Idag har har en av Bulgariens stora folksångerskor lämnat oss. Stefka Săbotinova avled idag i en ålder av 80 år. Hon är naturligtvis så gott som okänd hos oss, men i Bulgarien räknades hon till en av de stora. Tidigare i år belönades hon med Bulgariens högsta utmärkelse - orden Stara planina (Stara planina Det gamla berget är det bulgariska namnet på Balkanbergen).
Hon blev känd i omvärlden när hon medverkade i Marcel Celliers album Le Mystère des Voix Bulgares vilken förärade honom en Grammy. Mest känd är hennes nyinspelning av Prituri se planinata, en sång hon spelade in för länge sedan men som gjordes lite mer modern för 15 år sedan.
Denna typ av bulgarisk folkmusik har länge attraherat mig med sin mycket speciella "sound" med för oss udda stämintervalleroch rytm. Det är inte sällan jag hör denna typ av musik användas i hollywoodproduktioner för skapa en stämning av mystik och övernaturlighet. Detta är en kulturell skatt som Bulgarien med rätta kan vara mycket stolt över.
fredag 30 juli 2010
söndag 25 juli 2010
Mörkläggning
De senaste dagarna har hela Sunny Beach med omgivningar mörklagts. Orsaken var att de senaste dagarna har elen ransonerats i området pga. en kraftledning havererade den 22 juli. Senare när strömmen släpptes på så havererade en annan kraftledning då belastningen blev för stor. Därför fortsatte ransoneringen där vissa områden bara hade ström under några timmar.
Sedan igår eftermiddag ska allt fungera som normalt igen enligt elbolagen och Energiministeriet. Det rapporteras om en hel del missnöjda turister och det kan man förstå. Några rapporter från svenska turister har jag inte sett dock.
Bakom dessa problem misstänker jag ligger det faktum att infrastrukturen inte alls har hängt med i turistorternas tillväxt. Sunny Beach och andra turistorter har växt enormt de senaste tio åren. Däremot har utbyggnaden av elnät, vatten och avlopp samt vägar inte alls varit av samma omfattning. Det som är illavarslande är att elen ändå varit mer utbyggd än övrig infrastruktur då privata elbolag äger en stor del av infrastrukturen för el. Elbolagen kan alltså direkt få betalt för sina investeringar.
Vad det gäller vatten, avlopp och vägar, som är statliga och kommunala monopol, så är situationen mycket sämre. Riktigt dålig är situationen när det gäller vägar (och järnvägar med för den delen). Hela Svartahavskusten är full av dåliga vägar och flaskhalsar. Det finns t.ex. en investering på projektstadiet att bygga motorväg mellan storstäderna Burgas och Varna för att ersätta dagens smala och krokiga väg. Den skulle bl.a. Sunny Beach ha stor nytta av. Men, projektet ligger i en avlägsen framtid trots att Svartahavskusten är Bulgariens mest ekonomiskt dynamiska område vid sidan om Sofia.
Sedan igår eftermiddag ska allt fungera som normalt igen enligt elbolagen och Energiministeriet. Det rapporteras om en hel del missnöjda turister och det kan man förstå. Några rapporter från svenska turister har jag inte sett dock.
Bakom dessa problem misstänker jag ligger det faktum att infrastrukturen inte alls har hängt med i turistorternas tillväxt. Sunny Beach och andra turistorter har växt enormt de senaste tio åren. Däremot har utbyggnaden av elnät, vatten och avlopp samt vägar inte alls varit av samma omfattning. Det som är illavarslande är att elen ändå varit mer utbyggd än övrig infrastruktur då privata elbolag äger en stor del av infrastrukturen för el. Elbolagen kan alltså direkt få betalt för sina investeringar.
Vad det gäller vatten, avlopp och vägar, som är statliga och kommunala monopol, så är situationen mycket sämre. Riktigt dålig är situationen när det gäller vägar (och järnvägar med för den delen). Hela Svartahavskusten är full av dåliga vägar och flaskhalsar. Det finns t.ex. en investering på projektstadiet att bygga motorväg mellan storstäderna Burgas och Varna för att ersätta dagens smala och krokiga väg. Den skulle bl.a. Sunny Beach ha stor nytta av. Men, projektet ligger i en avlägsen framtid trots att Svartahavskusten är Bulgariens mest ekonomiskt dynamiska område vid sidan om Sofia.
tisdag 22 juni 2010
Kyrkan fördömer gayparad
Nu på lördag den 26 juni är det tänkt att årets Pridefestival ,eller gayfestival som de flesta fortfarande kallar den, ska hållas i Sofia. Detta är tredje gången en sådan ska hållas där (se lite bilder från 2008). Dessa har inte hållits utan problem men med bland annat stor polisbevakning ändå kunnat genomföras. Bulgariens nationalister brukar förstås massivt fördöma detta, men nöjer sig med att demonstrera, förutom extremisterna i den Bulgariska nationella unionen förstås. De ställde till med rejält bråk förra året. Många av Bulgariens tyngre politiker är emot och brukar kritisera evenemanget för den inhemska publiken men räknar med att hamna under omvärldens (främst EU:s) radar och slippa frågor i Bryssel.
Men de som är tidigast ute för att fördöma detta är den Bulgariska ortodoxa kyrkan. De säger att de är absolut emot denna styggelse. Denna synd har bland annat fatala följder för folks fysiska och andliga hälsa låter kyrkan meddela.
Det återstår att se vilka andra reaktioner årets festival kommer att framkalla. Premiärminister Borisov måste å ena sidan tolerera och försvara detta inför en mer tolerant omvärld, å andra sidan måste han hålla sig väl med en rätt högljudd nationalistisk opposition.
Fast det är trots allt långt ifrån situationen i Ryssland. Det är trots allt få bulgarer som tycker att odemokratiska metoder och våld är acceptabelt. Med tiden kommer antagligen Pridefestivalen i Sofia att bli ett evenemang bland andra
Däremot kan det redan konstateras att den Bulgariska ortodoxa kyrkan fortsätter sin färd med att göra sig irrelevant på Bulgariens färd mot en modernare, mer tolerant värld. På något märkligt sätt så har kyrkan inga synpunkter på mer brännande problem som kampen för tolerans, likhet inför lagen, korrumption, kriminalitet, eller varför inte det faktum att många barn far väldigt illa i Bulgarien. Nu har kyrkan landat i en ståndpunkt som tycks vara att så länge du är emot homosexuellas rätt att uttrycka sig så är du moraliskt fläckfri.
Dagens ortodoxa kyrka är fjärran från den kyrka som med stora risker motsatte sig och stoppade utlämnandet av Bulgariens judar under Andra världskriget. Nu är man mer maktens knähund som inte har några synpunkter på maktutövningen vare sig man satt sig i kommunisternas eller demokraternas knä.
Men de som är tidigast ute för att fördöma detta är den Bulgariska ortodoxa kyrkan. De säger att de är absolut emot denna styggelse. Denna synd har bland annat fatala följder för folks fysiska och andliga hälsa låter kyrkan meddela.
Det återstår att se vilka andra reaktioner årets festival kommer att framkalla. Premiärminister Borisov måste å ena sidan tolerera och försvara detta inför en mer tolerant omvärld, å andra sidan måste han hålla sig väl med en rätt högljudd nationalistisk opposition.
Fast det är trots allt långt ifrån situationen i Ryssland. Det är trots allt få bulgarer som tycker att odemokratiska metoder och våld är acceptabelt. Med tiden kommer antagligen Pridefestivalen i Sofia att bli ett evenemang bland andra
Däremot kan det redan konstateras att den Bulgariska ortodoxa kyrkan fortsätter sin färd med att göra sig irrelevant på Bulgariens färd mot en modernare, mer tolerant värld. På något märkligt sätt så har kyrkan inga synpunkter på mer brännande problem som kampen för tolerans, likhet inför lagen, korrumption, kriminalitet, eller varför inte det faktum att många barn far väldigt illa i Bulgarien. Nu har kyrkan landat i en ståndpunkt som tycks vara att så länge du är emot homosexuellas rätt att uttrycka sig så är du moraliskt fläckfri.
Dagens ortodoxa kyrka är fjärran från den kyrka som med stora risker motsatte sig och stoppade utlämnandet av Bulgariens judar under Andra världskriget. Nu är man mer maktens knähund som inte har några synpunkter på maktutövningen vare sig man satt sig i kommunisternas eller demokraternas knä.
måndag 21 juni 2010
Uppdatering Trottoarpoliser
En smärre uppdatering har gjorts i inlägget Trottoarpoliser med lite mer fakta kring de omtalade polisaktionerna.
fredag 18 juni 2010
Den goda europén
I Bulgarien används ofta begreppet Europa som en kontrast mot det bulgariska. Europa står då för det moderna, bildade och väluppfostrade. Bulgarien vill man då hävda står för det motsatta. Det vill man vill säga är: varför kan inte vi när de kan? Vi känner igen detta även från Sverige där vi ibland pratar om Sverige som om det inte var en del i Europa, i synnerhet när man är missnöjd med något hos oss. Europa står i vårt fall för det friare, mer kulturella och världsvana. Sverige är då fyllt av Jante, provinsialism och lågkultur. Fast fenomenet att man refererar till något annat land för att kommentera sitt eget är ju säkert universiellt.
Hur som helst, ett klockrent exempel på hur man använder kontrasten Bulgarien vs Europa står att finna i många av Sofias bussar nu för tiden. Där har följande notis klistrats upp:
Översättning: Vänligen, var européer.
Repa inte och förstör inte fordonet.
Fast man kan ju starta Facebookgrupp också.
torsdag 17 juni 2010
Lottofeber
Ikväll är det lottodragning i Bulgarien. Detta är en händelse som kommer att följas av en miljonpublik då högsta möjliga vinst har nått en rekordnivå. Den som lyckas pricka in 6 rätt av 49 kan håva in upp till 6,7 miljoner leva (33 miljoner kronor). Det som ligger bakom rekordsumman är att ingen har haft 6 rätt på 21 veckor.
Intresset är på topp och många spelställen har förlängt sina öppettider då köerna ringlar långa. Det rapporteras om rena hysterin på vissa håll och Bulgariens alla spåkvinnor (och män med för den delen) har bråda tider. Även folk från grannländerna har i mängder besökt Bulgarien för att kunna lämna in en kupong. Om det blir 22 gånger utan vinst eller om någon blir lottomiljonär får vi redan på efter klocka åtta bulgarisk tid i kväll torsdag.
Intresset är på topp och många spelställen har förlängt sina öppettider då köerna ringlar långa. Det rapporteras om rena hysterin på vissa håll och Bulgariens alla spåkvinnor (och män med för den delen) har bråda tider. Även folk från grannländerna har i mängder besökt Bulgarien för att kunna lämna in en kupong. Om det blir 22 gånger utan vinst eller om någon blir lottomiljonär får vi redan på efter klocka åtta bulgarisk tid i kväll torsdag.
Edit 2010-06-18
Till sist har en vinnarkupong lämnats in. Någon lycklig har blivit ensam vinnare i rekordlottot med raden 5, 25, 28, 39, 46 och 48. Vinnaren har spelat för 2,40 leva (12 kr) vilket har gett en bra utdelning.
torsdag 10 juni 2010
Bostadsuppdatering
Det var ett tag sedan jag tog en titt på den bulgariska bostadsmarknaden men nu är det dags igen. Den bulgariska ekonomisajten profit.bg har presenterat lite statistik som kan vara intressant för den som intresserar sig för prisutvecklingen på bostäder i Bulgarien.
Sajten hävdar att investeringar i fastigheter har varit en stabil sådan trots de senaste två årens prisfall. Sett till hela den senaste tioårsperioden så har en lägenhet i Sofia eller Varna ökat i värde med runt 300 %. Efter en topp kring år 2008 har priserna nu fallit tillbaka till nivån för 3 till 4 år sedan. Många bedömer nu att priserna planar och stabiliseras.
Se följande tabell och diagram för kvadratmeterpriset i Sofia och Varna, priserna är omräknade till Euro för att något så när kompensera för inflation:
Det stora prisfallet har förstås lett till att utbudet minskat då de som absolut inte behöver sälja avvaktar. Samtidigt så leder nu allt fler försäljningar till avslut då det nu finns fler köpare. Köparna har noterat att priserna börjar stabilisera sig och att en ytterligare sänkning inte är trolig, förutom möjligen i de mindre attraktiva områdena och/eller för objekt med låg kvalité.
Det förväntas dock inga prisökningar inom den närmaste tiden då de flesta bulgarer har låg lön samt små möjligheter till hypotekslån. Många avslut rör därför lägenheter i det nedre prisskiktet. 62 % av alla bostadsaffärer rör lägenheter i prisintervallet 30 000 till 40 000 Euro. Majoriteten har sålts i Sofias och Varnas yttre stadsdelar, men det är ändå inte ovanligt att man lyckats köpa lägenheter med bättre lägen till sådana priser.
Mitt råd är att det nu är köpläge om du vill köpa en fastighet i Bulgarien och faktiskt bo där. Däremot är de spekulativa fastighetsaffärernas tid förbi för den här gången. Den som köper nu kan inte förvänta sig göra någon större vinst de närmaste åren.
En trend som också iakttas är att intresset för hus på den bulgariska landsbygden nu ökar igen. Även många utlänningar har återvänt som husköpare. Anledningen är förstås det stora prisfallet där många hus på bara ett år fallit med upp till 50 % i pris. Det är inte ovanligt att hus med trädgård/gård säljs för under 100 000 kronor.
Ett hinder för att det utländska ägandet ska ta fart är att lagen om att utlänningar inte får äga mark fortfarande gäller – även för EU-medborgare. Det kringgås genom att köparen startar ett eget företag i Bulgarien som i sin tur kan äga marken. Det blir dyrare och krångligare. För lägenheter slipper man detta.
Det vore läge att släppa på detta krav, åtminstone för EU-medborgare i första hand. Då kan fastighetsmarknaden få en välbehövlig skjuts eftersom många bulgarer äger hus på landet, som regel arvegods, som de inte använder. Då kan de för pengarna köpa lägenheter i städerna utan att behöva låna allt för mycket. Lagen ska i och för sig upphävas fem år efter inträdet i EU, dvs. 2012, men likt andra lagändringar som politikerna i Bulgarien uppfattar till sin nackdel så är det inte oväntat om det drar ut på tiden.
Många bedömare anser att det nu är läge att köpa lägenhet i t.ex. Svartahavsområdet eller vid någon annan turistort. Priserna har aldrig varit lägre. Orsaken är förstås det mycket stora utbudet av objekt samtidigt som intresset har legat kring nollpunkten i ett år drygt.
Jag påminner också om vissa andra egenheter som en köpare bör känna till. Dels att lägenheten har de rätta dokumenten som jag skrivit om tidigare, dels att i bostadsytan så inkluderas balkong och ytterväggar. Tänk på att även delar av gemensamma utrymmen kan ingå i bostadsytan. Det ska framgå av handlingarna, men det är lät att missa samtidigt som mäklarna ibland är mer intresserade av att sälja än att informera.
Sajten hävdar att investeringar i fastigheter har varit en stabil sådan trots de senaste två årens prisfall. Sett till hela den senaste tioårsperioden så har en lägenhet i Sofia eller Varna ökat i värde med runt 300 %. Efter en topp kring år 2008 har priserna nu fallit tillbaka till nivån för 3 till 4 år sedan. Många bedömer nu att priserna planar och stabiliseras.
Se följande tabell och diagram för kvadratmeterpriset i Sofia och Varna, priserna är omräknade till Euro för att något så när kompensera för inflation:
Det stora prisfallet har förstås lett till att utbudet minskat då de som absolut inte behöver sälja avvaktar. Samtidigt så leder nu allt fler försäljningar till avslut då det nu finns fler köpare. Köparna har noterat att priserna börjar stabilisera sig och att en ytterligare sänkning inte är trolig, förutom möjligen i de mindre attraktiva områdena och/eller för objekt med låg kvalité.
Det förväntas dock inga prisökningar inom den närmaste tiden då de flesta bulgarer har låg lön samt små möjligheter till hypotekslån. Många avslut rör därför lägenheter i det nedre prisskiktet. 62 % av alla bostadsaffärer rör lägenheter i prisintervallet 30 000 till 40 000 Euro. Majoriteten har sålts i Sofias och Varnas yttre stadsdelar, men det är ändå inte ovanligt att man lyckats köpa lägenheter med bättre lägen till sådana priser.
Mitt råd är att det nu är köpläge om du vill köpa en fastighet i Bulgarien och faktiskt bo där. Däremot är de spekulativa fastighetsaffärernas tid förbi för den här gången. Den som köper nu kan inte förvänta sig göra någon större vinst de närmaste åren.
En trend som också iakttas är att intresset för hus på den bulgariska landsbygden nu ökar igen. Även många utlänningar har återvänt som husköpare. Anledningen är förstås det stora prisfallet där många hus på bara ett år fallit med upp till 50 % i pris. Det är inte ovanligt att hus med trädgård/gård säljs för under 100 000 kronor.
Ett hinder för att det utländska ägandet ska ta fart är att lagen om att utlänningar inte får äga mark fortfarande gäller – även för EU-medborgare. Det kringgås genom att köparen startar ett eget företag i Bulgarien som i sin tur kan äga marken. Det blir dyrare och krångligare. För lägenheter slipper man detta.
Det vore läge att släppa på detta krav, åtminstone för EU-medborgare i första hand. Då kan fastighetsmarknaden få en välbehövlig skjuts eftersom många bulgarer äger hus på landet, som regel arvegods, som de inte använder. Då kan de för pengarna köpa lägenheter i städerna utan att behöva låna allt för mycket. Lagen ska i och för sig upphävas fem år efter inträdet i EU, dvs. 2012, men likt andra lagändringar som politikerna i Bulgarien uppfattar till sin nackdel så är det inte oväntat om det drar ut på tiden.
Många bedömare anser att det nu är läge att köpa lägenhet i t.ex. Svartahavsområdet eller vid någon annan turistort. Priserna har aldrig varit lägre. Orsaken är förstås det mycket stora utbudet av objekt samtidigt som intresset har legat kring nollpunkten i ett år drygt.
Jag påminner också om vissa andra egenheter som en köpare bör känna till. Dels att lägenheten har de rätta dokumenten som jag skrivit om tidigare, dels att i bostadsytan så inkluderas balkong och ytterväggar. Tänk på att även delar av gemensamma utrymmen kan ingå i bostadsytan. Det ska framgå av handlingarna, men det är lät att missa samtidigt som mäklarna ibland är mer intresserade av att sälja än att informera.
onsdag 9 juni 2010
Valutaomvandlare
Jag har nu lagt in ett par valutaomvandlare i kolumnen till höger. Var dock uppmärksam att den ger den så kallade avistakursen (ungefär bankkurs). Om du köper/säljer leva på t.ex. Forex eller Xchange så får du räkna med plus 5-7 % på säljkursen och ungefär samma fast minus på köpkursen.
Jag kan tillägga att Bulgarien i år är billigare än förra året, eller borde vara åtminstone. Anledningen är att den bulgariska levan är knuten till Euron. Så när kronan stärks mot Euron så stärks den automatiskt mot levan. Förra sommaren var Euron och levan rekorddyr där en lev kostade upp mot 6 kronor. Nu ligger den kring 5 kronor. Bara detta gör att priserna är ungefär 20 % billigare än förra året. Inflationen är ungefär noll varför priserna uttryckta i leva borde vara samma som förra året.
Här är en graf över valutakursen leva mot kronor, hämtad från http://www.valutor.se/. Där syns hur växlingskursen håller på att återgå till en "normal" nivå.
Jag kan tillägga att Bulgarien i år är billigare än förra året, eller borde vara åtminstone. Anledningen är att den bulgariska levan är knuten till Euron. Så när kronan stärks mot Euron så stärks den automatiskt mot levan. Förra sommaren var Euron och levan rekorddyr där en lev kostade upp mot 6 kronor. Nu ligger den kring 5 kronor. Bara detta gör att priserna är ungefär 20 % billigare än förra året. Inflationen är ungefär noll varför priserna uttryckta i leva borde vara samma som förra året.
tisdag 8 juni 2010
Nestinari - Bulgariens elddansare
Natten mellan den tredje och fjärde juni ägde en märklig ceremoni rum. Då firade man i byn Bălgari (Българи) helgonen Konstantin och Elena genom att barfota vandra och dansa på glödande kol. Detta som en del av en festlighet som pågår i tre dagar. Jag kan rekommendera er att ta en titt på bildreportaget därifrån i tidningen Dnevnik.
Om du varit i Bulgarien på någon turistort har du kanske sett unga män och kvinnor som går på glödande kol. Dessa män och kvinnor sägs vara så kallade nestinari, elddansare. Men de har ganska lite att göra med det som nu ägde rum i den lilla byn. Det du ser på turistorterna är den kommersialiserade varianten som har väldigt lite med så kallad nestinarstvo att göra. De utövande har normalt inget med riktiga nestinarer att göra. Det är tveksamt om de ens vet vad det står för.
Bortom turisthorisonten
Det som intresserar mig mest är att nestinarstvo är en del av det för oss glömda, oberättade Bulgarien. Ett Bulgarien med traditioner som än så länge förblivit nästintill hemligheter för omvärlden. Trots kommunisttidens homogeniseringsförsök och förtryck har denna och andra regionala traditioner överlevt. Dessa traditioner, som även nu är under hot men nu från urbanisering och avståndstagande från det som uppfattas som omodernt, fortsätter ändå att existera. En annan mycket speciell tradition som fortlever är vinterbröllopen i Rodopibergen, om dessa får jag berätta i ett annat inlägg.
Vad är då detta?
Nestinarstvo är en gammal tradition, förmodligen från förkristlig tid. Centret för detta i Bulgarien är byn Bălgari i Strandjabergen i sydöstra Bulgarien på gränsen mot Turkiet. Det ska finnas ytterligare några byar i Strandja där denna tradition ska finnas. Faktum är att de flesta av nestinarerna som dansar denna helg i Bălgari kommer från angränsande nestinarbyar som Jasna poljana och Brodilovo. Nestinarstvo förekommer även på några ställen i nordöstra Grekland* på gränsen mot Bulgarien och Turkiet. Där kallas det anastenária (Αναστενάρια).
Elddansandet är en i Bulgarien känd företeelse även om väldigt få bulgarer vet vad det egentligen står för. Nestinarstvo borde egentligen betraktas som en egen religion, även om många uppfattar den som en variant av ortodox kristendom, förmodligen på grund av att man använder sig av kristna symboler som ikoner samt tillber kristna helgon. Den bulgarisk-ortodoxa kyrkan anser dock detta vara en hednisk tradition men tycks tolerera den, om inte annat då antalet aktiva nestinarer som mest inte kan uppgå till mer än något hundratal. Ett par lokala präster har dock fördömts av kyrkan då de försökt popularisera nestinarstvo.
Elddyrkan förekommer ju i förkristna och förmuslimska traditioner i främre Asien hos t.ex. Zoroastrism i Iran och Indien, men jag vet inte om det finns någon koppling mellan detta och nestinarstvo.
Elddansandet är bara en del av nestinarstvo, även om det är den viktigaste och mest centrala delen av den. Ingen vet riktigt var traditionen kommer ifrån. Den antas vara väldigt gammal, vissa hävdar av trakiskt ursprung. Det finns ingen skriftlig tradition, allt förs vidare muntligt från generation till generation. Religionen, nestinarstvo, har många inslag som känns igen från andra hedniska föreställningar med heliga platser, idoldyrkan och offerkult. Traditionellt offrade man djur där en del av köttet helst skulle förtäras rått för att man skulle få hälsa och välgång. Detta finns knappast kvar idag. Däremot är idoldyrkan stark. Man tillber då ikoner. Men det rör sig inte om en tillbedjan för helgonen på ikonerna som inom ortodoxin, utan snarare att ikonerna tar Guds plats. När den traditionella elddansen äger rum så lyfter dansarna ikonerna samtidigt som de faller i trans. Det blir ibland en tävlan mellan ikonerna för att fastställa vilken som behagar Gud mest, vilken som ger mest lycka och hälsa. Förr i tiden har det till och med förekommit rena bataljer tidigare där elddansarna slagits med ikonerna så att de gått i bitar.
Själva religionen är ett exempel på synkretism, alltså att en religion lånar inslag från andra religioner, en slags religionsblandning. Nestinarstvon är som sagt en blandning av gamla hednaritualer och kristendom. Nestinarerna erkänner till exempel Kristus existens men han har ingen levande eller reell närvaro som hos kristendomen, bl.a. manifesterat vid nattvarden. Kristus, liksom helgonen på ikonerna, är bara olika manifesteringar av Gud. Nestinarerna har ingen djävul, utan likt andra förkristliga religioner så kan Gud vara både god och ond. Genom offer och ritualer kan man påverka Gud att vara god och välvillig.
Den heligaste platsen är konaken, ett slags samlingshus. Namnet kommer från turkiskan och var en gång i tiden en representantsbyggnad för den turkiska administrationen. Konaken är den mest centrala byggnaden i byn. Själva kyrkan får finna sig att vara mindre viktig som kultplats än konaken. Framför konaken finns också den sandcirkel där glöden anläggs.
Den mest centrala figuren hos nestinarerna är St. Konstantin. Han är ett helgon inom den ortodoxa kyrkan då han var den förste kristne romerske kejsaren, men som hos nestinarerna representerar Gud – Den store fadern. Den fest man nu höll i Bălgari var för just St. Konstantins ära. Det är nestinarernas viktigaste högtid. Denna helg firas också av den bulgarisk-ortodoxa kyrkan eftersom St. Konstantin och hans mor St. Helena (Elena på bulgariska) hör till de viktigaste helgonen inom ortodoxin.
Nestinarstvo - ännu en tradition som blir kitsch?
Som jag sade tidigare så är detta en okänd tradition i Europa. Få berättelser och reportage finns på språk de flesta av oss kan läsa och förstå. Jag har inte sett någon redogörelse på svenska. Det blir nästan ironiskt att det bästa engelskspråkiga reportaget är från en kinesisk dagstidning. Det finns en sida http://nestinari.eu/indexEN.html men är mer än torftig. Men nestinarernas traditioner håller trots allt på att upptäckas och kommersialiseras. Hemligheten är snart ingen hemlighet.
Än så länge är det mest bulgarer som reser dit och det hela har än så länge mer prägel av just en religiös högtid och inte av ett turistjippo även om man jobbar på det tyvärr. I år förväntas några tusen besökare. Själva byn Bălgari kan inte härbärgera särskild många besökare då där endast finns ett hundratal invånare. Den är därmed mycket känslig för exploatering. Trots detta uppmanar jag att den som kan bör besöka byn då det ger en upplevelse av någonting oväntat exotisk i dagens Europa. Men jag uppmanar att ha respekt för denna tradition då det är allvar för dess utövare.
Hur tar man sig dit?
Byn Bălgari ligger i sydöstra Bulgarien, cirka 85 km söder om staden Burgas mot den turkiska gränsen. Enklast att ta sig dit är med bil, följ väg nr 99 från Burgas söderut genom Primorsko och Tsarevo mot gränsstaden Malko Tărnovo vid turkiska gränsen. 17 km söder om Tsarevo i Strandjabergens böljande landskap ligger byn.
Möjligen kan det gå att åka buss från Tsarevo i riktning mot Malko Tărnovo, men jag har ingen aktuell information. Som vanligt är turistinformationen inte riktade till oss som vill utforska Bulgarien på egen hand. Att vara turist i Bulgarien innebär att du helst ska köpa hela utflyktspaket. Bekvämt, javisst, men med ett minimum av improvisation samt att jag är lite trött på att andra ska tala om för mig vad som är intressant och värt att ägna tid åt.
Uppdatering:
Signaturen rycee skriver i en kommentar att vardagar går det en minibuss från Tsarevo till Bălgari kl. 06:30 och 17:30. Returbussen går kl. 07:30 och 18:30. Under helgen är jag osäker men det går definitivt en buss från Bălgari till Tsarevo kl. 12:30. Bussen kostade 1.90 lv. Notera att det går inga extraturer eller liknande under festivalen så tar man bussen dit så kommer man behöva spendera natten i byn. Eventuellt kan man ordna så att en taxi kommer och hämtar men det går åtminstone på 20 leva ifall man är bulgar.
* I Grekland har den ortodoxa kyrkan hårt propagerat mot nestinarstvo och förespråkat förbud. På senare år har dock nestinarstvo börjat tolererats och blivit föremål för omfattande folkloristiska studier.
Mycket av bakgrunden till nestinarstvo har jag hämtat här.
Om du varit i Bulgarien på någon turistort har du kanske sett unga män och kvinnor som går på glödande kol. Dessa män och kvinnor sägs vara så kallade nestinari, elddansare. Men de har ganska lite att göra med det som nu ägde rum i den lilla byn. Det du ser på turistorterna är den kommersialiserade varianten som har väldigt lite med så kallad nestinarstvo att göra. De utövande har normalt inget med riktiga nestinarer att göra. Det är tveksamt om de ens vet vad det står för.
Bortom turisthorisonten
Det som intresserar mig mest är att nestinarstvo är en del av det för oss glömda, oberättade Bulgarien. Ett Bulgarien med traditioner som än så länge förblivit nästintill hemligheter för omvärlden. Trots kommunisttidens homogeniseringsförsök och förtryck har denna och andra regionala traditioner överlevt. Dessa traditioner, som även nu är under hot men nu från urbanisering och avståndstagande från det som uppfattas som omodernt, fortsätter ändå att existera. En annan mycket speciell tradition som fortlever är vinterbröllopen i Rodopibergen, om dessa får jag berätta i ett annat inlägg.
Vad är då detta?
Nestinarstvo är en gammal tradition, förmodligen från förkristlig tid. Centret för detta i Bulgarien är byn Bălgari i Strandjabergen i sydöstra Bulgarien på gränsen mot Turkiet. Det ska finnas ytterligare några byar i Strandja där denna tradition ska finnas. Faktum är att de flesta av nestinarerna som dansar denna helg i Bălgari kommer från angränsande nestinarbyar som Jasna poljana och Brodilovo. Nestinarstvo förekommer även på några ställen i nordöstra Grekland* på gränsen mot Bulgarien och Turkiet. Där kallas det anastenária (Αναστενάρια).
Elddansandet är en i Bulgarien känd företeelse även om väldigt få bulgarer vet vad det egentligen står för. Nestinarstvo borde egentligen betraktas som en egen religion, även om många uppfattar den som en variant av ortodox kristendom, förmodligen på grund av att man använder sig av kristna symboler som ikoner samt tillber kristna helgon. Den bulgarisk-ortodoxa kyrkan anser dock detta vara en hednisk tradition men tycks tolerera den, om inte annat då antalet aktiva nestinarer som mest inte kan uppgå till mer än något hundratal. Ett par lokala präster har dock fördömts av kyrkan då de försökt popularisera nestinarstvo.
Elddyrkan förekommer ju i förkristna och förmuslimska traditioner i främre Asien hos t.ex. Zoroastrism i Iran och Indien, men jag vet inte om det finns någon koppling mellan detta och nestinarstvo.
Elddansandet är bara en del av nestinarstvo, även om det är den viktigaste och mest centrala delen av den. Ingen vet riktigt var traditionen kommer ifrån. Den antas vara väldigt gammal, vissa hävdar av trakiskt ursprung. Det finns ingen skriftlig tradition, allt förs vidare muntligt från generation till generation. Religionen, nestinarstvo, har många inslag som känns igen från andra hedniska föreställningar med heliga platser, idoldyrkan och offerkult. Traditionellt offrade man djur där en del av köttet helst skulle förtäras rått för att man skulle få hälsa och välgång. Detta finns knappast kvar idag. Däremot är idoldyrkan stark. Man tillber då ikoner. Men det rör sig inte om en tillbedjan för helgonen på ikonerna som inom ortodoxin, utan snarare att ikonerna tar Guds plats. När den traditionella elddansen äger rum så lyfter dansarna ikonerna samtidigt som de faller i trans. Det blir ibland en tävlan mellan ikonerna för att fastställa vilken som behagar Gud mest, vilken som ger mest lycka och hälsa. Förr i tiden har det till och med förekommit rena bataljer tidigare där elddansarna slagits med ikonerna så att de gått i bitar.
Själva religionen är ett exempel på synkretism, alltså att en religion lånar inslag från andra religioner, en slags religionsblandning. Nestinarstvon är som sagt en blandning av gamla hednaritualer och kristendom. Nestinarerna erkänner till exempel Kristus existens men han har ingen levande eller reell närvaro som hos kristendomen, bl.a. manifesterat vid nattvarden. Kristus, liksom helgonen på ikonerna, är bara olika manifesteringar av Gud. Nestinarerna har ingen djävul, utan likt andra förkristliga religioner så kan Gud vara både god och ond. Genom offer och ritualer kan man påverka Gud att vara god och välvillig.
Den heligaste platsen är konaken, ett slags samlingshus. Namnet kommer från turkiskan och var en gång i tiden en representantsbyggnad för den turkiska administrationen. Konaken är den mest centrala byggnaden i byn. Själva kyrkan får finna sig att vara mindre viktig som kultplats än konaken. Framför konaken finns också den sandcirkel där glöden anläggs.
Den mest centrala figuren hos nestinarerna är St. Konstantin. Han är ett helgon inom den ortodoxa kyrkan då han var den förste kristne romerske kejsaren, men som hos nestinarerna representerar Gud – Den store fadern. Den fest man nu höll i Bălgari var för just St. Konstantins ära. Det är nestinarernas viktigaste högtid. Denna helg firas också av den bulgarisk-ortodoxa kyrkan eftersom St. Konstantin och hans mor St. Helena (Elena på bulgariska) hör till de viktigaste helgonen inom ortodoxin.
Nestinarstvo - ännu en tradition som blir kitsch?
Som jag sade tidigare så är detta en okänd tradition i Europa. Få berättelser och reportage finns på språk de flesta av oss kan läsa och förstå. Jag har inte sett någon redogörelse på svenska. Det blir nästan ironiskt att det bästa engelskspråkiga reportaget är från en kinesisk dagstidning. Det finns en sida http://nestinari.eu/indexEN.html men är mer än torftig. Men nestinarernas traditioner håller trots allt på att upptäckas och kommersialiseras. Hemligheten är snart ingen hemlighet.
Än så länge är det mest bulgarer som reser dit och det hela har än så länge mer prägel av just en religiös högtid och inte av ett turistjippo även om man jobbar på det tyvärr. I år förväntas några tusen besökare. Själva byn Bălgari kan inte härbärgera särskild många besökare då där endast finns ett hundratal invånare. Den är därmed mycket känslig för exploatering. Trots detta uppmanar jag att den som kan bör besöka byn då det ger en upplevelse av någonting oväntat exotisk i dagens Europa. Men jag uppmanar att ha respekt för denna tradition då det är allvar för dess utövare.
Hur tar man sig dit?
Byn Bălgari ligger i sydöstra Bulgarien, cirka 85 km söder om staden Burgas mot den turkiska gränsen. Enklast att ta sig dit är med bil, följ väg nr 99 från Burgas söderut genom Primorsko och Tsarevo mot gränsstaden Malko Tărnovo vid turkiska gränsen. 17 km söder om Tsarevo i Strandjabergens böljande landskap ligger byn.
Möjligen kan det gå att åka buss från Tsarevo i riktning mot Malko Tărnovo, men jag har ingen aktuell information. Som vanligt är turistinformationen inte riktade till oss som vill utforska Bulgarien på egen hand. Att vara turist i Bulgarien innebär att du helst ska köpa hela utflyktspaket. Bekvämt, javisst, men med ett minimum av improvisation samt att jag är lite trött på att andra ska tala om för mig vad som är intressant och värt att ägna tid åt.
Uppdatering:
Signaturen rycee skriver i en kommentar att vardagar går det en minibuss från Tsarevo till Bălgari kl. 06:30 och 17:30. Returbussen går kl. 07:30 och 18:30. Under helgen är jag osäker men det går definitivt en buss från Bălgari till Tsarevo kl. 12:30. Bussen kostade 1.90 lv. Notera att det går inga extraturer eller liknande under festivalen så tar man bussen dit så kommer man behöva spendera natten i byn. Eventuellt kan man ordna så att en taxi kommer och hämtar men det går åtminstone på 20 leva ifall man är bulgar.
* I Grekland har den ortodoxa kyrkan hårt propagerat mot nestinarstvo och förespråkat förbud. På senare år har dock nestinarstvo börjat tolererats och blivit föremål för omfattande folkloristiska studier.
Mycket av bakgrunden till nestinarstvo har jag hämtat här.
fredag 4 juni 2010
IKEA hittar till Bulgarien
Som en liten paus i all ekonomirapportering så kan jag rapportera att igår så påbörjades officiellt bygget av Bulgariens första IKEA-varuhus. Varuhuset som kommer att ligga vid ringleden kring Sofia är tänkt att öppna preliminärt i september 2011. Händelsen hade fint besök i form av bland annat premiärminister Bojko Borisov och den svenska ambassadören Paul Beijer.
Varuhuset som kommer att ha en yta på 30.000 kvadratmeter ska även sälja bulgarisktillverkade möbler. Jag vet inte om det rör sig om ett tilläggssortiment eftersom det redan finns ett antal produkter som tillverkas i Bulgarien i det ordinarie sortimentet.
Nästa varuhus planeras i Varna men det är oklart när det ska öppna.
IKEA i Bulgarien kommer att vara en del av det grekiska IKEA som inte ägs direkt av IKEA, utan är en franchisetagare. Men jag förmodar att köttbullar ändå kommer att serveras i restaurangen.
Varuhuset som kommer att ha en yta på 30.000 kvadratmeter ska även sälja bulgarisktillverkade möbler. Jag vet inte om det rör sig om ett tilläggssortiment eftersom det redan finns ett antal produkter som tillverkas i Bulgarien i det ordinarie sortimentet.
Nästa varuhus planeras i Varna men det är oklart när det ska öppna.
IKEA i Bulgarien kommer att vara en del av det grekiska IKEA som inte ägs direkt av IKEA, utan är en franchisetagare. Men jag förmodar att köttbullar ändå kommer att serveras i restaurangen.
torsdag 3 juni 2010
Skenande utgifter
Idag hittade jag en bra illustration på hur ekonomin håller på att gå väldigt fel i Bulgarien. Via bloggen Блогът за икономика (Ekonomibloggen) fann jag följande enkla men tydliga illustration.
Den visar att för 2007, alltså innan krisen slog till så var statsbudgeten på 21,5 miljarder leva (107 miljarder kr), medan för 2010, alltså en bra bit in krisen, så var den på 26,9 miljarder leva (134 miljarder kr). Utgifterna har alltså växt med 37 %. Nu har ingen hänsyn tagits till inflationen i dessa siffror vad jag förstår. Men enligt den bulgariska statistiska centralbyråns inflationskalkylator så är inflation räknat på perioden januari 2007 till april 2010 lika med 23 %. Det är då räknat på en korg av konsumtionsvaror. Nu vet jag inte exakt hur det påverkar en statsbudget, men jag tror nog att vi lugnt kan anta att utgifterna i reda pengar ordentligt överstiger inflationen.
Men ändå så ser vi hur utgifterna fortsätter att dra iväg trots kris. Den andra sidan av budgeten är ju intäktssidan och den minskar nu under kristiden. Ett stor underskott håller alltså på att byggas upp. Då blir det ännu svårare att förstå varför statens utgifter tillåts öka. Man ska dessutom komma ihåg att statsbudgeten av många i Bulgarien anses sedan länge uppsvälld av onödiga utgifter och ineffektivitet.
En liten pikant detalj är att dagstidningen Dnevnik idag påminner att så sent som i höstas påstod oppositionen, dvs. i huvudsak den tidigare regeringskoalitionen, att nuvarande regering med flit gjort en snålbudget för 2010 för att få ett så stort överskott som möjligt att stoltsera med framför omvärlden. Oppositionen hävdade att intäkterna skulle bli betydligt större än vad som finansminister Simeon Djankov räknat med.
Man räknar nu med att intäkterna för 2010 blir 2 miljarder leva (10 miljarder kr) lägre än prognos. Med en sådan regering och en sådan opposition ser det mörkt ut för Bulgarien för tillfället.
Den visar att för 2007, alltså innan krisen slog till så var statsbudgeten på 21,5 miljarder leva (107 miljarder kr), medan för 2010, alltså en bra bit in krisen, så var den på 26,9 miljarder leva (134 miljarder kr). Utgifterna har alltså växt med 37 %. Nu har ingen hänsyn tagits till inflationen i dessa siffror vad jag förstår. Men enligt den bulgariska statistiska centralbyråns inflationskalkylator så är inflation räknat på perioden januari 2007 till april 2010 lika med 23 %. Det är då räknat på en korg av konsumtionsvaror. Nu vet jag inte exakt hur det påverkar en statsbudget, men jag tror nog att vi lugnt kan anta att utgifterna i reda pengar ordentligt överstiger inflationen.
Men ändå så ser vi hur utgifterna fortsätter att dra iväg trots kris. Den andra sidan av budgeten är ju intäktssidan och den minskar nu under kristiden. Ett stor underskott håller alltså på att byggas upp. Då blir det ännu svårare att förstå varför statens utgifter tillåts öka. Man ska dessutom komma ihåg att statsbudgeten av många i Bulgarien anses sedan länge uppsvälld av onödiga utgifter och ineffektivitet.
En liten pikant detalj är att dagstidningen Dnevnik idag påminner att så sent som i höstas påstod oppositionen, dvs. i huvudsak den tidigare regeringskoalitionen, att nuvarande regering med flit gjort en snålbudget för 2010 för att få ett så stort överskott som möjligt att stoltsera med framför omvärlden. Oppositionen hävdade att intäkterna skulle bli betydligt större än vad som finansminister Simeon Djankov räknat med.
Man räknar nu med att intäkterna för 2010 blir 2 miljarder leva (10 miljarder kr) lägre än prognos. Med en sådan regering och en sådan opposition ser det mörkt ut för Bulgarien för tillfället.
lördag 29 maj 2010
Med storebror i trafiken
I Bulgarien liksom i många andra länder måste man betala en särskild vägskatt för att få köra på vägarna i landet. För detta ändamål får man då köpa en klisterlapp kallad винетка vinetka (av franskans vignette) att sätta på framrutan. Kostnaden för en personbil är 67 leva (ca 330 kr) för ett år. Det går även att köpa för en vecka eller en månad också till ett lägre pris. Alla måste betala, även de som bara är på väg genom landet. Det är sällan det kontrolleras, men som utlänning löper du större risk att stoppas av polisen varför det är dumt att chansa. Däremot väljer många bulgarer att strunta i detta då t.ex. städer, byar och mindre vägar är avgiftsfria.
Avtalet med återförsäljarna av dessa stickers går ut 2012. Tanken har varit under en tid att sluta med detta och hitta en smidigare lösning. Efter att ha varit på en internationell konferens med deltagare från USA och anda EU-länder så har nu ministern Rosen Plevneliev nu lagt fram vad som väntar Bulgariens bilister om ett par år.
Tanken är att istället för en klisterlapp så ska alla bilar utrustas med ett chip med GPS. Ministern säger att det inte ska bli dyrare men att staten kommer att få in upp till fyra gånger mer pengar eftersom man då kan kontrollera vilka bilar som åker på avgiftsbelagda vägar utan att betala för sig. Systemet ska så småningom även möjliggöra ett system där man betalar olika beroende på vilken typ av väg man åker på och på hur många kilometer man kör.
Detta låter ju jättebra om man bara glömmer en aspekt - integritetsaspekten. Detta system gör att staten i realtid kan se exakt var alla Bulgariens bilar befinner sig. Detta ska då ske i ett land som har väldigt svårt att göra upp med sitt totalitära förflutna vilket bland annat resulterat i en av Europas största polisstyrkor och gamla agenter på allehanda poster inom såväl det offentliga som privata. Att då använda fordonens motsvarighet till fotboja känns som om det skulle kunna sluta illa.
Det finns en oro som jag delar att jakten på den perfekta rättsstaten gör att tryggheten vinns på bekostnad av friheten. För tillfället leds Bulgarien av folk med bakgrund inom rättsstatens våldsmonopol - polisen. Liksom många andra inom Bulgariens ledande elit är de fostrade under kommunisttiden när ett av "ingångsvärdena" var att folk inte är att lita på samt att man måste veta vad folk gör. Tidskriften Economists tog häromdagen upp detta i en artikel Guarding the guardians - A welcome onslaught on corruption raises some fears of a police state.
Man skulle kunna tänka sig ett system där bland annat bil- och bränsleskatt anpassas till att ge inkomster motsvarande chipavgiften. Då får staten in sina pengar samtidigt som integriteten inte blir lidande. Fast det är ju klart - det är ju själva övervakningen som lockar i det nya systemet. För att få ett tryggt samhälle så får inte integriteten stå i vägen.
Man skulle kunna hoppas att EU skulle balansera detta då man sägs stå för demokrati och ökad frihet. Tyvärr så har övervakningsnojan också tagit ett grepp om även dess institutioner i jakten på ökad trygghet för medborgarna.
EDIT 2010-05-30
Jag missade att president Parvanov hade kommenterat detta igår. Till nyhetsbyrån BTA sade han bland annat:
"Det sker märkliga saker. Det kan inte undgå någon att tillsammans med de nödvändiga åtgärderna för att få bukt med brottsligheten så kan vi även bevittna tämligen radikala handlingar som går över gränsen och som är en del av strävan att så rädsla i samhället."
Premiärminister Borisov kommenterade det senare samma dag genom att säga att för honom är det klart att presidenten agerar opposition för att tillsammans med Socialistpartiet BSP och det "turkbulgariska partiet" DSP åter komma till makten. Presidentens uttalande innehåller inte ett gram sanning sade han vidare.
Man kan fråga sig hur uppriktig presidenten är i sitt engagemang för rättsstat och integritet, men sättet som han bemöts av Borisov pekar ju verkligen på att man bör oro sig för just detta. Borisov har ett uppdrag och det verkar av rent oförskämt enligt honom om någon ens dryftar sig till att vilja ha en diskussion om hur det sker.
Rörelsefriheten kan ha ett pris
Avtalet med återförsäljarna av dessa stickers går ut 2012. Tanken har varit under en tid att sluta med detta och hitta en smidigare lösning. Efter att ha varit på en internationell konferens med deltagare från USA och anda EU-länder så har nu ministern Rosen Plevneliev nu lagt fram vad som väntar Bulgariens bilister om ett par år.
Tanken är att istället för en klisterlapp så ska alla bilar utrustas med ett chip med GPS. Ministern säger att det inte ska bli dyrare men att staten kommer att få in upp till fyra gånger mer pengar eftersom man då kan kontrollera vilka bilar som åker på avgiftsbelagda vägar utan att betala för sig. Systemet ska så småningom även möjliggöra ett system där man betalar olika beroende på vilken typ av väg man åker på och på hur många kilometer man kör.
Detta låter ju jättebra om man bara glömmer en aspekt - integritetsaspekten. Detta system gör att staten i realtid kan se exakt var alla Bulgariens bilar befinner sig. Detta ska då ske i ett land som har väldigt svårt att göra upp med sitt totalitära förflutna vilket bland annat resulterat i en av Europas största polisstyrkor och gamla agenter på allehanda poster inom såväl det offentliga som privata. Att då använda fordonens motsvarighet till fotboja känns som om det skulle kunna sluta illa.
Fotboja - så att staten vet att du håller dig inom gränserna
Det finns en oro som jag delar att jakten på den perfekta rättsstaten gör att tryggheten vinns på bekostnad av friheten. För tillfället leds Bulgarien av folk med bakgrund inom rättsstatens våldsmonopol - polisen. Liksom många andra inom Bulgariens ledande elit är de fostrade under kommunisttiden när ett av "ingångsvärdena" var att folk inte är att lita på samt att man måste veta vad folk gör. Tidskriften Economists tog häromdagen upp detta i en artikel Guarding the guardians - A welcome onslaught on corruption raises some fears of a police state.
Man skulle kunna tänka sig ett system där bland annat bil- och bränsleskatt anpassas till att ge inkomster motsvarande chipavgiften. Då får staten in sina pengar samtidigt som integriteten inte blir lidande. Fast det är ju klart - det är ju själva övervakningen som lockar i det nya systemet. För att få ett tryggt samhälle så får inte integriteten stå i vägen.
Man skulle kunna hoppas att EU skulle balansera detta då man sägs stå för demokrati och ökad frihet. Tyvärr så har övervakningsnojan också tagit ett grepp om även dess institutioner i jakten på ökad trygghet för medborgarna.
EDIT 2010-05-30
Jag missade att president Parvanov hade kommenterat detta igår. Till nyhetsbyrån BTA sade han bland annat:
"Det sker märkliga saker. Det kan inte undgå någon att tillsammans med de nödvändiga åtgärderna för att få bukt med brottsligheten så kan vi även bevittna tämligen radikala handlingar som går över gränsen och som är en del av strävan att så rädsla i samhället."
Premiärminister Borisov kommenterade det senare samma dag genom att säga att för honom är det klart att presidenten agerar opposition för att tillsammans med Socialistpartiet BSP och det "turkbulgariska partiet" DSP åter komma till makten. Presidentens uttalande innehåller inte ett gram sanning sade han vidare.
Man kan fråga sig hur uppriktig presidenten är i sitt engagemang för rättsstat och integritet, men sättet som han bemöts av Borisov pekar ju verkligen på att man bör oro sig för just detta. Borisov har ett uppdrag och det verkar av rent oförskämt enligt honom om någon ens dryftar sig till att vilja ha en diskussion om hur det sker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
