Rökta rökare

Igår lyckades parlamentet att göra en löjlig lag ännu löjligare. Jag har tidigare skrivit om den märkliga lagen om utegångsförbud för ungdomar. Nu har den kolliderat med en lag som reglerar rökning på caféer och restauranger.

Resultatet var först en lag som skulle förbjuda ungdomar under 18 år att få tillträde dagtid till lokaler där rökning är tillåten. Däremot skulle de vara välkomna till samma lokaler kvällstid om de bara hade en myndig följeslagare. Denna inkonsekvens upptäcktes strax innan lagen skulle träda ikraft varför parlamentets hälsoutskott snabbsammankallades kvällstid för att fixa till lagförslaget.

Resultatet blev en lag som är mer konsekvent men ändå helt obegriplig. Nu får inte ungdomar tillträde till nöjeslokaler vare sig dag- som kvällstid där rökning förekommer, även om de har en myndig följeslagare. Tidigare kunde en tonåring mellan 14 och 18 år gå på t.ex. ett diskotek efter kl. 22.00 endast i sällskap med någon myndig. Eftersom rökning förekommer på i princip alla diskotek och andra nöjesinrättningar så stängs dessa ungdomar ute numera.

Men den viktigaste konsekvensen är ju det snurriga att kompromissen innebär att staten förbjuder ungdomar att beträda lokaler där det röks, istället för att förbjuda rökning där ungdomar finns. Det är alltså inte hälsoaspekten som ytterst varit styrande i beslutsfattandet.

Förklaringen till de skruvade lagarna ligger dels i att parlamentsledamöterna som regel inte verkar särskilt engagerade i själva lagstiftningen om man inte har personliga intressen att bevaka, utan det får bli som det blir. Dels beror det på att man tagit hänsyn till andra intressen - i det här fallet tobaksindustrins intressen.

Den senaste tiden har det funnits en press på parlamentet att begränsa rökningen i Bulgarien. Från att rökningen varit tillåten i princip överallt så blir allt fler platser rökfria. Det sker både frivilligt som genom lagstiftning. Det är en process vi känner igen från övriga Europa.

Det finns dock ett aber. I Bulgarien finns det ungefär 3,5 miljoner rökare. Det är nästan 50 % av den 7,5 miljoner stora befolkningen. Samtidigt är Bulgarien en stor tobaksproducent. Mycket av denna produktion går till den egna marknaden. Det finns alltså starka intressen som inte ser så välvilligt på en minskning av rökningen då den omsätter stora belopp. Den största aktören är det statliga företaget Bulgartabak vars märken dominerar den bulgariska marknaden.

Den bulgariska staten sitter alltså på två stolar då man dels måste arbeta för en bättre folkhälsa, dels måste skydda sina ekonomiska intressen. Fast egentligen sitter man på tre stolar eftersom tobaksbönderna är en ganska inflytelserik grupp som mottar statsstöd på hundratals miljoner kronor varje år. Dessa måste man hålla sig väl med, i synnerhet då det är nästan bara bulgarienturkar som är sysselsatta inom denna näring. Att avveckla tobaksjordbruket skulle lätt förvandlas till ett etniskt problem.

Ett sätt att lösa åtminstone en del av trovärdighetsproblemet vore ju att sälja Bulgartabak eftersom mycket av statens inkomster ändå borde komma från punktskatter. Dessutom skulle försäljningen vara ett välkommet tillskott i statens kassakista i dessa kristider. Samma Bulgartabak uppges dock av självaste finansministern Simeon Djankov tjäna grova pengar på att smuggla in sina egna cigarretter i Bulgarien, någonting som förnekas av Socialistpartiet. En försäljning av företaget är alltså ett politiskt problem och lär väl därför inte bli av de närmaste åren.

Hursomhelst, i parlamentets försök att minska rökningen, bekämpa ungdomskriminaliteten samt hålla tobaksindustrin lycklig så blir det pannkaka av alltihop. Men det som verkligen sätter fingret på symbollagstiftningen är att denna lag inte kommer att tillämpas på turistorterna vid Svarthavskusten. Där gäller varken utegångs- och rökförbud för unga turister som spenderar stora mängder pengar. När upplevde någon svensk 16-17 åring sist  att man frågade leg på Den Glade Viking.