Det bulgariska parlamentet beslöt i förra veckan att den tredje och fjärde reaktorn i Kozloduj skulle startas på nytt. Som anledning anges att den senaste tidens gaskris gör att man måste bygga ut alternativen till rysk gas. En gaskonflikt mellan Ryssland och Ukraina kan uppstå igen. Eftersom det tar tid att t.ex. bygga gasledningen Nabucco som ska leverera gas som inte kommer från Ryssland, så är det bättre och snabbare att starta dessa två reaktorer eftersom de redan finns på plats. Dessutom kan elen som produceras av dessa reaktorer exporteras för att ge Bulgarien extra inkomster när landet nu också drabbas av den världsomfattande ekonomiska krisen. Allt hänger på om Europeiska kommissionen ger sitt godkännande.
Det är ungefär vad som meddelats i svensk och utländsk press om den senaste tidens händelser i Bulgarien. Det är också ungefär den bild den bulgariska regeringen vill ge av de senaste tidernas händelser. Men som läsare av bloggen kanske förstår så ligger det mer bakom detta än bara en omtanke om landets energiförsörjning i kristid. Dessa händelser följer traditionen från kommunisttidens slut där de flesta politiska beslut har sitt ursprung i ekonomiska fördelar för vissa.
Man kan fråga sig varför politiker i Bulgarien, med president Parvanov som främsta agitator, så ihärdigt hävdar att Bulgariens framtid ligger i att ha en stor elproduktion samtidigt som man har en gasimport helt i händerna på Ryssland. Man kan också fråga sig varför Bulgarien anser att Bryssel ska se till att landet kompenseras för ekonomisk skada, när kraven rätteligen borde ställas till Gazprom och Ryssland.
Det finns andra frågor som också väntar på ett svar, men alla frågor har egentligen samma svar: Bulgariens förhållande till Ryssland. Fast egentligen handlar det om vissa ekonomiska intressens beroende av Ryssland.
Det vi egentligen ser är dimridåer för att föra såväl den bulgariska opinionen som Bryssel bakom ljuset. Man pratar el för att ingen ska prata gas. Den bulgariska politiska ledningen är uppenbarligen väldigt obekväm med att Ryssland inte håller vad man lovat samtidigt som Ryssland behandlar Bulgarien som en misshandlad kärlek man alltid vet kommer tillbaka. De rysk-bulgariska kontrakten för rysk gas visade ju sig inget värda när Ryssland behövde trycka till Ukraina.
Men det handlar inte bara om att föra uppmärksamheten i en annan riktning. Anledningen till att det är kallt i de bulgariska hemmen och att industriproduktionen gått ned beror ju på att det saknas gas. Inte att det saknas elektricitet. Tvärtom så fortsätter elexporten till utlandet. Detta sker genom det Bulgariska energiholdingbolaget som nyligen skapades och som inkluderar fem stora statliga aktörer på energimarknaden med bland annat just kärnkraftverket Kozloduj och Bulgargaz.
Detta holdingbolag tillkom uppenbarligen för att stärka oligopolet på den bulgariska energimarknaden samtidigt som det gjorde det i praktiken omöjligt för en utomstående att ha insyn. Ett företag är ju ingen offentlig verksamhet och genom att ha en stor del av verksamheten i ett nytt, gemensamtägt företag så hamnar penningflödet och besluten än längre bort från offentlighetens ljus. Det är talande att ekonomi- och energiministern Petăr Dimitrov agerade barnmorska för denna statliga energijätte. Han har tillsammans med president Georgi Părvanov också varit en av de största tillskyndarna av rysk gas.
Dessa två personer har ju gedigna karriärer inom det tidigare bulgariska kommunistpartiet. Den Moskvautbildade ekonomen Petăr Dimitrov hann till och med bli partisekreterare i Varna för kommunistpartiet BKP innan det blev nya tider. Georgi Părvanov innehade förvisso ingen högre post i partiet men ett besvärande faktum är att han under 80-talet stod på säkerhetstjänstens lönelista över informatörer. Det kan ju också nämnas att den likaledes Moskvautbildade premiärministern Sergej Stanisjev föddes i Ukraina som son till en mycket hög partimedlem i BKP. En pikant detalj är att han var sovjetisk (sedermera rysk medborgare) fram till 1996. Stanisjev tycks dock inte tillhöra de drivande i det rysk-bulgariska energidebaclet.
Nu handlar det inte bara om dessa personer, men fenomenet att tidigare lojala kommunister sitter och är demokrater är trots allt vanligt i Bulgarien. Inte konstigt att den bulgariska färden västerut sker med en stadig blick i backspegeln österut.
Om man återstartar en eller två reaktorer i Kozloduj så kommer den ökade produktionen att enbart gå på export. Det innebär förstås ännu mer pengar till mellanhänder. Däremot är det tveksamt om staten som formellt äger bolaget tjänar något ytterligare på detta. Hittills har det var näst intill omöjligt att veta vilka inkomster staten egentligen har från dessa företag. Ägarrepresentanter och mellanhänder är enligt många tätt sammanbundna av gemensamma, privata vinstintressen.
Dessutom så får Bulgarien stödpengar från EU uppgående till hundratals miljoner Euro för att dels avveckla reaktorerna, dels för att kompensera inkomstbortfall. Att åter starta en eller två reaktorer kräver inte bara att alla dessa pengar måste återbetalas, utan också att en förhandling om återstart måste ske med alla 26 övriga EU-länder. En eventuell återbetalning kommer ju den bulgariska staten, dvs. skattebetalarna, att i så fall stå för, knappast energibolagen.
En annan och kanske viktigaste aspekt är att en återstart av reaktorerna på intet sätt minskar det ensidiga energiberoendet av Ryssland. Reaktorerna innebär ett nytt avtal med Ryssland om försörjning av kärnbränsle och upparbetning av förbrukat sådant. Ryssland befinner sig alltså i en win-win-situation. Antingen blir allt som förut och Ryssland fortsätter att leverera all gas till Bulgarien. Eller så lyckas Bulgarien med sitt utspel och får återstarta reaktorerna. Ryssland kommer då att fortsätta att leverera all gas till Bulgarien samtidigt som man blir leverantör av allt som behövs för att hålla reaktorerna igång.
Även de bulgariska aktörerna har fördelen att man tjänar bra som det är, men kommer att tjäna ännu bättre om utspelet lyckas. När den bulgarisk-ryska kärlekendet resulterar i misshandel så är det ju det bulgariska folket som får känna smärtan. Förhållandets frukter plockas ju av någon annan.
tisdag 27 januari 2009
fredag 23 januari 2009
Uppdaterad post Stavfelsböter
Jag har uppdaterat posten om Stavfelsböter då ytterligare märkligheter tillkommit.
tisdag 20 januari 2009
Sårade känslor
Nu har man täckt över det konstverk som representerade Bulgarien i Prag. Konstverket har gjorts av den tjeckiske konstnären David Cerny och var beställt som ett humoristiskt inslag under det tjeckiska ordförandeskapet för EU. Konstverket avbildar Bulgarien som en turkisk huktoalett. Sverige avbildas som en JAS-vinge i ett IKEA-paket.
Detta har naturligtvis rört upp känslorna i Bulgarien. Från officiellt håll har protesterna varit högljudda då man anser att denna avbildning är en kränkning. Att landet avbildas som en toalett kan man förstå rör upp känslorna, men att det rör sig om en företeelse som man i Bulgarien förknippar med Turkiet gör det än provocerande. Det blir så att säga två fel av två möjliga. Nationalism och nationell stolthet är viktiga i Bulgarien och nästan alla partier är mer eller mindre nationalistiska. Socialistpartiet BSP som ingår som största parti i regeringskoalitionen är inget undantag.
Påtryckningarna från Sofia har nu lett till att konstverket täckts över med svart tyg. Detta räcker dock inte, utan den Bulgariska nationalbanken hotar med att utebli från EU-möten om inte avbildningen avlägsnas.
Dessa starka reaktioner har inte bara med sårad nationell stolthet att göra. Regeringen i Bulgarien är hårt ansatt av en protesterande befolkning missnöjd med situationen i landet. Gaskrisen nu i januari har också haft en katastrofal inverkan på regeringens popularitet. Därför är denna ”konstverkskris” inte bara ett uttryck för en omogen politisk kultur, utan ännu mer för ett sätt att få media att prata om något annat än regeringens fiaskon på hemmaplan.
Jag håller med den bulgariska tidningen Dnevnik som säger att Bulgarien, i och med övertäckningen, nu mer liknar någonting mellan ett svart hål och ett svart får. Kanske en ännu bättre metafor över dagens Bulgarien.
Detta har naturligtvis rört upp känslorna i Bulgarien. Från officiellt håll har protesterna varit högljudda då man anser att denna avbildning är en kränkning. Att landet avbildas som en toalett kan man förstå rör upp känslorna, men att det rör sig om en företeelse som man i Bulgarien förknippar med Turkiet gör det än provocerande. Det blir så att säga två fel av två möjliga. Nationalism och nationell stolthet är viktiga i Bulgarien och nästan alla partier är mer eller mindre nationalistiska. Socialistpartiet BSP som ingår som största parti i regeringskoalitionen är inget undantag.
Påtryckningarna från Sofia har nu lett till att konstverket täckts över med svart tyg. Detta räcker dock inte, utan den Bulgariska nationalbanken hotar med att utebli från EU-möten om inte avbildningen avlägsnas.
Dessa starka reaktioner har inte bara med sårad nationell stolthet att göra. Regeringen i Bulgarien är hårt ansatt av en protesterande befolkning missnöjd med situationen i landet. Gaskrisen nu i januari har också haft en katastrofal inverkan på regeringens popularitet. Därför är denna ”konstverkskris” inte bara ett uttryck för en omogen politisk kultur, utan ännu mer för ett sätt att få media att prata om något annat än regeringens fiaskon på hemmaplan.
Jag håller med den bulgariska tidningen Dnevnik som säger att Bulgarien, i och med övertäckningen, nu mer liknar någonting mellan ett svart hål och ett svart får. Kanske en ännu bättre metafor över dagens Bulgarien.
tisdag 6 januari 2009
Gasstopp
Imorse klockan halv fyra så stoppades de ryska gasleveranserna till Bulgarien. Detta har även uppmärksammats i svensk media inklusive ett inslag på SVT Rapport. Gasstoppet föranledde premiärminister Stanisjev att sammankalla ett krismöte klockan sju på morgonen. Premiärministern sade att Bulgarien blivit gisslan i gaskonflikten mellan Ryssland och Ukraina. Han sade vidare att Bulgarien alltid varit en pålitlig partner som skött sina åtagande och betalat i tid.
På krismötet kom man överens om att hitta tillfälliga alternativ till gas samt att undersöka möjligheten att använda beredskapslagren av gas. En krisstab upprättades som ska övervaka situationen. Prioritetsplaner för vilka samhällsfunktioner som skulle prioriteras var också föremål för mötet. Däremot kommer inga direkta samtal företas med Ryssland. Stanisjev sade att han anser att detta ska lösas via EU.
President Părvanov sade att man nu måste starta upp de tredje reaktorn vid kärnkraftverket i Kozloduj. Även den fjärde reaktorn bör startas upp även om det tar längre tid. Han sade att avtalet som finns med EU ger den möjligheten. Han sade vidare att Bulgarien är ett av de länder som kommer att drabbas svårast om konflikten fortsätter.
Bakgrunden till presidentens förslag är att enligt ett avtal mellan EU och Bulgarien, som var en förutsättning för det bulgariska medlemskapet, så ska fyra av reaktorerna i Kozloduj avvecklas av säkerhetsskäl. Detta var en slags utpressning mot Bulgarien som å sin sida ansåg att gjorda förbättringar var tillräckliga för en fortsatt drift. Presidenten har tidigare uttryckt att denna eftergift var för stor för Bulgarien. Denna eftergift har drivit Bulgarien än mer in i armarna på Ryssland. Man ska dock komma ihåg att just presidenten har varit den största tillskyndaren av gaspipelinen South Stream och som kommer att göra Bulgarien än mer kopplad till Ryssland.
Den verkställande direktören, Dimităr Gogov, för det statliga energiföretaget Bulgargaz sa att han inte visste orsaken till stoppet och hur länge det skulle vara. Han kunde dock i bulgarisk teve veta att Ukraina ensamma var skyldiga till den uppkomna situationen. Chefen för Overgaz, Sasjo Dontjev, lade också skulden på Ukraina.
Konflikten mellan gasleveranserna till Ukraina gäller dock inte bara priset på gas eller att Ukraina eventuellt stjäl en del av den ryska gasen. Hos Kalle Kniivilä finns en bra sammanfattning av eventuella motiv.
Bulgarerna har redan börjat känna av gasstoppet då det meddelas att temperaturen i centralvärmesystemen ska minskas med 20 %. Fast det sägs på nyheterna att på många håll har centralvärmen nästan helt stoppats. En annan dålig nyhet är att många bagerier använder gas för sina ugnar och enligt tevenyheterna så kan brödbrist uppstå. Rent psykologiskt är detta allvarligt eftersom det finns en uppfattning att så länge det finns bröd så klarar man sig. Den mer luttrade misstänker dock att detta är ett försök att tillfälligt höja brödpriset för att casha in på en trolig hamstring.
Det har dock ofta varit en viss dramatik kring tidigare årsskiften. I januari 2006 försökte Gazprom omförhandla avtalet om ryska gasleveranser till Bulgarien, trots att det löper till 2010. Anledningen så vitt som jag förstår det berodde på att Gazprom under 90-talet ville sälja billig gas till Bulgarien för att göra landet beroende av rysk gas samt Bulgarien inte skulle söka alternativ. När gaspriset sedermera har gått upp samtidigt som Ryssland behov av pengar ökat så ville Gazprom istället få Bulgarien att betala marknadspris för gasen. Bulgarien vägrade dock eftersom det i avtalet inte fanns någon klausul om omförhandling. Trots de goda formella och informella kontakterna mellan bulgariska politiker och Ryssland så hade det varit politiskt självmord att frivilligt omförhandla avtalet eftersom notan hade skickats till de hårt prövade bulgariska konsumenterna.
Energibranschen i Bulgarien har alltid ansetts vara en av de mer korrumperade branscherna där tvivelaktiga företagskonstellationer agerat tillsammans med bulgariska politiker. Under 90-talet förekom hårda politiska strider om kontrollen av energisektorn. Striderna kunde även ta våldsamma uttryck. Den tidigare bulgariske premiärministern Andrej Lukanov blev 1994 ordförande i det bulgarisk-ryska energiföretaget Topenergy. Lukanov blev mördad den 2 oktober 1996. I spekulationerna över motivet har antytts att man ska leta österut, men vill lär aldrig få veta.
Idag så dominerar Ryssland helt energisektorn förutom på elproduktionssidan i Bulgarien. Men trots att de goda förbindelserna mellan Ryssland och Bulgarien det så står nu landet utan gas och folk får frysa i sina snart utkylda lägenheter. Detta kan vara ett stort problem för de stora energibolagen som har ryska intressen bakom sig. Att Ryssland ställer in leveranserna trots att Bulgarien alltid uppfyllt sina åtaganden sätter ju fokus på hur dåligt det är att ha Ryssland som dominerande partner på energisidan. Förståelsen för behovet av alternativ till rysk energi bör rimligtvis ha ökat nu. Rysslands har möjligen nu skjutit sig i foten, eller åtminstone gjort ett försök.
På krismötet kom man överens om att hitta tillfälliga alternativ till gas samt att undersöka möjligheten att använda beredskapslagren av gas. En krisstab upprättades som ska övervaka situationen. Prioritetsplaner för vilka samhällsfunktioner som skulle prioriteras var också föremål för mötet. Däremot kommer inga direkta samtal företas med Ryssland. Stanisjev sade att han anser att detta ska lösas via EU.
President Părvanov sade att man nu måste starta upp de tredje reaktorn vid kärnkraftverket i Kozloduj. Även den fjärde reaktorn bör startas upp även om det tar längre tid. Han sade att avtalet som finns med EU ger den möjligheten. Han sade vidare att Bulgarien är ett av de länder som kommer att drabbas svårast om konflikten fortsätter.
Bakgrunden till presidentens förslag är att enligt ett avtal mellan EU och Bulgarien, som var en förutsättning för det bulgariska medlemskapet, så ska fyra av reaktorerna i Kozloduj avvecklas av säkerhetsskäl. Detta var en slags utpressning mot Bulgarien som å sin sida ansåg att gjorda förbättringar var tillräckliga för en fortsatt drift. Presidenten har tidigare uttryckt att denna eftergift var för stor för Bulgarien. Denna eftergift har drivit Bulgarien än mer in i armarna på Ryssland. Man ska dock komma ihåg att just presidenten har varit den största tillskyndaren av gaspipelinen South Stream och som kommer att göra Bulgarien än mer kopplad till Ryssland.
Den verkställande direktören, Dimităr Gogov, för det statliga energiföretaget Bulgargaz sa att han inte visste orsaken till stoppet och hur länge det skulle vara. Han kunde dock i bulgarisk teve veta att Ukraina ensamma var skyldiga till den uppkomna situationen. Chefen för Overgaz, Sasjo Dontjev, lade också skulden på Ukraina.
Konflikten mellan gasleveranserna till Ukraina gäller dock inte bara priset på gas eller att Ukraina eventuellt stjäl en del av den ryska gasen. Hos Kalle Kniivilä finns en bra sammanfattning av eventuella motiv.
Bulgarerna har redan börjat känna av gasstoppet då det meddelas att temperaturen i centralvärmesystemen ska minskas med 20 %. Fast det sägs på nyheterna att på många håll har centralvärmen nästan helt stoppats. En annan dålig nyhet är att många bagerier använder gas för sina ugnar och enligt tevenyheterna så kan brödbrist uppstå. Rent psykologiskt är detta allvarligt eftersom det finns en uppfattning att så länge det finns bröd så klarar man sig. Den mer luttrade misstänker dock att detta är ett försök att tillfälligt höja brödpriset för att casha in på en trolig hamstring.
Det har dock ofta varit en viss dramatik kring tidigare årsskiften. I januari 2006 försökte Gazprom omförhandla avtalet om ryska gasleveranser till Bulgarien, trots att det löper till 2010. Anledningen så vitt som jag förstår det berodde på att Gazprom under 90-talet ville sälja billig gas till Bulgarien för att göra landet beroende av rysk gas samt Bulgarien inte skulle söka alternativ. När gaspriset sedermera har gått upp samtidigt som Ryssland behov av pengar ökat så ville Gazprom istället få Bulgarien att betala marknadspris för gasen. Bulgarien vägrade dock eftersom det i avtalet inte fanns någon klausul om omförhandling. Trots de goda formella och informella kontakterna mellan bulgariska politiker och Ryssland så hade det varit politiskt självmord att frivilligt omförhandla avtalet eftersom notan hade skickats till de hårt prövade bulgariska konsumenterna.
Energibranschen i Bulgarien har alltid ansetts vara en av de mer korrumperade branscherna där tvivelaktiga företagskonstellationer agerat tillsammans med bulgariska politiker. Under 90-talet förekom hårda politiska strider om kontrollen av energisektorn. Striderna kunde även ta våldsamma uttryck. Den tidigare bulgariske premiärministern Andrej Lukanov blev 1994 ordförande i det bulgarisk-ryska energiföretaget Topenergy. Lukanov blev mördad den 2 oktober 1996. I spekulationerna över motivet har antytts att man ska leta österut, men vill lär aldrig få veta.
Idag så dominerar Ryssland helt energisektorn förutom på elproduktionssidan i Bulgarien. Men trots att de goda förbindelserna mellan Ryssland och Bulgarien det så står nu landet utan gas och folk får frysa i sina snart utkylda lägenheter. Detta kan vara ett stort problem för de stora energibolagen som har ryska intressen bakom sig. Att Ryssland ställer in leveranserna trots att Bulgarien alltid uppfyllt sina åtaganden sätter ju fokus på hur dåligt det är att ha Ryssland som dominerande partner på energisidan. Förståelsen för behovet av alternativ till rysk energi bör rimligtvis ha ökat nu. Rysslands har möjligen nu skjutit sig i foten, eller åtminstone gjort ett försök.
Idag är det Jordanovden
Idag den 6:e januari är det Jordanovdagen (Йордановден Jordanovdagen). Det är en av de viktigare religiösa helgdagarna även om den är arbetsdag. Dagen är följdaktigen också namnsdag för de bulgariska avledningarna av Jordan (Johannes) som Jordanka, Dantjo, Dana, Bojan, Bogdan och Borjana. Om detta har jag skrivit om tidigare.
onsdag 31 december 2008
Gott nytt år!
En av årets största helger i Bulgarien är nyår. Den har alltid firats intensivt och omfattande. Traditionerna är många och varierar med var man befinner sig i Bulgarien. Under kommunisttiden var detta den stora högtiden som ersatte jul eftersom nyår var mer sekulär än jul som definitivt var mer religiös. Fortfarande så är det vanligare att man delar ut julklappar till barnen på nyårsafton än på juldagen. Annars så firar man numera jul på ett sätt som mer påminner om vårt julfirande, förutom att den stora dagen är nyårsdagen den 25:e och inte den 24:e som i Sverige. Men, precis som i Sverige har den religiösa kopplingen fått stå tillbaka.
En viktig del av nyårsfirandet är att göra en banitsa med kăsmetjeva (късметчета). Banitsa är en slags paj som görs med filoblad (tunna degblad) och fårost (sirene сирене). Dessa kăsmetjeva är små papperslappar med förutsägelser om vad som ska ske under det nya året. Självklart så innehåller de alltid något positivt som att man ska gifta sig, ha ekonomisk framgång, skaffa ny lägenhet etc.
Annars så visar nyårsfirandet att bulgarer är kandidater för världsmästerskapet i nyårsfirande. Precis som hos oss så innebär det mycket att äta och dricka. Bara i Sofia får sjukhusen ta emot akut hundratals som förätit sig och/eller druckit för mycket av det goda. Då handlar det inte om bara om ungdomar, de är snarare bara ett fåtal.
Alla städer har ett stort officiellt nyårsfirande. I Sofia är det en stor konsert med en mängd av Bulgariens mest kända artister, allt gratis för Sofias innevånare. Detta firande visas också på Bulgariens Kanal 1.
En annan tradition som framför allt lever kvar på landsbygden är att pojkar som ännu inte är aktuella för giftermål går omkring i byn och slår lätt på ryggen med en syrvatjka (сурвачка) på andra människor och önskar hälsa, tur och framgång under det kommande året.
Traditionen kallas survakane (сурвакане) efter denna syrvatjka som är en dekorerade trädgren som oftast består av cirkel, eller halvcirkelformade böjda kvistar.
Därför önskar bloggen alla ett gott nytt år med att utropa surva, surva, vesela nova godina! (Сурва, сурва, весела година!).
Survatjki
En viktig del av nyårsfirandet är att göra en banitsa med kăsmetjeva (късметчета). Banitsa är en slags paj som görs med filoblad (tunna degblad) och fårost (sirene сирене). Dessa kăsmetjeva är små papperslappar med förutsägelser om vad som ska ske under det nya året. Självklart så innehåller de alltid något positivt som att man ska gifta sig, ha ekonomisk framgång, skaffa ny lägenhet etc.
Annars så visar nyårsfirandet att bulgarer är kandidater för världsmästerskapet i nyårsfirande. Precis som hos oss så innebär det mycket att äta och dricka. Bara i Sofia får sjukhusen ta emot akut hundratals som förätit sig och/eller druckit för mycket av det goda. Då handlar det inte om bara om ungdomar, de är snarare bara ett fåtal.
Alla städer har ett stort officiellt nyårsfirande. I Sofia är det en stor konsert med en mängd av Bulgariens mest kända artister, allt gratis för Sofias innevånare. Detta firande visas också på Bulgariens Kanal 1.
En annan tradition som framför allt lever kvar på landsbygden är att pojkar som ännu inte är aktuella för giftermål går omkring i byn och slår lätt på ryggen med en syrvatjka (сурвачка) på andra människor och önskar hälsa, tur och framgång under det kommande året.
Traditionen kallas survakane (сурвакане) efter denna syrvatjka som är en dekorerade trädgren som oftast består av cirkel, eller halvcirkelformade böjda kvistar.
Därför önskar bloggen alla ett gott nytt år med att utropa surva, surva, vesela nova godina! (Сурва, сурва, весела година!).
Survatjki
söndag 28 december 2008
Janssons frestelse
Nu är det jul igen, och snart nyår. Som en service till eventuella bulgariska läsare så tänkte jag bjuda på Janssons, receptet alltså. Men infallet att skriva om detta kom från lite slötittande på bulgarisk teve.
Så, häromdagen såg jag det i Bulgarien populära matlagningsprogrammet Snabbt, Enkelt, Gott (Бързо, Лесно, Вкусно Bărzo, Lesno, Vkusno) som leds av den fryntlige kocken och programledaren Uti Bătjvarov (Ути Бъчваров). Programmet har funnits i många år och är en exposé över hur bulgarisk programproduktion på 10-15 år gått från en nästan amatörmässig tafatthet till en modern produktion i stil med våra egna matlagningsshower. Fast den proffsiga produktionen till trots så saknar programmet hemsida varför det inte går att kolla upp recepten i efterhand.
Det som kanske skiljer programmet från sina svenska motsvarigheter är de rätt oblyga produktplaceringarna samt drinkrecepten. Och jo förstås, Uti brukar dricka ur sitt vinglas som alltid står nära tillhands medan han svänger ihop sina maträtter. Det skulle nog inte passera i Sverige.
Denna gång hade Uti bjudit in den svenske ambassadören i Sofia, Paul Beijer, med fru. Syftet var att han skulle berätta hur man firar jul i Sverige samt visa hur man lagar till en typisk maträtt på det svenska julbordet. Ambassadörens val på maträtt var förstås Janssons frestelse. Jag tror nog att en del bulgariska tittare lyfte på ögonbrynen då man inte förväntar sig att en hög manlig tjänsteman och tillika officiell representant för ett land kan snöra på sig ett förkläde och ta itu med matlagandet.
Ambassadören klarade sig med den äran och visade att god mat inte behöver vara krånglig. Den franske ambassadören var inbjuden dagen efter. Han lät frun stå för matlagningen medan han själv parkerade sig vid sidan om köksbänken och drack vin. Ordningen återställd.
Så här ser mitt recept på Jansson ut på bulgariska. Jag tror inte att jag behöver skriva på svenska eftersom hela nätet är fullt av recept på Janssons på svenska.
Изкушението на Янсон
1000 гр. картофи
1 бурканче аншоа от около 100-150 гр.
2 едри глави лук, или 4 бр. малки
300 мл. сметана
около 3 с.л. галета (ако желаете)
2 с.л. краве масло или олио по избор
Картофите се нарязват на тънки пръчици в размер на тънки пържени картофки. Най-лесно става с кухненски робот. Една трета от картофите се слагат в намаслена тава, отгоре се посипва половината от ситно нарязаният лук и аншоата, нарязана на малки парченца, така че горе-долу да покрият цялата повърхност. Върху тях се слагат още една трета от картофите и останалия лук и аншоа. Върху тях се слагат останалите картофите. Сипва се половината сметана и сок от аншоата. Ако желаете се поръсва равномерно галетата, но те не са за вкус, а за цвят (има тези, които слагат настърган кашкавал или настърган пармезан). Пъхате тавата на средното в загрята до 200-220 С фурна. След 20-25 минути отваряте, поливате с останалата сметана плюс евентуално сока от консервата аншоа (ако ви се струва сухо) и печете още 15-20 минути.
Сервира се с кюфтета и малки саламчета. Ако имате маринована херинга е още по-добре. Пие се бира (препоръчано тъмна бира) и снапс (спирт с вкус на разни билки, обикновено горчиви).
Весела коледа!
Så, häromdagen såg jag det i Bulgarien populära matlagningsprogrammet Snabbt, Enkelt, Gott (Бързо, Лесно, Вкусно Bărzo, Lesno, Vkusno) som leds av den fryntlige kocken och programledaren Uti Bătjvarov (Ути Бъчваров). Programmet har funnits i många år och är en exposé över hur bulgarisk programproduktion på 10-15 år gått från en nästan amatörmässig tafatthet till en modern produktion i stil med våra egna matlagningsshower. Fast den proffsiga produktionen till trots så saknar programmet hemsida varför det inte går att kolla upp recepten i efterhand.
Det som kanske skiljer programmet från sina svenska motsvarigheter är de rätt oblyga produktplaceringarna samt drinkrecepten. Och jo förstås, Uti brukar dricka ur sitt vinglas som alltid står nära tillhands medan han svänger ihop sina maträtter. Det skulle nog inte passera i Sverige.
Denna gång hade Uti bjudit in den svenske ambassadören i Sofia, Paul Beijer, med fru. Syftet var att han skulle berätta hur man firar jul i Sverige samt visa hur man lagar till en typisk maträtt på det svenska julbordet. Ambassadörens val på maträtt var förstås Janssons frestelse. Jag tror nog att en del bulgariska tittare lyfte på ögonbrynen då man inte förväntar sig att en hög manlig tjänsteman och tillika officiell representant för ett land kan snöra på sig ett förkläde och ta itu med matlagandet.
Ambassadören klarade sig med den äran och visade att god mat inte behöver vara krånglig. Den franske ambassadören var inbjuden dagen efter. Han lät frun stå för matlagningen medan han själv parkerade sig vid sidan om köksbänken och drack vin. Ordningen återställd.
Så här ser mitt recept på Jansson ut på bulgariska. Jag tror inte att jag behöver skriva på svenska eftersom hela nätet är fullt av recept på Janssons på svenska.
Изкушението на Янсон
1000 гр. картофи
1 бурканче аншоа от около 100-150 гр.
2 едри глави лук, или 4 бр. малки
300 мл. сметана
около 3 с.л. галета (ако желаете)
2 с.л. краве масло или олио по избор
Картофите се нарязват на тънки пръчици в размер на тънки пържени картофки. Най-лесно става с кухненски робот. Една трета от картофите се слагат в намаслена тава, отгоре се посипва половината от ситно нарязаният лук и аншоата, нарязана на малки парченца, така че горе-долу да покрият цялата повърхност. Върху тях се слагат още една трета от картофите и останалия лук и аншоа. Върху тях се слагат останалите картофите. Сипва се половината сметана и сок от аншоата. Ако желаете се поръсва равномерно галетата, но те не са за вкус, а за цвят (има тези, които слагат настърган кашкавал или настърган пармезан). Пъхате тавата на средното в загрята до 200-220 С фурна. След 20-25 минути отваряте, поливате с останалата сметана плюс евентуално сока от консервата аншоа (ако ви се струва сухо) и печете още 15-20 минути.
Сервира се с кюфтета и малки саламчета. Ако имате маринована херинга е още по-добре. Пие се бира (препоръчано тъмна бира) и снапс (спирт с вкус на разни билки, обикновено горчиви).
Весела коледа!
måndag 22 december 2008
En nobrainer i Bulgarien
Den nederländska stiftelsen BREIN vars syfte likt vår egen Antipiratbyrå är att jaga fildelare genomförde nyligen en aktion i Bulgarien. BREIN betyder också hjärna på holländska för den som undrar. Aktionen väckte en del frågor eftersom de bulgariska torrentsajterna som АrenaBG, RARBG* och АvatarBG är på bulgariska för en bulgarisk publik och BREIN representerar nederländska upphovsmän i Nederländerna.
Förvisso låg några av dessa torrentsajter på nederländska servrar. Men, rimligen måste endast en extremt liten del av materialet där pekat på nederländska verk. Det spekuleras i om det inte beror på att det är enklare för BREIN att ”outsourca” sin jakt på torrentsajter på nederländska servrar till den bulgariska polisen. Ett antal personer i Bulgarien blev kallade till polisen och enligt uppgift blev de tillsagda att stänga ner eller att riskera att få sina servrar tagna i beslag i de fall de befann sig i Bulgarien. Ingen förklaring gavs varför och enligt vilket lagutrymme. Möjligen kan hot om beslag också bero på att den bulgariska polisen inte allt för ofta är särskilt väl bevandrad i Internets teknikaliteter**.
BREIN har uppenbarligen försökt utnyttjat den bulgariska polisens vilja till att visa resultat utan att ta så mycket hänsyn till vad lagen faktiskt säger. BREIN har förstås känt till att den bulgariska polisen stängde en del torrentsajter vid en aktion för två år sedan. Än idag är det ingen som vet på vilken grund det skedde då. Men det är en lågoddsare att det berodde på påtryckningar utifrån.
Det bulgariska rättsväsendet faller ibland tillbaka på kommunisttidens ”might is right” och tycker sig inte alltid behöva motivera sina ingripanden. Ibland behöver man bryta mot lagen för att upprätthålla lagen. Med tolkningsföreträdet i ryggen så är det ingen match.
Det finns en opposition mot statens ingrepp i yttrandefrihet men den är högst oorganiserad. Dess inflytande är mycket begränsad. Man försöker mer hitta vägar runt samhällets påhitt att dra åt tumskruvarna. Men jag liksom en del andra kan ju förstås inte låta bli att bli förbryllade av BREIN:s tilltag. Bryssel ligger annars väldigt mycket på Bulgarien att göra sitt rättsväsen effektivare och rättssäkrare.
Anledningen till att ingen kritik kommer att komma från politiskt håll i Bulgarien beror inte bara på att man vill visa omvärlden att man tar piratjakt på allvar, utan minst lika mycket på att man länge varit störda av det fria informationsutbytet via bland annat ovan nämnda sajter.
Det är något som ser ut som en tanke att Bryssel bekymrar sig för det bulgariska rättsväsendet, men inte har några synpunkter på att Bulgarien befinner sig på 59:e plats på Reporter utan gränsers index över pressfrihet. Trenden är dessutom nedåtgående.
Dessutom förväntar sig ingen att polisen kommer att ingripa på premiärminister Stanisjevs fansida http://redfen.net som är fullproppad med upphovsrättsskyddat material. Hur var det nu…. might is right.
* RARBG sägs numera ligga på en svensk server.
** Detta gäller förstås inte Säkerhetstjänsten och motsvarande. De har koll på tekniken, men har uppenbarligen inte varit inblandade.
Förvisso låg några av dessa torrentsajter på nederländska servrar. Men, rimligen måste endast en extremt liten del av materialet där pekat på nederländska verk. Det spekuleras i om det inte beror på att det är enklare för BREIN att ”outsourca” sin jakt på torrentsajter på nederländska servrar till den bulgariska polisen. Ett antal personer i Bulgarien blev kallade till polisen och enligt uppgift blev de tillsagda att stänga ner eller att riskera att få sina servrar tagna i beslag i de fall de befann sig i Bulgarien. Ingen förklaring gavs varför och enligt vilket lagutrymme. Möjligen kan hot om beslag också bero på att den bulgariska polisen inte allt för ofta är särskilt väl bevandrad i Internets teknikaliteter**.
BREIN har uppenbarligen försökt utnyttjat den bulgariska polisens vilja till att visa resultat utan att ta så mycket hänsyn till vad lagen faktiskt säger. BREIN har förstås känt till att den bulgariska polisen stängde en del torrentsajter vid en aktion för två år sedan. Än idag är det ingen som vet på vilken grund det skedde då. Men det är en lågoddsare att det berodde på påtryckningar utifrån.
Det bulgariska rättsväsendet faller ibland tillbaka på kommunisttidens ”might is right” och tycker sig inte alltid behöva motivera sina ingripanden. Ibland behöver man bryta mot lagen för att upprätthålla lagen. Med tolkningsföreträdet i ryggen så är det ingen match.
Det finns en opposition mot statens ingrepp i yttrandefrihet men den är högst oorganiserad. Dess inflytande är mycket begränsad. Man försöker mer hitta vägar runt samhällets påhitt att dra åt tumskruvarna. Men jag liksom en del andra kan ju förstås inte låta bli att bli förbryllade av BREIN:s tilltag. Bryssel ligger annars väldigt mycket på Bulgarien att göra sitt rättsväsen effektivare och rättssäkrare.
Anledningen till att ingen kritik kommer att komma från politiskt håll i Bulgarien beror inte bara på att man vill visa omvärlden att man tar piratjakt på allvar, utan minst lika mycket på att man länge varit störda av det fria informationsutbytet via bland annat ovan nämnda sajter.
Det är något som ser ut som en tanke att Bryssel bekymrar sig för det bulgariska rättsväsendet, men inte har några synpunkter på att Bulgarien befinner sig på 59:e plats på Reporter utan gränsers index över pressfrihet. Trenden är dessutom nedåtgående.
Dessutom förväntar sig ingen att polisen kommer att ingripa på premiärminister Stanisjevs fansida http://redfen.net som är fullproppad med upphovsrättsskyddat material. Hur var det nu…. might is right.
* RARBG sägs numera ligga på en svensk server.
** Detta gäller förstås inte Säkerhetstjänsten och motsvarande. De har koll på tekniken, men har uppenbarligen inte varit inblandade.
Stor byråkrati, låg produktion
Enligt en rapport från Världsbanken som citeras i tidningen Standart så är omfattande och oförutsägbara administrativa ålägganden ett av de största hindren som den bulgariska företagaren möter. I snitt ägnar en bulgarisk företagare 30 timmar i månaden åt byråkrati. Detta är mer än i andra f.d. östblocksländer.
Ett resultat av detta är att korruptionen blomstrar eftersom det finns mycket att vinna på att betala sig fri från byråkratin. Ett annat problem är att de firmor som sköter sig får det svårt i konkurrensen från aktörer som agerar bortom regelverken.
Världsbanken konstaterar också att trots låg skatt och ett generellt gott investeringsklimat i Bulgarien så bidrar byråkratin till att produktiviteten är låg. Jag har inte läst själva rapporten men vill tillägga att den generellt låga utbildningsnivån på arbetskraften samt den oflexibla hierarkin och överdrivna specialiseringen i företagen bidrar starkt till detta. Den låga produktiviteten i den bulgariska ekonomin fortsätter att vara ett hinder till att livet blir bättre i Bulgarien.
Ett resultat av detta är att korruptionen blomstrar eftersom det finns mycket att vinna på att betala sig fri från byråkratin. Ett annat problem är att de firmor som sköter sig får det svårt i konkurrensen från aktörer som agerar bortom regelverken.
Världsbanken konstaterar också att trots låg skatt och ett generellt gott investeringsklimat i Bulgarien så bidrar byråkratin till att produktiviteten är låg. Jag har inte läst själva rapporten men vill tillägga att den generellt låga utbildningsnivån på arbetskraften samt den oflexibla hierarkin och överdrivna specialiseringen i företagen bidrar starkt till detta. Den låga produktiviteten i den bulgariska ekonomin fortsätter att vara ett hinder till att livet blir bättre i Bulgarien.
söndag 21 december 2008
Lönefrys
Lönerna ökar som aldrig förr i Bulgarien. I oktober i år är den genomsnittliga inkomsten per hushåll 730 leva (ca 3650 kronor). Det är 10,31 % mer än i oktober förra året. Tyvärr är inflationen 10,9 % fram till oktober i år. Så praktiken har man fått mindre i handen. Löneökningen har bestått av luft. 120 leva (600 kronor) av dessa pengar går till hyra, vatten, el och uppvärmning vilket är en ökning med 30 %. En konsekvens av de ökade levnadsomkostnaderna är att konsumtionen av bröd, potatis och grönsaker minskat. Statistiken från Bulgariens motsvarighet till Statistiska centralbyrån visar också att bulgarerna har lånat allt mer pengar. Läge för oro och pessimism alltså.
Hög tillväxt trots allt?
Enligt preliminära resultat för tillväxten för det tredje kvartalet i år så förväntas en tillväxt på 6,8 %. För årets första nio månader är tillväxten 7 %. Endast under motsvarande kvartal 2004 och 2006 har tillväxten varit högre, 7,1 %. Bara Slovaken, Slovenien och Rumänien kan uppvisa högra tillväxt av EU-länderna. Danmark har till och med en negativ tillväxt.
Det som har bidragit mest till den höga tillväxten är att det gått bra för jordbruket. Jämfört med förra året då jordbruket drabbades hårt av torka så har jordbruket växt med 44,3 %. Det gör att man inte ska dra för stora slutsatser om tillväxtsiffrorna, i synnerhet som övriga sektorer uppvisar mer modesta resultat. Inom tillverkningsindustrin är tillväxten det tredje kvartalet 2008 2,1 %. Detta ska jämföras med motsvarande period förra året då tillväxten var rekorderliga 14,3 %, en tydlig indikation på att trenden är nedåtgående för industrin. Läget är lite bättre inom tjänstesektorn där tillväxten för perioden är 6,4 %, men förra året för samma period var den 8,9 %.
En tredjedel av Bulgariens företagare och entreprenörer säger att 2008 var ett sämre år än 2007. En klar ökning mot förra årets 10 %. Nästan två tredjedelar säger att 2009 kommer att bli ett sämre år än 2008. En annan iakttagelse är att man anser att arbetslösheten till största delen kommer att drabba den okvalificerade delen av arbetskraften. Många företagare säger att bristen på kompetent arbetskraft fortsätter att vara ett problem trots de sämre tiderna.
Min bedömning är att det ekonomiska läget i Bulgarien har varit ganska bra under 2008. Utvecklingen har gått hyfsat framåt. Men ovanstående siffror sammataget med andra indikatorer (se tidigare inlägg på bloggen) visar att krisen kommer att drabba Bulgarien. En del bra saker har gjorts men det är långt ifrån tillräckligt. Som jag skrivit tidigare så finns det en utbredd uppfattning i Bulgarien att krisen är en utländsk smitta som kommer att gå Bulgarien förbi. Där övriga världen insjuknar i en tung influensa, så kommer Bulgarien endast att få en finansiell snuva. Jag tror att det blir värre än så och kommande valårs felmedicinering kommer inte att hjälpa.
Det som har bidragit mest till den höga tillväxten är att det gått bra för jordbruket. Jämfört med förra året då jordbruket drabbades hårt av torka så har jordbruket växt med 44,3 %. Det gör att man inte ska dra för stora slutsatser om tillväxtsiffrorna, i synnerhet som övriga sektorer uppvisar mer modesta resultat. Inom tillverkningsindustrin är tillväxten det tredje kvartalet 2008 2,1 %. Detta ska jämföras med motsvarande period förra året då tillväxten var rekorderliga 14,3 %, en tydlig indikation på att trenden är nedåtgående för industrin. Läget är lite bättre inom tjänstesektorn där tillväxten för perioden är 6,4 %, men förra året för samma period var den 8,9 %.
En tredjedel av Bulgariens företagare och entreprenörer säger att 2008 var ett sämre år än 2007. En klar ökning mot förra årets 10 %. Nästan två tredjedelar säger att 2009 kommer att bli ett sämre år än 2008. En annan iakttagelse är att man anser att arbetslösheten till största delen kommer att drabba den okvalificerade delen av arbetskraften. Många företagare säger att bristen på kompetent arbetskraft fortsätter att vara ett problem trots de sämre tiderna.
Min bedömning är att det ekonomiska läget i Bulgarien har varit ganska bra under 2008. Utvecklingen har gått hyfsat framåt. Men ovanstående siffror sammataget med andra indikatorer (se tidigare inlägg på bloggen) visar att krisen kommer att drabba Bulgarien. En del bra saker har gjorts men det är långt ifrån tillräckligt. Som jag skrivit tidigare så finns det en utbredd uppfattning i Bulgarien att krisen är en utländsk smitta som kommer att gå Bulgarien förbi. Där övriga världen insjuknar i en tung influensa, så kommer Bulgarien endast att få en finansiell snuva. Jag tror att det blir värre än så och kommande valårs felmedicinering kommer inte att hjälpa.
fredag 12 december 2008
Turistpanik
Paniken, eller åtminstone oron, sprider sig allt mer inom den bulgariska turistindustrin. I Sunny Beach är antalet förhandsbokningar till säsongen 2009 betydligt färre än vid motsvarande tid förra året. Orsaken sägs dels vara ett ointresse, dels att det finns en stor försiktighet bland potentiella kunder på grund av den finansiella krisen.
Sunny Beach har för närvarande en kapacitet på 300 000 bäddar vilket vida överstiger efterfrågan. Därför förväntas prissänkningarna och rabatterna att bli än större 2009.
Man kan också förvänta sig prissänkningar på restauranger och affärer, dels på grund av den hårda konkurrensen om gästerna, dels att dessa verksamheter kommer att få hyressänkningar på upp till 35 %. Om utgifterna blir lägre för krögaren/affärsinnehavaren så finns det utrymme att sänka priserna för kunderna.
Hyrorna i Sunny Beach har hittills varit väldigt höga. En liten butik på 30 m2 har kunnat ha en hyra på 200 000 kronor för en säsong. Detta är efter bulgariska förhållande väldigt högt. Årshyran för en motsvarande butik i ett att Sofias finare områden är ungefär hälften.
Men oavsett om prissänkningarna har effekt på bokningarna så är prognosen för kommande säsong pessimistisk.
Sunny Beach har för närvarande en kapacitet på 300 000 bäddar vilket vida överstiger efterfrågan. Därför förväntas prissänkningarna och rabatterna att bli än större 2009.
Man kan också förvänta sig prissänkningar på restauranger och affärer, dels på grund av den hårda konkurrensen om gästerna, dels att dessa verksamheter kommer att få hyressänkningar på upp till 35 %. Om utgifterna blir lägre för krögaren/affärsinnehavaren så finns det utrymme att sänka priserna för kunderna.
Hyrorna i Sunny Beach har hittills varit väldigt höga. En liten butik på 30 m2 har kunnat ha en hyra på 200 000 kronor för en säsong. Detta är efter bulgariska förhållande väldigt högt. Årshyran för en motsvarande butik i ett att Sofias finare områden är ungefär hälften.
Men oavsett om prissänkningarna har effekt på bokningarna så är prognosen för kommande säsong pessimistisk.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
