessutom kring fyraprocentsspärren i opinionsundersökningarna. Huruvida dessa partier tar sig in i parlamentet har mycket stor betydelse för hur mandatfördelningen ska bli. Om dessa partier inte tar sig in så vinner de stora partierna så att säga deras röster. Om de tar sig in så kan de i kraft av vågmästarparti skaffa sig stora politiska fördelar. Dessutom så är det viktiga för många kandidater att komma in i parlamentet, inte att ingå i regeringen. Som parlamentsledamot kommer du att ha inflytande över många ekonomiska beslutsprocesser i t.ex. olika utskott eller på annat sätt.

Dagens Standart ägnar faktiskt en helsida åt fenomenet och en del intressanta saker framkommer. Eftersom utgången av valet är osäkrare än någonsin så har priset på rösterna gått upp ordentligt. I synnerhet gäller det i valkretsar där det väger jämnt mellan kandidaterna. I t.ex. Burgas och Blagoevgrad är priset uppe i 150 leva (ca 800 kr), i Varna en hundring jämt (550 kr) medan i övriga landet så räknar man med omkring en femtiolapp (300 kr).

Nytt för denna gång är att flera röstköpare kommer att dela upp betalningen så att en del betalas innan valet och återstående efter valet. Tydligen kan köparna kontrollera om vederbörande röstat rätt. Anledningen är att i förra valet så var det flera romska ledare som sålde samma röster till flera köpare. Detta vill man nu undvika. Fast som röstsäljare får man också se upp. Det har förekommit att man fått betalt i falska pengar.

Det förekommer andra sätt att få väljare att rösta rätt. Det rapporteras t.ex. att okända personer betalat alla vattenräkningar för 300 romska hushåll i Pazardzjik. Dessa personer har tydligen lovat att betala elräkningarna också. Detta påminner om sättet som ledamöter från BSP såg till att vattenräkninarna betalades i stadsdelen Filipovtsi i Sofia för två veckor sedan. I Filipovtsi bor i huvudsak romer och fram till nu så har inte en enda vattenräkning betalats sedan 1959.

Så varför fortsätter detta? Det uppenbara svaret är att det är en investering som lönar sig. Röstköpande kandidater har mycket att vinna och pengar är inte ett problem. Dessutom är det svårstoppat eftersom röstköpandet är organiserat med mellanhänder. Det är inte heller politikerna själva som delar ut pengarna, utan personer utan direkt koppling till dem. Mycket av pengarna som cirkulera förekommer i en grå ekonomi där det är svårt att bevisa att de ens existerar. Så det är inte konstigt att det är svårt att få en fällande dom i ett mål om röstköp. Mycket riktigt så har också få anmälningar lett till åtal.

En annan anledning är att den politiska viljan saknas. Om man verkligen ville så skulle polis, säkerhetstjänst och skattemyndigheter förmodligen kunna sätta åt röstsäljarna. Men i ett Bulgarien fullt av politiska och ekonomiska beroendeförhållanden att ta hänsyn till så består åtgärderna mest av symbolhandlingar.

Jag fick också frågan om det mest är romer som ägnar sig åt röstsäljande. Som texten ovan skvallar om så är det så. Att upp till en tredjedel av romerna är villiga att sälja sin röst har framkommit i flera undersökningar, inte bara den undersökning som Kalle Kniivilä referar till i Trud. Anledningarna är förstås flera. Dels så lever många romer utanför samhället och känner att de inte har något intresse eller ansvar för vad som sker i den bulgariska politiken. Då kan man lika gärna ta betalt för en tjänst man annars inte ens skulle ha utfört. En annan viktig anledning är att romernas informella organisering i släkter och klaner gör att romska ledare har väldigt stort inflytande i många romers varande och görande. Det gör att röstköparna bara behöver förhandla med dessa ledare och inte direkt med väljarna. Det gör att det är enkelt att organisera hela kvarter att rösta på ett visst sätt samtidigt som spåret bakåt till vem som egentligen betalar blir otydligt. Naturlivgtvis spelar även fattigdom en stor roll, men man måste ha i åtanke de andra omständigheterna eftersom många fattiga bulgarer och bulgarienturkar inte säljer sina röster i någon större omfattning.

Som undersökningen i Trud visar så kan ändå några procent av bulgarienturkarna tänka sig att sälja sina röster. Jag kan tänka mig några förklaringar till det. En förklaring är förstås att en hel del bulgarienturkar är fattiga jordbrukare och ägnar sig mer åt överlevnad än åt politik. Då är alla inkomster välkomna. En annan förklaring är att det för partiet DPS:s starka ställnings skull är viktigt att att alla bulgarienturkar röstar. DPS företräder ju bulgarienturkarna och få bulgarer kan tänka sig att rösta på detta parti. DPS har en mycket stark ställning i de områden som domineras av burgarienturkarna. I dessa områden råder, i brist på bättre benämning, en kvardröjande feodal mentalitet gentemot DPS. Där används bland annat röstköp för att få maximal utdelning i dessa områden.

Av de etniska bulgarer som är röstsäljare så har det i de fall jag känner till oftast handlat om pensionärer, då i synnerhet om ensamstående fattigpensionärer. Det har dels handlat om pengar, men inte sällan även om läkemedel som delats ut.

Avslutningsvis så vill jag säga att alla dessa röstsäljare har någonting gemensamt. De är alla obildade och fattiga. De uppfattar sig ofta som förlorare i övergången till en modern marknadsekonomi. Man förstår att då behövs inte bara en hård hand från polisen för att stoppa röstköpandet, utan också en ekonomi som bättre kommer alla till godo. Så sker inte nu då personer utan pengar och kontakter blir stående med tom skål när den nya tidens möjligheter fördelas. Det är kanske för sent att göra någonting åt bristen på skolning hos dessa, men ett bättre skolväsendet skulle i alla fall göra någonting åt ”nyrekryteringen” av röstsäljare. Bäst vore förstås om korruptionen i Bulgariens politiska och ekonmiska liv kunde utrotas, men för det krävs en mental omorientering som nog är omöjlig.

lördag 27 juni 2009

Bröderna Galevi igen

Reaktionerna har varit många på nyheten att de så kallade Galevibröderna släppts ur häkte på grund av att de har immunitet som kandidater i parlamentsvalet. Ropen har varit många på en ändring av lagen måste ske så att liknande sutuationer inte ska kunna uppstå. Fast liknande fall finns redan och någon lagändring är inte möjlig då parlamentet redan upplösts inför valen.

Fast likt den del andra kommentatoter som Deutsche Welles Jasen Bojadzjiev så har jag åsikten att ilskan över fenomenet riktas åt fel håll. Problemet ligger egentligen inte i själva vallagarna, utan hur lagar och rättsväsen brukas och missbrukas i Bulgarien. Att personer under åtal kan få immunitet är egentligen ett mindre problem jämfört med hur lagar och domstolsväsen för övrigt har använts för politiska syften.

Fenomenet med röstköp har funnits ända sedan de första fria valen såg dagens ljus i början på nittiotalet. Frågan är om det nu inte är mer omfattande än någonsin. Organisationen Öppenhet utan gränser har rapporterade att i EU-valet nyligen så uppskattar de att nästan en halv miljon av rösterna var resultat av röstköp eller på annat sätt utnyttjande av människor i utsatt läge för att rösta på ett bestämt parti.

Ilskan borde vändas mot faktumet att en domstolsprocess kan pågå i åratal utan att ett avgörande kommer. Dessa förmodade kriminella som nu får immunitet borde väl snarare dömas till fängelse om de nu är kriminella istället för att föra en tillvaro år efter år som åtalade men icke dömda. Fast det är klart en dom behöver inte vara ett problem för den som är kriminell. Man kan nämligen också fråga sig hur det kan komma sig att personer som döms på solid bevisföring i Frankrike, släpps som oskyldiga i Bulgarien.

Problemet är helt enkelt att många i Bulgarien har ständig immunitet gentemot rättvisan. Nu oroas det politiska etablissemanget över den negativa PR som den så kallade ”Galevizatsijan” kan orsaka och hoppas att väljarna ska ta sitt förnuft till fånga och rösta bort brottslingar från politiken. Däremot har samma elit inte oroats i många år över att personer som bröderna Galevi fått verka inte bara som kriminella, utan också som ”upphovsmän” bakom lokala politiker som sedan bevakar brödernas intressen.

För några år sedan vågade folk i kommunen Dupnitsa fortfarande ge offentlighet för sin oro över hur bröderna Galevi korrumperade kommunen med sin kriminella verksamhet. Detta föranledde inrikesministern att personligen åka dit för att kontrollera i hela 30 minuter om detta stämde. Naturligtvis var hans slutsats att det nog inte förekom någon organiserad kriminalitet där.

Det visade sig senare att denne minister till och med haft ett möte på tu man hand med bröderna för att diskutera politiska angelägenheter. En anna person, en parlamentsledamot, som nu är nummer ett på Socialistpartiet BSP:s lista i regionen, deltog tidigare i firandet av ettårsdagen av borgmästaren i Dupnitsas tillträde till posten. Denna borgmästare är helt och hållet bröderna Galevis man, vilket inte är någon hemlighet. Han var ju en av personerna i välkomstkommittén när Galevibröderna släpptes ur häktet nyligen.

Så, jag kan bara hålla med Jasen Bojadzjiev närhan säger att
I slutändan så är inte problemet huruvida staten lyckas eller misslyckats med att bevisa och döma bröderna och liknande grupperingar som riktat in sig på en politisk karriär. Problemet är att de är skapade av staten. I en stat som dagens Bulgarien så skulle en plats i parlamentet för bröderna Galevi faktiskt passa dem alldeles förträffligt."

onsdag 24 juni 2009

600 svalor gör nog en sommar

I min rapportering från Bulgarien så hamnar fokus kanske väl ofta på negativa saker, men naturligtvis finns det mycket intressanta, positiva saker. Men det är ju som det brukar i nyhetsrapporteringen; hälsan tiger still.

I staden Plovdiv har man på rekordtid byggt en ny terminal till flygplatsen. Den kommer att öppnas officiellt den första juli. Men en viss ändring i planerna har fått göras på grund av en oväntad händelse. Taket kommer nämligen att färdigställas helt först i höst. Anledningen är att 600 svalor har byggt sina bon under det nybyggda taket. Man kommer nu invänta att svalorna lämnat sina bon och flyttat söderut.

Att man agerar så förvånar mig inte. Det finns en attityd av ”leva och låta leva” hos bulgarer vilket gör att man accepterar naturens nycker på ett sätt som är svårt att föreställa sig i det nästan kliniskt ordnade Sverige. Beslutet att låta svalorna häcka kvar togs av flygplatsledningen utan att den minsta kändis kampanjat i media.

Många bulgarer är hängivna naturälskare vilket är en anledning till att det i Bulgarien finns mer än dussinet stora natur- och nationalparker. Till skillnad mot Sverige undviker bulgarerna att låta den sociala ingenjörskonsten att också inbegripa naturens invånare. I Bulgarien kan du röra dig fritt i naturen ungefär som i allemansrättens Sverige.

Händelserikt i Sunny Beach

Gårdagens dygn var något dramatiskt i Sunny Beach. Tidigt på morgonen drabbads man av ett intensivt regn- och hageloväder. Haglen som föll hade en storlek upp till ”småpotatis” som ett vittne säger. Skuren var så intensiv att glasrutor krossades och att en del bilar blev prickiga av gropar efter haglet. Ovädret fällde också en del träd som bland annat blockerade vägen mellan Burgas och Varna. Eftersom ovädret slog till i gryningen drabbades inga turister av några rapporterade skador, möjligen fick några en väldigt blöt tvätt på balkongen. Men precis som här i Varna så var vädret sedan under dagen precis så varmt och soligt som det annars varit större delen av juni.

En annan händelse igår kom mer direkt att drabba turistande svenska ungdomar. En pizzeria/kebabhak nära diskoteket Vikning brann ned fullständigt vid lunchtid. Branden spred sig även till ett par butiker intill. Efter polisundersökning och vittnesförhör kunde konstateras att branden orsakades av en kortslutning i en elapparat. Det finns inget som tyder på att branden är anlagd.

Hungrande skandinaver får nu söka sig något annat hak för nattens chicken kebab.

Brudrea

Nu har krisen nått även den romska brudmarknaden. Romerna har i Bulgarien bevarat mycket av sina traditionern, på gott och ont enligt mig. Inte alla romer är heller fattiga även om mångalever så att säga utanför samhället. En egenhet som finns är de så kallade brudmarknaderna. Där säljs de vackraste och mest eftertraktade giftasmogna kvinnorna till högstbjudande. Nu är ofta dessa brudköp redan arrangerade i förväg, men traditionen att offentligöra detta och visa upp brudparet på stora romska sammankomster är fortfarande vanligt.

Nu har krisen uppenbarligen även nått detta ”marknadssegement” då brudpriserna halverats de senaste tre månaderna rapporterar Standart som fått uppgifterna från den Romska föreningen i Burgas. En brud från de rikasket släkterna bland Kaldarashi går nu för mellan 2 till 5 tusen leva (11.000 till 27.000 kronor).

En brud tillhörande de trakiska Kalajdzijerna kostar nu cirka tretusen leva (16.000 kr). Dyrast är giftasmogna kvinnor från Burgusdzjierna som ligger kring femtusen leva (27.000 kr). Man får komma ihåg att till dessa pengar tillkommer även gåvor i form av guld, presenter och eget hus.

Slutligen kan meddelas att om en brud rymmer för att undvika att giftas bort så får familken böta tvåtusen leva (11.000 kr). Detta enligt de romska råd, meshere, som fungerar som en slags domstol.

tisdag 23 juni 2009

Blandad kompott

Värmen avbröts i natt här i Varna av några häftiga åskoväder av ett slag vi sällan har i Sverige. Nu är det soligt och varmt igen som om nattens dramatik aldrig ägt rum. Fast man får se upp: det är utlovat ytterligare några dagars hög risk för regn och åska innan den riktiga hetta ska komma.

Som vanligt domineras nyhetsflödet här av valkampnjer och kris. Politikern har nu börjat prata kris äntligen men konkreta idéer om vad som ska göras finns inte. Att inte vilja prata kris i valkampanjandet kan man ju förstå. Då är det positiva idéer och löften som gäller. Socialisterna, BSP, har anpassat sin kampanj något efter krisen och framhäver att man är den enda stabila politiska kraften i Bulgarien. Fast trovärdigheten är det lite si och så med eftersom krisinsikten kom i elfte timmen samt att man säger att man ska både höja minimilöner och pensioner samtidigt som man ska bekämpa krisen. Den handlingsplanen skulle man vilja se.

Som jag skrivit tidigare så går turistsäsongen i väntans tider fortfarande. Det är fortfarande för tidigt att säga om den kommer att bli en besvikelse eller om man landar ungefär på förra årets resultat. Rösterna och analyserna är många: en del väldigt negativa, andra försiktigt positiva.Men det lutar nog åt att intäkterna blir mindre i år än förra året, även om antalet turister skulle bli som förra året. Anledningen är att branschen håller igen prisökningarna för att inte avskräcka turister från att komma.

En dyster prognos ges av det bulgariska Institutet för turismanalys. Enligt dem så riskerar upp till 300 hotell att få banker som ägare innan årets slut. Anledningen är att krisen och den osäkra turistsäsongen gör att många hotellägare har svårt att betala amorteringarna på lånen de tagit för att bygga och driva sina hotell.

Kombinationen kris och överutbud gör att banker i så fall får finna sig i att driva dessa hotell då köpare saknas.Det finns en viss oro att det så småningom kommer att finnas områden med förfallna och öde hotell och restauranger; en slags spökstäder i områdena kring de överlevande turistorterna. Det låter kanske lite dramatiskt och förmodligen och förmodligenett sätt att uppmärksamma staten att åtgärder behövs, men, om inte turismen tar fart så är ingenting omöjligt.

Prisbilden på Svartahavskusten tycks vara väldigt skiftande. Jag har haft få möjligheter att kontrollera själv, men det rapporteras än om låga priser i ett försök att locka kunder, än om höga priser som om krisen var någon annanstans. Jag får uppfattningen att det är lägre priser i Sunny Beach än i Golden Sands. I Golden Sands kostar nu ett parasoll och schäslong 7 + 7 leva, alltså 14 leva totalt vilket är knappt 80 kronor. Som väntat anser det flesta turister att det är vansinne och stannar vid hotellpoolen istället. Där har man dessutom tillgång till allt enligt all-inclusive. Vill man bara bada i havet behövs ju inget parasoll.

Ett ökat intresse för camping har också noterats, förmodligen också som en konsekvens av krisen. Bulgarien har ett flertal campingar vid Svartahavskusten där man också relativt billigt kan hyra enkla stugor, bungalows, om man inte vill släpa på tält eller husvagn. Priserna varierar, men räkna med 100-150 kr per dag för husbil/husvagn, något mer för en bungalow. Förutom att camping är ett billigare alternativ så har många föredragit detta eftersom campingarna ligger alldeles vid havet samt varit lugnare än många turistorter. Hittils har de dock mest utnyttjats av bulgarer och en del rumäner samt en och annan mer långväga ifrån turist med husbil.

Avslutningsvis kan jag nämna att fastighetsmarkanden fortfarande inte återhämtat sig. Många av de britter som köpt hus eller lägenhet här håller nu på att sälja av dem då man dels har svårt att hålla sig med dubbelt boende, dels att det visat sig vara mycket svårt att hyra ut fastigheterna i andra hand. Många britter har ju köpt fastigheter här för att kunna göra sig en hacka antingen på värdestegringen eller på att hyra ut till turister. Men en stagnerad fastighetsmarknad och uteblivna turister som själva planerar sin resa har satt sina käppar i hjulet.

Fast en postiv nyhet finns på den ansträngda fastighetsmarknaden. Ryssarna börjar nu återkomma som spekulanter på fastigheter. Anledningen är att krisen som även drabbat Ryssland hårt gör att många ryssar med pengar över väljer att investera dem i fastigheter. Dessa uppfattas som ett mer tryggt och stabilt sparande i svåra tider. Dessutom är ju Bulgarien nu fullt av fastigheter som säljs till bra priser. En bonus är att Bulgarien som EU-land anses som stabilt. I Ryssland är makten och ekonomin mer nyckfull.

Det går att få ett hus vid havet för under en miljon kronor numera om man inte vill ha det allra mest exklusiva lägena. Många föredrar dock lägenheter eftersom de är enklare att sköta samt mindre byråkratiska att köpa.

torsdag 18 juni 2009

Fula fiskar i valdammen

Ett pikant inslag i den bulgariska valrörelsen är kriminella som vill undkomma rättvisan. Enligt de bulgariska vallagarna så är det inte bara parlamentsledamöter som har immunitet, utan även de som ställer upp som kandidater. Detta kryphål i lagen har fått de i Bulgarien ökända bröderna Galev att ställa upp i valet.

De har i sex månader varit häktade i vänta på rättegång för att de är, som det heter, organiserat en kriminell grupp. Med det menas helt enkelt att de är misstänkta för organiserad brottslighet. Tidningen 24 Tjasa har en intervju (ej online) med de nyutsläppta bröderna om vilken politik m.m. de vill föra. Det visar sig att svaret på de flesta frågorna är: vi får se.

Frågan är då om någon kommer att rösta på ett par personer som i flera år gjort sig kända att hålla på med allt annat än laglig verksamhet. Svaret är tyvärr att det finns. Bröderna utnyttjar sin starka ställning i staden Dupnitsa söder om Sofia där de hör hemma och där de likt tidigare sekels feodalherrar styr över regionen. Franför allt bland stadens obildade invånare så ses de som ett par mäktiga välgörare som gör gott för sin hemtrakt, inte helt olikt hur maffian i södra Italien har ett grepp över befolkningen. Till välkomstkommittén utanför häktet hörde bl.a. Dupnitsas borgmästare.

Men, man kan förmoda att de inte bara kommer att förlita sig på anhängarnas entusiasm, utan också ägna sig åt en annan egenhet i det bulgariska politiska livet: röstköp. Eftersom brödern förfogar över mycket pengar och inflytande kan man lugnt anta att en del shopping kommer att göras bland de grupper i samhället som gärna säljer ut sina röster till högstbjudande.

Samma möjligheter till att undkomma lagens långa arm använder sig även ett par andra politiker av. Aleksander Tomov som företräder det minimala socialdemokratiska partiet är misstänkt för förskingring av nära 200 miljoner kronor men verkar undkomma rättvisan genom sin kandidatur till parlamentet.

Även i Varna hittar vi ett annat exempel där politikern Ivan Slavkov, misstänkt för organiserad kriminalitet och narkotikaförsäljning, på samma sätt undkommer häktet.

Naturligtvis är det många bulgarer som tycker att detta är vansinne, men samtidigt så finns det en resignation där man tycks ha gett upp. Rapporteringen kring dessa fenomen karaktäriseras av ilska och förtvivlan. Men från ansvarigt politiskt håll är det märkvärdigt tyst.

Som jag ser det finns det idag två sätt att komma åt detta: dels genom att omvärlden sätter ett högre tryck på att Bulgarien, dels genom att effektivisera rättvisan. Om processerna mot dessa personer hade gått fortare hade inte situationen uppstått.

Men jag antar att fortsättning följer.

onsdag 17 juni 2009

Blandad uppdatering

Nu är jag på plats i Bulgarien efter ännu en biltur genom Europa. Om resan finns det inte så mycket att säga; det var mycket trafik som vanligt och i Rumänien hade man mer bråttom än någonsin på vägarna liksom i Bulgarien. Det kan vara lite irriterande med tail-gating* på serpentinvägarna över Karpaterna.

En sak var mer iögonfallande än tidigare: den rumänska sidan av Donaubron mellan Giurgiu och Ruse var i än bedrövligare skick än tidigare. Man förväntar sig inte att en av huvudvägarna in i landet är i sämre skick än en sämre byväg. Om inget görs så kommer det snart att krävas fyrhjusldrift och hög markfrigång för att ta sig fram där. Den bulgariska sidan är åtminstone i presentabelt skick även om det finns utrymme för förbättringar. Vägen från bron genom Ruse håller man fortfarande på att reparera och trots flera års arbete verkar man ha långt kvar.

Eftersom vädret är genomuselt i Sverige så kan jag ju passsa på att nämna att här är det varmt, ja rent av mycket varm. Vid kusten håller det sig strax under trettio grader, men inåt landet är det upp till 37 grader varm. Än så länge är nätterna svala vilket bara är skönt men om några veckor är det nog slut med det. Då får man räkna med en sådär 24 grader även mitt i natten. Min kommentar är att det är skönt med egen balkong och iskall öl.

Just nu är vattentemperaturen här i Varna kring 22 grader. Längre söderut är den upp till 24 grader. Normal vattentemperatur i juli och augusti är 26 grader så där är vi snart.

Förutsättningarna för en god turismsäsong finns, åtminstone vädermässigt. Däremot så är det fortfarande oklart hur krisen kommer att påverka säsongen. Vissa saker har man redan märkt av, men det får jag återkomma till i en separat bloggpost.

För övrigt så domieras media av valupptakten till parlamentsvalen den 5 juli. Förhoppningsvis hinner jag skriva något om detta då det inte saknas intressanta företeelser som att kriminella ställer upp i valet för att få immunitet, eller att röstköpandet når nya höjder. Dessutom har krisen nått Bulgarien vilket alla känner av eller åtminstone inser förutom politikereliten.


* Tail-gator – en bilist som ligger så nära han kan bakom dig.

måndag 8 juni 2009

EU-val

Nu är valresultatet klart för valet till Europaparlamentet i Bulgarien. Valet bjuder inte på några riktigt stora överraskningar. Valdeltagandet är fortsatt lågt med 37,5 % valdeltagande, men ändå en betydande förbättring mot förra valets 28,6%. Mest röster fick Sofias borgmästare Bojko Borisovs parti GERB* med 24,5 % av rösterna vilket ger 5 platser i Europaparlamentet. Socialistpartiet BSP, som är största parti i den sittande regeringskoalitionen, kommer in på andra plats med 18,6 % och 4 platser. Att dessa två partier skulle hamna i topp var väntat.

Noterbart är att vänstern likt övriga Europa gör ett svagt val. BSP tappar ett mandat jämfört med förra valet. De flesta partier anser sig vara någon form av centerhögerpartier så någon vänstervåg hade knappast varit möjlig då allt står och faller med BSP när det gäller etablerade partier med vänsterprofil. Övriga vänsterpartier är marginella och gjorde inga avtryck i valet. Fast frågan är egentligen hur meningsfull en uppdelning högervänster är i Bulgarien då partierna i mitt tycke utmärker sig med en betydande brist på ideologi. Men, på pappret så ser det åtminstone ut som en stark högervind drar in över Bulgarien.

Hur den slutliga mandatfördelningen skulle bli blev inte klart förrän middagstid idag då det var flera partier som var iblandade i en nervös kamp om de sista mandaten. Till slut så snöt NDSV den Blåa koalitionen på ett mandat genom att få endast 361 röster mer. En annan nagelbitare (åtminstone för de berörda) var om koalitionen LIDER skulle få något mandat eller ej. Till slut så visade de sig att man inte nådde ända fram då man fick 5,73 % av rösterna. För att få ett mandat var man tvungen att få ihop 5,8 %.

Att NDSV skulle få 2 mandat var ett otippat resultat. Den förre detta tsaren och premiärministern Simeon II:s parti var nästan uträknat även om det var mer eller mindre klart att man skulle få åtminstone ett mandat pga. att den populäre bulgariske EU-kommissionären Meglena Kuneva stod som förstanamn. Hon har åtnjutit ett förtroende som är betydligt större än hennes parti.

Inget öppet EU-fientligt parti gjorde något väsen av sig i valen då de är så små att man kan undra om de överhuvudtaget ställde upp i valet. Av de etablerade partierna så är det bara det nationalistiska ATAKA som har någon form av EU-kritik på sitt program. Men deras kritik går mer ut på att Bulgarien fick göra för stora eftergifter i samband med medlemsförhandlingarna, än att bedriva en EU-fientlig kritik. Att kräva utträde ur EU är ingen röstrasslare i Bulgarien.

Kommentarerna i svensk press har talat om en frammarsch för extremhögern och inkluderat Bulgarien där. Det är ju inte riktigt sant. Det nationalistiska ATAKA har kvar representation i Europaparlamentet, men valet är ändå en tillbakagång då man förlorar ett mandat och har nu två mot tidigare tre. I procent så har man gått tillbaka från 14,2 % till 12,0 %, en liten men ändå tydlig nedgång. En förklaring till nedgången förutom att en röst på ATAKA inte längre uppfattas som en lika tydlig röst mot etablissemanget, är att partiet RZS (Ordning, lag och rättvisa – РЗС Ред, Законност и Справедливост) förmodligen tagit en del av de väljare som prioriterat hårdare tag inom rättsväsendet. Ett högre valdeltagande har också spelat roll kan jag misstänka.

En annan, kanske liten, överraskning är att partiet DPS, som samlar många bulgarienturkar, också tappar ett mandat. 2007 fick de 20,26 %. Nu samlade man 14,3 %. En anledning till det kan vara det högre valdeltagandet. DPS har en trogen väljarkår vilket gör att ett lågt valdeltagande är en av partiets stora konkurrensfördelar. Nu med ett högre valdeltagande så minskar deras andel av kakan.

Så här ser blev det slutliga resultatet:

GERB 24,48 % - 5 mandat, +/- 0 mandat
BSP 18,59 % - 4 mandat, -1 mandat
DPS 14,21 % - 3 mandat, -1 mandat
ATAKA 12,01 % - 2 mandat, -3 mandat
Den blå koalitionen 7,99 % - 1 mandat, + 1 mandat
NDSV 8,00 % - 2 mandat, +1 mandat
LIDER 5,73 % - 0 mandat, +/- 0 mandat
RZS 4,69 % - 0 mandat, +/- 0 mandat

Noterbart är att drygt 10 % av rösterna gick till partier som inte fick något mandat.

Fast detta val är egentligen en upptakt till det parlamentsvalen som hålls den 5 juli. Likt Sverige så väljer de flesta tunga namnen att kandidera i parlamentsvalen, inte i EU-valen. Många gissar att valresultatet då kommer att likna resultatet i EU-valet, men mycket kan hända. Proteströstning mot korruption och uteblivna reformer kan ge ett helt annat resultat. Dessutom så visar EU-valen att hur stort valdeltagandet är har stor betydelse. Om många bryter apatin och går och röstar så kan vad som helst hända. Ett lågt valdeltagande gör att allt blir ungefär som förut.

söndag 7 juni 2009

Uppdatering

Jag har gjort en liten uppdatering på inlägget Alkoholkonsumtion.

Jag hoppas att senare få återkomma med en stänkare om EU-parlamentsvalet i Bulgarien.