fredag 22 april 2011

Man får vad man betalar för

Rubriken anspelar på att Bulgarien har EU:s lägsta löner men ändå inte lyckas dra till sig investerare. Anledningen är förstås att det är inte bara löneläget som är intressant när någon funderar på att investera någonstans. Jag har diskuterat denna fråga tidigare.

Ny statistik från Världsbanken visar att skillnaderna mellan "gamla" och "nya" EU fortfarande är betydande sett till produktivitet. Följande bild visar topp 10 jämfört med botten 9 sett till reell produktivitet mätt i Euro per timme,

Man kan konstatera att Bulgarien ligger i botten av EU-länderna, medan Sverige tronar stolt i toppen. Vår produktivitet är 10 gånger högre än i Bulgarien vilket också avspeglar sig i våra löner som är ungefär 10 gånger högre. Förklaringen är förstås inte att arbetarna i Öst drar benen efter sig eftersom samma arbetare när de arbetar i nya EU inte drar ner produktiviteten. Förklaringen är nog mer dålig infrastruktur, ineffektiva produktionsmetoder och "gammalmodigt" management med mera. Jag tror dessutom att den omständigheten att många arbetar i en servicesektor med lågt värdeskapande, dvs. de låga lönerna gör att det är möjligt att ha många anställda som var för sig inte gör så mycket.

Vad händer nu?

Problemet med dessa arbeten är att de aldrig kan få en särskilt bra löneutveckling. Högre löner kommer med automatik leda till att arbetsutbudet i dessa sektorer kommer att minska eller helt enkelt försvinna. Ett exempel är att städning av gator och torg i tex. Varna idag utförs att hela brigader arbetare (man säger brigader i Bulgarien) som manuellt städar med kvastar. I Uppsala utförs det av ett par arbetare som kör en städmaskin.

Om dessa gatsopare i Bulgarien helt plötsligt fick svenska löner så måste minst 9/10-delar av personalstyrkan sparkas samt att städmaskiner inköptes. Det stora problemet är dock att dessa sparkade arbetare då inte har några jobb. I normalfallet så skapar den ekonomiska utvecklingen nya jobb som suger upp de personer som blir av med sina bortrationaliserade jobb. Men många av dessa okvalificerade arbeten i Bulgarien utförs av lika okvalificerade människor. Många av de nya jobben som skapas kräver mer utbildning eftersom de kräver mer av den anställde. En effektivisering av den bulgariska ekonomin kommer alltså inte bara leda till högre snittlöner, utan även till att en allt större grupp människor ställs utanför arbetsmarknaden då de helt saknar kvalifikationer.

Detta är en process som redan pågår men den är lite långsam varför många inte tänker på det. En grupp som känner av detta är romerna. De flesta romer har knappt klarat av grundskolan och många är analfabeter. En liten minoritet har gymnasieutbildning och endast några promille har högskoleutbildning. Många av dessa har dock klarat sig på enkla och lågbetalda jobb inom jordbruk, service och grovjobb inom industri och bygg etc. Nu håller dessa jobb på att försvinna i takt med effektiviseringarna. Ett alternativ blir då i högre utsträckning att leva på det sociala och på kriminalitet. Ett annat alternativ är att söka sig utomlands där det finns en viss efterfrågan på billig svart arbetskraft. Lönerna som erbjuds må vara skitlöner, men de är ändå bättre än vad som erbjuds i hemlandet. Baksidan är förstås att man inte har så mycket att sätta emot när man utnyttjas och berövas sina rättigheter. En annan konsekvens är att tiggeri och prostitution ökar vilket vi bland annat kan se i Sverige.

Någon självklar lösning finns inte men klart är ändå att mycket måste satsas på utbildning och vidareutbildning. Liksom här så börjar utslagningen redan i skolan där i vårt fall missriktad omtanke i form av låga krav ger många en dålig start i livet. I Bulgariens fall handlar det mer om att få en skola för alla och lära sig av våra misstag. Detta är framför allt viktigt för romerna som traditionellt inte prioriterar utbildning. Att vara rom är att vara outbildad kan man säga. Det är inget framgångsrecept dock.

Uppdatering 2011-07-17
Enligt Bulgariens motsvarighet till SCB, NSI, så arbetar ungefär 20 % av alla arbetande i jordbruket och står för 5,6 % av BNP. Jämför det med till exempel Sverige där 2 % av arbetstyrkan arbetar inom jordbruket och står för ca 1,7 % av BNP. Även om karaktären av jordbruket skiljer sig en del mellan länderna, t.ex. har Bulgarien en stor vin- och tobaksproduktion som kräver en hel del manuellt arbete så pekar ändå siffrorna på att effektiviteten är några gånger lägre i Bulgarien än i Sverige.

För att bulgarer i jordbrukssektorn ska få bättre betalt så måste statistiken närma sig de svenska siffrorna. Effektiviseringar är alltså oundvikliga. Men man kan dock undra var många av dessa 711 000 jordbruksarbetare ska ta vägen då. Typiskt för jordbrukssektorn är inte bara de låga lönerna och den låga effektiviteten, utan också att de allra flesta sysselsatta karaktäriseras av låg, eller rent av, mycket låg utbildning.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej

Om man skulle räkna om allt i % som vinst varje inarbetad € med löneläget och skatterna här nere så skulle nog vinsten bli högre här än i Sverige DVS att 10 arbetare här drar in mer vinst än 1 i Sverige :)
Så den tabellen är lite missvisande tycker jag....

Ad Hoc i Bulgarien sa...

Visst, bilden jag ger är lite förenklad. Här är bland annat ingen hänsyn tagen till Bulgariens betydligt lägre skattetryck på såväl arbetstagare som arbetsgivare. Men låg produktivitet är verkligen ett problem och vill man komma i närheten av våra lönenivåer så får man verkligen titta på hur man arbetar och under vilka villkor.

Kari sa...

Förstår din poäng med ...bor i Varna heltid. bytte lgh och skulle ha TV inkopplad och det kom 3 st för och fixa det.Och i min närmsta affär knappt större än en 7-11 jobbar det nog 10 st med kanske 2-3 i swe...Samtidigt tycker jag det är samma problem i Norge med ju mer anställda ju bättre företag verkar dom tro....brukar läsa din blogg men är lite besviken på du tror inte folk läser detta :( Tycker alla som jag ser sliter som grisar här nere....så låg produktivitet tror jag noll på, alla är rädda om sina jobb :)

Ad Hoc i Bulgarien sa...

Jo men att slita hårt betyder ju inte generellt att man har hög produktivitet. Mitt exempel med gatsoparna visar ju detta: det spelar ingen roll hur hårt man jobbar med kvasten när en person med en städmaskin ändå utför mångdubbelt så mycket arbete sett till resultatet.

Att en hel del människor sliter hårt i Bulgarien vet jag också av egen erfarenhet. Men man måste se till helheten, till alla arbeten.

Kul förresten att du bor i Varna Kari. Där har jag min "hemmabas" i Bulgarien. Det skulle vara intressant att någon gång jämföra erfarenheter.