Agentvälde

Enligt mig är en av de viktigare orsakerna till Bulgariens problem att övergången från ett slutet till ett öppet samhälle till stor del var en chimär. De som sattes att leda processen varken kunde eller ville göra de förändringar som krävdes för att Bulgarien skulle ta klivet från ett kommunistiskt bakvatten till en liberal modern stat med framtidstro.

Den politiska elit som tog över efter det kommunistiska maktmonopolets bortvittring var själv lika stöpt i och påverkad av planekonomi och kommunistiska tankefigurer som de de ersatte. Man visste hur en planekonomi och ett totalitärt samhälle såg ut, men man visste inte hur ett öppet och marknadsliberalt samhälle skulle se ut. Men en kanske viktigare omständighet var att de flesta inom den ”nya” eliten såg den nya tiden som en chans till egna, nya fördelar. Det vill säga: man genomförde inte förändringar (eller hindrade dem) för gemene mans bästa, utan i första han för ens eget bästa. Man skapade en slags nomenklatura i modern form.

I Bulgarien finns det någonting som heter Dossiékommissionen och vars uppgift är att gå igenom Säkerhetstjänstens (Държавна сигурност Dărzjavna sigurnost DS:s) arkiv i jakt på ”agenter” eller snarare informatörer. Dessa agenter var ofta människor som skulle bevaka och rapportera vad som hände ute i samhället. Deras uppgift var att hitta de inre hot som fanns mot det kommunistiska samhället. Den bulgariska säkerhetstjänsten var en kopia på det östtyska Stasi, om än inte lika allomfattande. Kollaboratörerna var ofta människor på väg upp i samhället och som såg samarbetet med DS som en chans att visa upp sig som goda samhällsmedborgare och kommunister.

Eftersom f.d. agenter sitter på många viktiga poster i Bulgarien pågick under hela 1990-talet en intensiv diskussion om att öppna arkiven och vädra ur de kommunistiska opportunisterna ur samhället. Men eftersom så många i Bulgarien har haft fingrarna i det tidigare kommunistpartiets syltburk så har alla sådana initiativ blockerats. Det är först de senaste åren som en mer seriös granskning har börjat ske via Dossiékommissionen. Trots att mycket helt säkert är bortrensat så är det ändå häpnadsväckande resultat kommissionen kommer fram till. Tidningen Standart skriver idag att av de 673 ministrar som suttit i olika regeringar sedan 1990 så har över etthundra av dem varit agenter för DS.

Kommission ska nu fortsätta med att granska den tredje statsmakten, d.v.s. verksamma inom media. Att vissa där har haft varma relationer med DS är redan känt men inte omfattningen. Min gissning är att man kommer att hitta en hel del. Även många inom media började sina karriärer på kommunisttiden. De är alltså fostrade i en kåranda som såg som sin uppgift mer att hylla makten än att granska den.

Jag skulle vilja tillägga att granskningen gäller bara de som varit hemliga samarbetsmän för DS. De som haft viktiga positioner och/eller ”bara” varit medlem i kommunistpartiet granskas inte. En högre post inom det forna kommunistpartiet BKP är inte ett problem i EU-landet Bulgarien. Till exempel så blev president Georgi Părvanov medlem i BKP redan 1981, men han är inte den enda högre politiker som haft medlemsbok i detta parti.

Med så många av det liberala, öppna samhällets motståndsmän aktiva inom ekonomin och politiken så är det nog inte så konstigt att dagens Bulgarien ser ut som det gör.