EU-val

Nu är valresultatet klart för valet till Europaparlamentet i Bulgarien. Valet bjuder inte på några riktigt stora överraskningar. Valdeltagandet är fortsatt lågt med 37,5 % valdeltagande, men ändå en betydande förbättring mot förra valets 28,6%. Mest röster fick Sofias borgmästare Bojko Borisovs parti GERB* med 24,5 % av rösterna vilket ger 5 platser i Europaparlamentet. Socialistpartiet BSP, som är största parti i den sittande regeringskoalitionen, kommer in på andra plats med 18,6 % och 4 platser. Att dessa två partier skulle hamna i topp var väntat.

Noterbart är att vänstern likt övriga Europa gör ett svagt val. BSP tappar ett mandat jämfört med förra valet. De flesta partier anser sig vara någon form av centerhögerpartier så någon vänstervåg hade knappast varit möjlig då allt står och faller med BSP när det gäller etablerade partier med vänsterprofil. Övriga vänsterpartier är marginella och gjorde inga avtryck i valet. Fast frågan är egentligen hur meningsfull en uppdelning högervänster är i Bulgarien då partierna i mitt tycke utmärker sig med en betydande brist på ideologi. Men, på pappret så ser det åtminstone ut som en stark högervind drar in över Bulgarien.

Hur den slutliga mandatfördelningen skulle bli blev inte klart förrän middagstid idag då det var flera partier som var iblandade i en nervös kamp om de sista mandaten. Till slut så snöt NDSV den Blåa koalitionen på ett mandat genom att få endast 361 röster mer. En annan nagelbitare (åtminstone för de berörda) var om koalitionen LIDER skulle få något mandat eller ej. Till slut så visade de sig att man inte nådde ända fram då man fick 5,73 % av rösterna. För att få ett mandat var man tvungen att få ihop 5,8 %.

Att NDSV skulle få 2 mandat var ett otippat resultat. Den förre detta tsaren och premiärministern Simeon II:s parti var nästan uträknat även om det var mer eller mindre klart att man skulle få åtminstone ett mandat pga. att den populäre bulgariske EU-kommissionären Meglena Kuneva stod som förstanamn. Hon har åtnjutit ett förtroende som är betydligt större än hennes parti.

Inget öppet EU-fientligt parti gjorde något väsen av sig i valen då de är så små att man kan undra om de överhuvudtaget ställde upp i valet. Av de etablerade partierna så är det bara det nationalistiska ATAKA som har någon form av EU-kritik på sitt program. Men deras kritik går mer ut på att Bulgarien fick göra för stora eftergifter i samband med medlemsförhandlingarna, än att bedriva en EU-fientlig kritik. Att kräva utträde ur EU är ingen röstrasslare i Bulgarien.

Kommentarerna i svensk press har talat om en frammarsch för extremhögern och inkluderat Bulgarien där. Det är ju inte riktigt sant. Det nationalistiska ATAKA har kvar representation i Europaparlamentet, men valet är ändå en tillbakagång då man förlorar ett mandat och har nu två mot tidigare tre. I procent så har man gått tillbaka från 14,2 % till 12,0 %, en liten men ändå tydlig nedgång. En förklaring till nedgången förutom att en röst på ATAKA inte längre uppfattas som en lika tydlig röst mot etablissemanget, är att partiet RZS (Ordning, lag och rättvisa – РЗС Ред, Законност и Справедливост) förmodligen tagit en del av de väljare som prioriterat hårdare tag inom rättsväsendet. Ett högre valdeltagande har också spelat roll kan jag misstänka.

En annan, kanske liten, överraskning är att partiet DPS, som samlar många bulgarienturkar, också tappar ett mandat. 2007 fick de 20,26 %. Nu samlade man 14,3 %. En anledning till det kan vara det högre valdeltagandet. DPS har en trogen väljarkår vilket gör att ett lågt valdeltagande är en av partiets stora konkurrensfördelar. Nu med ett högre valdeltagande så minskar deras andel av kakan.

Så här ser blev det slutliga resultatet:

GERB 24,48 % - 5 mandat, +/- 0 mandat
BSP 18,59 % - 4 mandat, -1 mandat
DPS 14,21 % - 3 mandat, -1 mandat
ATAKA 12,01 % - 2 mandat, -3 mandat
Den blå koalitionen 7,99 % - 1 mandat, + 1 mandat
NDSV 8,00 % - 2 mandat, +1 mandat
LIDER 5,73 % - 0 mandat, +/- 0 mandat
RZS 4,69 % - 0 mandat, +/- 0 mandat

Noterbart är att drygt 10 % av rösterna gick till partier som inte fick något mandat.

Fast detta val är egentligen en upptakt till det parlamentsvalen som hålls den 5 juli. Likt Sverige så väljer de flesta tunga namnen att kandidera i parlamentsvalen, inte i EU-valen. Många gissar att valresultatet då kommer att likna resultatet i EU-valet, men mycket kan hända. Proteströstning mot korruption och uteblivna reformer kan ge ett helt annat resultat. Dessutom så visar EU-valen att hur stort valdeltagandet är har stor betydelse. Om många bryter apatin och går och röstar så kan vad som helst hända. Ett lågt valdeltagande gör att allt blir ungefär som förut.