Det skrivs mycket nu om den arbetskraftsbrist som finns vid Svarta havskusten. Detta är inget nytt fenomen men tycks bara bli värre för varje år. Grundproblemet är att i turistbranschen söker man folk som är erfarna och språkkunniga (gärna unga och snygga också). Att läsa kravprofilerna i jobbannonserna är närmast en surrealistisk upplevelse. Du ska vara ung (naturligtvis), erfaren samt tala tre språk flytande. Samtidigt erbjuder man skräplöner kring 300 leva/månaden (1 500 kr). Lönerna ligger i och för sig kring medellönen för Bulgarien, men problemet är att dessa unga och språkkunniga människor kan få bättre betalt nån annanstans, framför allt kan de jobba i andra länder för betydligt bättre löner. Självklart så gör de naturligtvis detta istället för att slita arslet av sig 6 dar i veckan och med minst 12-timmars arbetsdag. Ett begrepp som personalvård existerar inte i Bulgarien, utan man kör mer med "management by fear" vilket naturligtvis inte funkar så bra när man har rekryteringsproblem.
På ett sätt har turistindustrin blivit för stor för Bulgarien. Varken infrastruktur och personalförsörjning räcker till. I slutändan så drabbar de turisterna. Det finns ett stort tryck att ta ut mer pengar ur turisterna från alla aktörers sida men det är en vansklig balansgång med höga insatser. Kvalitétskraven är inte så där jättehöga från turisternas sida eftersom det fortfarande är rätt så billigt, men jag tycker att nån slags smärtgräns börjar bli tydlig.
Man har redan börjat importera en del personal från Filippinerna och Thailand men det är knappast lösningen på problemet i slutändan.
tisdag 17 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar