måndag 4 januari 2010

Spanarna – i en kabel nära dig

I Radioprogrammet Spanarna försöker ett antal mer eller mindre kända mediepersonligheter rapportera om trender, framför allt vad som kommer att vara en trend inom en nära framtid. Om Spanarna funnits i Bulgarien kunde de ju ha rapporterat om att övervakningssamhället verkar vara framtidens trend. Fast detta är ju knappast stor humor, utan allvar. Bulgariens spanare kommer att likt de svenska spanarna att vara anonyma byråkrater med enorm datakraft till sitt förfogande. Detta i ett land som för 20 år sedan var en kommunistisk diktatur. Om detta kan nog inte ens Jonas Hallberg vitsa till det.

Det bulgariska parlamentet röstade på sin sista arbetsdag den 22 december 2009 om att anta en ny lag om elektronisk kommunikation. Enligt denna lag kan nu Inrikesministeriet (polisen i alla dess former) ha en direkt och ständig tillgång till trafikdata för telefoni och Internettrafik. En följd av detta är att från nyår måste alla kontantkort för mobiltelefon registreras annars blir de ogiltiga. Förslaget kunde gå igenom då det styrande partiet GERB fick stöd av Ataka.

Detta är en modifiering av tidigare lag för att göra övervakningen mer effektiv. Faktiskt är att detta är en av de mest omhuldade lagarna för de bulgariska lagstiftarna. Den har t.ex. varit uppe för omröstning och modifikation hela tre gånger i slutet av den förra regeringens mandat. Nu blev den nuvarande regeringens säsongsfinal.

Den förra regeringskoalitionen röstade emot lagen men det var mer ett spel för gallerierna än en uppriktig oro för att polisen ska få för stora befogenheter. Framför allt socialisterna var fram till de förlorade makten i somras för en skärpning av lagen. Likt de svenska socialdemokraterna är man mest emot för att inte hamna på samma sida som de styrande partierna. Socialisterna står bakom ett initiativ att samla ihop 100 000 underskrifter på sajten azprotestiram.com (jag protesterar), men de flesta verkar ha genomskådat detta populistiska utspel och hittills har endast knappt 800 personer signat upp sig. Jämför detta med den bulgariska Facebookgruppen med ungefär samma syfte som har mer än 15 000 medlemmar.

Tidigare har rösterna varit få för ett stärkande av den personliga integriteten. Integritet har heller aldrig varit en valfråga av rang. Därför ekar oppositionen i parlamentet rätt tomt i denna fråga. Det pekar också på den ideologilöshet och opportunism som finns i den bulgariska politiken.

Det finns något motsägelsefullt i att folk som har upplevt en omfattande övervakning också kan vara för en återgång till ett övervakningssamhälle. Men förklaringen ligger i att å ena sidan så är en övervakning av personer som inte är misstänkta för något olagligt fel i de flesta bulgarers ögon. Men å andra sidan så måste en stat ha näst intill obegränsade befogenheter för att skydda staten och dess invånare. Den senare åsikten brukar även i Sverige få övertaget.

Omröstningen visade också att GERB utan problem kan ingå i en allians med det fascistdoftande Ataka. Jag skulle tro att detta är början på ett långvarigt men inofficiellt samarbete mellan GERB och Ataka. GERB:s ledare och tillika premiärminister Bojko Borisov vill gärna visa sig handlingskraftig men han verkar samtidigt vara en ledare som bara lyssnar på en rådgivare – sig själv.



Skämttecknarna har förstås inte missat att kommentera detta.
På bilden så frågar Bojko Borisov vem som är för avlyssning av mobiltelefoner och Internet. Atakas Volen Siderov visar att han är för.





Den tidigare inrikesministern visar den förre premiärministern Sergej Stanisjev hur det fungerar. "Vi har ordnat dem så här: bloggare, milis, bloggare, milis, bloggare, milis" Detta anspelar också på att på kommunisttiden så kallades polisen för milisen.

Se även:
En nobrainer i Bulgarien
Nobrainer 2

3 kommentarer:

Dennis Nilsson sa...

Onekligen kan man även få ett intryck att rivandet av Berlin-muren bara var ett grandiost spel för oss bönder.

Det var aldrig "vår" sida som vann, utan den andra sidan.

Vi håller på som bäst att införa det samhällssystem som vi fördömmde, innan Berlin-muren "föll".

Det enda positiva i detta är att sådana samhällen, som bygger på misstro, för eller senare stagnerar, och förgör sig själva.

För vem vågar man lita på i ett samhälle vars värdegrund bygger på misstro?

Ad Hoc i Bulgarien sa...

Det är nog en av de stora insikterna jag kommit till: Berlinmurens fall innebar inte att någon vann i betydelsen att någon kände sig besegrad och ute ur matchen. De som var vinnare under kommunismen blev till stora delar även vinnare under demokratin. Det samma kan man säga om förlorarna: de som hörde till förlorarna under kommunismen fortsatte att höra till förlorarna under demokratin. Anledningen är förstås att förutsättningarna var så olika för de olika grupperna.
Fast naturligtvis var det ju ändå bra att allting förändrades för 20 år sedan. Väldigt många av de som utgör Östeuropas "medelsvenssons" har fått det betydligt bättre. Dessutom har man en frihet man tidigare bara kunde drömma om. Den går inte ens att värdera i pengar.

seahorse sa...

Thank you for your blog post. It is nice to see understanding of the situation here. 65 years, from 9 September 1944-2010, false and misleading data and information about what these years means for generations here, still alive.