fredag 31 december 2010

Borisov i Brasilien

Premiärminister Bojko Borisov kommer inte att fira nyår i Bulgarien i år. Just nu befinner han sig i Brasilien med en stor bulgarisk delegation på besök hos den blivande brasilianske presidenten Dilma Rousseff. Borisov ska bland annat vara gäst på hennes installation på presidentposten den 1 januari 2011.

Den nyfikne kanske undrar varför detta intresse för brasiliansk politik har infunnit sig hos premiärminister Borisov. Den brasilianska närvaron i Bulgarien är nästintill obefintlig. Den bulgariska närvaron i Brasilien är obefintlig. Handeln mellan länderna uppgick 2009 till 211 miljoner dollar (cirka 1,7 miljarder kr), där import från Brasilien dominerar och utgör 171 miljoner dollar. Som en jämförelse kan nämnas att det svenska handelsutbytet med Brasilien för 2009 uppgick till drygt 10 miljarder kronor, där export till Brasilien utgjorde den största delen med 6,6 miljarder kronor. Trots att Brasilien är Sveriges största handelspartner i Sydamerika så kommer så vitt jag vet ingen högre svensk representant att närvara vid installationen.

Men det finns en förklaring varför Borisov är i Brasilien och varför Brasilien är utrikestema nummer ett för tillfället. När man i Bulgarien fick upp ögonen för Dilma Rousseff tidigare i år så upptäckte man att hon hade en bulgarisk bakgrund. Hennes far, Petăr Rusev (sedermera skrivet Rousseff), visade sig komma från staden Gabrovo i centrala Bulgarien. Som aktiv medlem i det bulgariska kommunistpartiet hade han tvingats emigrera 1929, först till Frankrike och sedan till Brasilien. Han bodde även några år i Argentina och Buenos Aires. I Brasilien gifte han sig med Dilma Jane da Silva och de fick tre barn, bland dem blivande presidenten Dilma som föddes 1947 i Belo Horizonte i Brasilien.

Helt plötsligt blev det brasilianska presidentvalet en av årets allra största utrikeshändelser i Bulgarien. Både Bulgariens president som premiärminister slöt upp bakom Dilma Rouseff. Det märkliga var att det just var hennes bulgariska bakgrund som var intressant. Vilken ideologi och politik hon står för var nästan helt ointressant. Det är lite pikant med tanke på att hon leder ett socialistparti - Arbetarpartiet Partido dos Trabalhadores (PT). Hennes broderparti i Bulgarien är alltså Borisovs huvudmotståndare Det bulgariska socialistpartiet BSP. President Părvanov, som tidigare ledde BSP, är alltså en mer naturlig kontaktperson för Dilma i Bulgarien, inte bara i kraft av innehavare av samma ämbete.

President Părvanov har inte kunnat följa med på statsbesöket till Brasilien. Som orsak säger han att beror på att Borisov gömt inbjudan till installationen för honom. Nu spelar det dock inte så stor roll eftersom presidenten i alla fall inte skulle kunna åka beroende på presidentämbetes ansträngda kassa säger presidenten vidare. Konflikten mellan president och premiärminister, som sedan länge tagit klivet ned i sandlådan, fortsätter alltså.

Som jag ser det är den riktiga anledningen till Borisovs besök i Brasilien att han vill sola sig lite i glansen när en av världens största länder får ny president. Dessutom har massmedia i Bulgarien på bästa kvällstidningsmaner fullkomligt hängivit sig åt grävande och spekulerande i Dilma Rousseffs bakgrund och när hon kommer att besöka Bulgarien och Gabrovo (inte frågan om hon kommer att besöka landet). Därför är även en enorm mediedelegation med Borisov i Brasilien vilket gör att det inte finns en nyhetssändning eller förstasida som saknar hans bild och uttalanden. Varhelst man skriver om Dilma så ska även Borisov vara med på minst ett hörn.

En annan anledning till besöket är att här kan han vara lång borta från den trista vardagen i Sofia där han har få framgångar att glädja sig åt. I Brasilien kan han spekulera i nya ekonomiska framgångar som han säger kan bli resultatet av hans besök.

Men framför allt så tycker jag att detta statsbesök passar mer in i mallen där Borisov besöker för Bulgarien obetydliga partners så att samtalen kan hållas på en hövlig nivå och att man ömsesidigt kan berömma varandra samt säga att samarbetet nu kommer att lyfta till nya nivåer. Att besöka länder med vilka Bulgarien har ett litet eller rent av minimalt utbyte gör ju att det inte heller finns några problem att diskutera. Dessa länder har ju heller ingenting att säga när det gäller hur Bulgarien sköts. Det är nog skönt för Borisov att åka på besök där han vet att inga obekväma frågor ställs eller att löften avkrävs. Ett sådant besök gjorde Borisov t.ex. i Libanon för drygt en vecka sedan - en fullkomlig framgång men samtidigt en fullständig brist på resultat.

Att besöka EU-länder ger inte längre pluspoäng eftersom Bryssel ser få anledningar till att komma med beröm utan snarare med kritik, senast fördröjningen av Schengenmedlemskapet. Ryssland som är så viktigt för Bulgarien fortfarande är inte heller aktuellt som destination för Borisovs diplomati i takt med att det har blivit allt svårare att upprätthålla illusionen av en självständig energipolitik fri från Moskvas önskemål.

Jag är rädd för att detta statsbesök har ett litet inslag av verklighetsflykt över sig där Borisov nu åtminstone tillfälligtvis kan sticka huvudet i den brasilianska sanden. Fast å andra sidan så kan han ju alltid studera Dilma Rousseffs rättframma, för att inte säga konfrontatoriska hållningssätt i sin ämbetsutövning. Det är kanske något han i alla fall kan ta med sig hem.

6 kommentarer:

Daniel sa...

Tack för en bra blogg ! Jag tycker det är intressant att läsa dina inlägg och tolkningar om Bulgarien. Men är inte GERD trots allt det bästa partiet att leda Bulgarien ? Eller tror du att socialistpartiet kommer tillbaka till makten 2014 ?

M H H
Daniel

Ad Hoc i Bulgarien sa...

Det är väldigt tidigt att spekulera om parlamentsvalet 2013 (2014 är det val till EU-parlamentet). Hittills har Socialistpartiet BSP inte alls lyckats att visat något som helst slags initiativ. Man ägnar sig mest åt pajkastning. Dessutom så har BSP inte på något sätt visat stöd för GERB:s antikorruptionspolitik. Väljarna har förstås noterat allt detta. Det är därför högst tveksamt att BSP ska göra någon slags come back snart. Man skyltar fortfarande med samma gamla ansikten som väljarna sedan läge förlorat förtroendet för.

I år är det lokalval och presidentval. Då får vi någon slags indikator hur det faktiskta stödet är för partierna. GERB är fortfarande överlägset störst i opinionsundersökningarna, även om man tappat den sista tiden. Men inget parti verkar vinna på detta. Snarare är det de obestämda eller soffliggarna som ökar.

Vad det gäller frågan om vilket parti som man ändå måste sätta sitt hopp till så får man hålla med den opinionsundersökning som publicerades i Dnevnik den 19 december förra året: vi är missnöjda men det finns inget bättre alternativ.

Fortfarande så ligger inrikesminister Tsvetanov bra till i undersökningarna. Det visar att många fortfarande hoppas att ett riktigt genombrott ska komma i korruptions- och brottsbekämpningen.

Siffrorna för justitieministern Popova är däremot bottenlåga (sämst av alla ministrar) då förtroende för Bulgariens domstolsväsende är näst intill obefintligt. Det kan sägas återspegla det faktum att polisen griper en mängd misstänkta brottslingar, men att domstolen nästan utan undantag släpper dessa. Det är uppenbart att det beror mer på korruption inom domstolarna än på dåligt polisarbete.

Motsvarande så avspeglar sig det stora missnöjet över den ekonomiska situationen över siffrorna för finansminister Djankov som också är låga.

Lars sa...

Hej,
Det är väldigt intressant att följa din blogg, mycket nära verkligheten i Bulgarien. Jag har bott och arbetat med Bulgarien som utgångspunkt sedan 1994 och följt utvecklingen on-hands. Rätt är att GERB är ett populistiskt parti, men det finns en majoritet som verkligen har en vilja att förbättra situtionen för vanliga människor. Dock saknas kunskapen,inte viljan som ofta uppfattas som korruption, som vanligt i Bulgarien. Visst är korruptionen utbredd och besvärlig för den som ger in för den. Jag har fört ett personligt krig emot korruption men aldrig blivit besvärad av svårigheter. Det är tydligen så att det är vi "utlänningar " som måste vända utvecklingen här. Vi, EU, är till stro del "un-touchable" och måste ta v¨rt ansvar att föra in detta bråkiga och truliga barn in i EU på allvar.

MVH
Lars

Tommy Ingvaldson sa...

Tack för bra information om Bulgarien. Själv har jag ett hus i en liten by utanför Ruse, som jag besöker ett par gånger om året. Jag talar lite bulgariska, men det är en sak som jag inte förstår och det är prissättningen på varor. Hur kan det komma sig att varor som är producerade inom landet, som tex kött eller mejeriprodukter, har i stort samma pris som i Sverige? Vem stjäler pengarna? Brist på konkurrens?

Ad Hoc i Bulgarien sa...

Det där med priser har jag också funderat mycket över. Jag tycker också att priserna på främst inhemska varor är högre än de borde vara. Man kan ju jämföra med Sverige där kostnaderna i varje led borde vara högre än motsvarande i Bulgarien. Ändå är prisskillnaden inte så värst stor. Vad det gäller importerad mat så är den ofta överraskande dyr.

Min gissning är att det beror på en brist på konkurrens. På grossist och distributionssidan verkar endast ett fåtal aktörer finns. Jag kan också misstänka att ingen är så värst intresserad heller att ta marknadsandelar genom att priskriga då risken är ett race mot botten där alla (förutom slutkund) riskerar att förlora.

De stora matkedjorna som Billa, Lidl, Carrefour, Kaufland med flera är inte så värst billigare heller rent generellt, även om de är billigare än kvartersbutikerna som (än så länge) är vanliga i Bulgarien. Man gör som här: man priskrigar med ett antal lockvaror för att få kunder.

Anonym sa...

Jag följer din blogg med intresse och har en del erfarenhet av Bulgarien (är där varje år) och kan Bulgariska.

Vi såg faktiskt "Bate Boijko" live i somras, när han promenerade från parlamentent mot presidentpalatset tillsammans med Tsvetanov och ett gäng livvakter.

I en lång rad misslyckade regeringar har nog ändå Borissov varit den som nått mest resultat, även om de tycks minimala.

Han får liksom gräva och dona där han kan, fast mycket av problemen består, och verkar omöjliga att ta itu med (främst korruptionen inom rättsväsende).