Nu faller fastighetspriserna i Bulgarien. Tidningar och sajter är fulla av annonser med fastigheter som säljs med kraftiga rabatter. Anledningen är som läsare av denna blogg redan känner till att det länge har funnits ett överutbud av nybyggda fastigheter. Detta överutbud gjorde att fastighetspriserna drog i handbromsen redan tidigare i år, innan man började tala om kris i ekonomin. För tillfället står ca 50.000 lägenheter och hus osålda.
Nu när krisen har gjort folk försiktigare samtidigt som bankerna är svårflörtade på lånesidan så börjar paniken sprida sig bland byggföretag och mäklare. Man förväntar sig en rad konkurser inom dessa branscher. I ett försök att hålla marknaden igång säljs en hel del fastigheter till i stort sett endast byggkostnaden. Till och med i attraktiva områden mot kusten i Varna kan man hitta lägenheter från 300.000 kronor. Rena rean jämfört med situation för knappt ett år sedan.
I Sofia som har haft en riktigt het bostadsmarknad så säger vissa bedömare att priser kan halveras på lite sikt. Det låter lite väl dramatiskt i mina öron, men framför allt större fastigher har haft rätt ordentliga prislappar i Sofia så det kanske inte är ett orimligt worst case scenario. Ofrånkomligt kommer dock många spekulanter att förlora mycket pengar. För spekulerats har det gjorts i en stor omfattning. För tillfället står tusentals lägenheter tomma i Sofia.
Men den enes död är den andres bröd. För den som har reda pengar att spendera på bostad så finns det nu ett riktigt bra köpläge. Det är bara att välja och vraka bland fastigheter till reapris i ganska så attraktiva lägen. Fastigheter i de mest attraktiva lägena är dock mer prisstabila.
En annan fördel för köparen är att många säljare, förutom att man sänker priset, även erbjuder bättre utrustade lägenheter. Normalt i Bulgarien så köper man sin lägenhet/hus helt oinredd. Det man får är en fastighet med grova betongväggar och golv. Resten är köparens ansvar. Nu kan man hitta fastigeter som är helt ”nyckelfärdiga” och i princip bara omöblerade.
Men marknaden ställer krav på kunskap. Riskerna finns där, förutom att det är helt omöjligt att förutspå hur fastighetsmarknaden kommer att utveckla sig. En stor risk är att köpa något som inte är färdigbyggt än. En del av dessa ofärdiga fastigheter reas ut till mycket lockande priser. Men, entreprenören kan ju gå i konkurs innan bygget är färdigt och då kan man bli stående med en ofärdig lägenhet.
Fast någon köpfest har inte rapporterats. Kanske för att de flesta tror att priserna kommer att sjunka ännu mer och därför avvaktar. Fast det är ju också klart, de flesta i Bulgarien har inte de pengar i madrassen som krävs för ett bostadsköp. De flesta utländska köpare har försvunnit då deras syfte med fastighetsköp i huvudsak varit spekulation och inte för bosättning.
lördag 29 november 2008
onsdag 26 november 2008
Penningstopp
Europakommissionen (EK) meddelade igår att man stoppar 220 miljoner Euro som skulle ingå i Phare-programmet för Bulgarien. Dessa pengar var sedan tidigare frysta, men EK:s beslut gör att Bulgarien helt förlorar pengarna. Anledningen är att Bulgarien inte kunnat visa att man har åtgärdat de problem som EK tidigare pekat på.
Missnöjet hos EK finns främst med Phare-agenturerna vid Finansdepartementet och Departementet för regional utveckling. En talesperson för EK sade att en del åtgärder för att komma tillrätta med bristen på kontroll hade gjorts, men att det i huvudsak rörde sig om löften om framtida åtgärder. Några konkreta resultat finns inte. Oegentligheter, missbruk och jäv förekommer i oförminskad omfattning.
Detta är hårda ord från EK som länge påpekat bristerna men endast fått nöja sig med löften om åtgärder, eller rent av själva blivit anklagade för att behandla Bulgarien orättvist.
Frågan är nu vad som kommer att hända med de 600 miljoner Euro i stödpengar för vägar, regional utveckling och jordbruk som också frystes i somras.
Någon officiell bulgarisk kommentar på EK:s beslut dröjde många timmar och måste ses som ett tecken på att regeringen hade hoppats att än en gång undkomma med endast varningar och någon form av övervakning. Situationen verkar minst sagt förvirrad hos de styrande partierna. Tyngst landar dock ansvaret på socialisterna (BSP) som gärna framställer sig som ett kompetent, ansvarstagande, och får man nog lov att säga, statsbärande parti.
Sent igår kväll kom en kommentar från premiärminister Sergej Stanisjev om att EK:s beslut skadar Bulgarien. Han hävdade dessutom att Bulgarien blivit särbehandlat då Bulgarien bedöms särskilt hårt. Kommissionär Olli Rehn kontrade med att säga att beslutet inte är ett straff, utan en konsekvens av regelverket. Regelverket är samma för alla medlemsländer varför undantag är omöjliga.
BSP hade kongress i helgen och förutom en viss flashback av tidigare kommunistiska partikongresser när det gäller evenemanget, så verkade alla vara överens om att Bulgarien går en strålande framtid till mötes. Både frågorna om korruption och kris nästan lyste med sin frånvaro i debatten. EK:s beslut var inte en kalldusch för BSP, utan snarare ett fritt fall från hög höjd ner i en isvak.
Den tidigare premiärministern Ivan Kostov anklagade regeringen för att för krig mot Europakommissionen vilket oåterkalleligt kommer att skada Bulgariens relation med EU. Han hotade också med att hans parti DSB kommer att bojkotta parlamentet.
Från oppositionskoalitionen ODS sade man att regeringen nu har tappat sitt sista uns av förtroende och därför borde avgå.
Bojko Borisov, borgmästare i Sofia och informell ledare för det största oppositionspartiet GERB, har sagt att han hellre tar livet av sig än lierar sig med BSP. GERB har fördelen att aldrig tidigare suttit vid makten och är därför obefläckat av tidigare regeringars misslyckanden. Om BSP gör ett katastrofval så finns det en stor möjlighet att GERB kan bilda majoritetsregering efter nästa års val. Övriga partier dras med låga förtroendesiffror och inget tyder i dagsläget på att någon av dem ens kommer upp i förra valets siffror.
Regeringen har tidigare lovat att använda en del av budgetöverskottet för att ersätta utlovade EU-medel till bulgariska projekt, men den ekonomiska krisen som nu kryper sig på i Bulgarien får en att undra hur det ska gå till. Frågan är hur långt de regerande partierna är beredda att gå i att utmana och förnedra EU:s institutioner för att vinna parlamentsvalen nästa år.
Missnöjet hos EK finns främst med Phare-agenturerna vid Finansdepartementet och Departementet för regional utveckling. En talesperson för EK sade att en del åtgärder för att komma tillrätta med bristen på kontroll hade gjorts, men att det i huvudsak rörde sig om löften om framtida åtgärder. Några konkreta resultat finns inte. Oegentligheter, missbruk och jäv förekommer i oförminskad omfattning.
Detta är hårda ord från EK som länge påpekat bristerna men endast fått nöja sig med löften om åtgärder, eller rent av själva blivit anklagade för att behandla Bulgarien orättvist.
Frågan är nu vad som kommer att hända med de 600 miljoner Euro i stödpengar för vägar, regional utveckling och jordbruk som också frystes i somras.
Någon officiell bulgarisk kommentar på EK:s beslut dröjde många timmar och måste ses som ett tecken på att regeringen hade hoppats att än en gång undkomma med endast varningar och någon form av övervakning. Situationen verkar minst sagt förvirrad hos de styrande partierna. Tyngst landar dock ansvaret på socialisterna (BSP) som gärna framställer sig som ett kompetent, ansvarstagande, och får man nog lov att säga, statsbärande parti.
Sent igår kväll kom en kommentar från premiärminister Sergej Stanisjev om att EK:s beslut skadar Bulgarien. Han hävdade dessutom att Bulgarien blivit särbehandlat då Bulgarien bedöms särskilt hårt. Kommissionär Olli Rehn kontrade med att säga att beslutet inte är ett straff, utan en konsekvens av regelverket. Regelverket är samma för alla medlemsländer varför undantag är omöjliga.
BSP hade kongress i helgen och förutom en viss flashback av tidigare kommunistiska partikongresser när det gäller evenemanget, så verkade alla vara överens om att Bulgarien går en strålande framtid till mötes. Både frågorna om korruption och kris nästan lyste med sin frånvaro i debatten. EK:s beslut var inte en kalldusch för BSP, utan snarare ett fritt fall från hög höjd ner i en isvak.
Den tidigare premiärministern Ivan Kostov anklagade regeringen för att för krig mot Europakommissionen vilket oåterkalleligt kommer att skada Bulgariens relation med EU. Han hotade också med att hans parti DSB kommer att bojkotta parlamentet.
Från oppositionskoalitionen ODS sade man att regeringen nu har tappat sitt sista uns av förtroende och därför borde avgå.
Bojko Borisov, borgmästare i Sofia och informell ledare för det största oppositionspartiet GERB, har sagt att han hellre tar livet av sig än lierar sig med BSP. GERB har fördelen att aldrig tidigare suttit vid makten och är därför obefläckat av tidigare regeringars misslyckanden. Om BSP gör ett katastrofval så finns det en stor möjlighet att GERB kan bilda majoritetsregering efter nästa års val. Övriga partier dras med låga förtroendesiffror och inget tyder i dagsläget på att någon av dem ens kommer upp i förra valets siffror.
Regeringen har tidigare lovat att använda en del av budgetöverskottet för att ersätta utlovade EU-medel till bulgariska projekt, men den ekonomiska krisen som nu kryper sig på i Bulgarien får en att undra hur det ska gå till. Frågan är hur långt de regerande partierna är beredda att gå i att utmana och förnedra EU:s institutioner för att vinna parlamentsvalen nästa år.
lördag 22 november 2008
Krisen smyger sig på
Någon kanske tycker att bloggen här varit ovanligt tyst när det gäller finanskrisen och Bulgarien. Åtminstone tycker jag det och skäms lite grand. Men det finns en anledning till det, vid sidan om lite dåligt med tid. Läget är oklart. Här nedan följer lite lösryckta kommentarer.
Bilden av hur krisen drabbar Bulgarien har inte varit entydig. Från politiskt håll har länge man direkt förnekat att krisen skulle ha någon påverkan alls. Man har bl.a. sagt att Bulgariens dåliga integration på de internationella finansmarknaderna skulle skydda landet från krisen. Man har också framhållit landets stora budgetöverskott skulle verka som en livboj vid kris om den nu överhuvudtaget skulle drabba Bulgarien.
Men bit för bit gör sig krisen påmind. Det är fortfarande för tidigt att ens spekulera i hur mycket landet kommer att drabbas och när en återhämtning kan väntas. Men de dåliga nyheterna har kommit på rad nu i höst.
De utländska investeringarna minskar vilket bl.a. får till följd att Bulgariens stora negativa bytesbalans blir än större. Inflationen är fortsatt hög. Landets fastighetsmarknad har dragit i handbromsen. Framför allt har marknaden för lägenheter och hus vid turistorterna i det närmaste kollapsat. Däremot hålls en generell krasch tillbaka av att bulgarer sedan länge sparar i fastigheter vilket gör att en viss efterfrågan alltid finns. Likt övriga världen så har en hel del spekulativa bostadsköp gjorts som finansierats med lån. Det är dock lite för tidigt att säga vad det får för följder även om det rapporteras om att amorteringarna börjar bli tuffa för många.
Flera stora företag har fått lov att permittera personal då exportordrar dragits tillbaka eller uteblivit. Detta är i kontrast till att vissa ekonomiska kommentatorer har sagt att exporten inte påverkas. Kanske mer ett tecken på att många experter inte är helt oberoende.
På Sofiabörsen har Sofindex sjunkit 79 % i år (tom 18 november). Trots att det nu borde vara köpläge så är intresset ljummet och köpare saknas. En klar indikation på hur dystert man ser den närmaste framtiden an. En stor nedgång på börsen påverkar inte bulgarer direkt eftersom det privata sparande i aktier och fonder är lågt i Bulgarien, ca 12 % av det totala sparandet.
Sofindex för i år
Ett nytt fenomen är att krisen i Europa gör att många bulgariska gästarbetare återvänder till Bulgarien eftersom de förlorat jobbet i utlandet. Samtidigt sviktar arbetsmarknaden betänkligt även i Bulgarien där t.ex. byggboomen dödförklarats. Ett stort antal storstilade byggprojekt har lagts på is. Många av dessa återvändare har stora krav på hur politiken förs i Bulgarien samt har sett en effektivare och mindre korrumperad administration är möjlig ute i Europa. Det ska bli intressant hur dessa människor påverkar skeendena i Bulgarien nu. Många av de som hittills varit arbetslösa i Bulgarien är som regel oorganiserade, obildade samt saknar röst i politiken. Nu förändras kanske detta.
Finansminister Plamen Oresjarski säger att Bulgarien inte alls är i samma situation som Ungern och Ukraina (som hamnat i stora svårigheter och bett om utländsk hjälp). Han säger vidare att bankväsendet i Bulgarien är i gott skick och att han förväntar sig fortsatt hög tillväxt även nästa år.
Den budget som nu presenteras kan knappast kallas för en krisbudget, utan bär fortfarande drag av en valårsbudget. Man räknar med fortsatt hög tillväxt, kring 5 % samt en låg inflation. Med låg inflation menas kring 5 %, för närvarande är inflationen mer än det dubbla. Budgetöverskottet kommer att bestå om än mindre än nu.
Regeringens ovilja att tala om kris samt att måla upp en fortsatt god ekonomisk utveckling beror förstås på att nästa år är valår. De regerande partierna vill naturligtvis fortsätta tala om att läget är fortsatt gott och att den här krisen mest kommer att upplevas från åskådarplats.
Jag tror nog att den här nästan vårdslösa attityden till en kris som jag tror kommer att beröra Bulgarien hårt kommer att straffa regeringen. Krisen kommer att drabba landet även om det inte går att säga hur hårt. Den rätta strategin hade varit att i stället tala klarspråk om ekonomin samt framställa sig som det bästa och mest pålitliga politiska alternativet. Lite som Alliansen försöker göra i Sverige för att undergräva Socialdemokraterna.
Bilden av hur krisen drabbar Bulgarien har inte varit entydig. Från politiskt håll har länge man direkt förnekat att krisen skulle ha någon påverkan alls. Man har bl.a. sagt att Bulgariens dåliga integration på de internationella finansmarknaderna skulle skydda landet från krisen. Man har också framhållit landets stora budgetöverskott skulle verka som en livboj vid kris om den nu överhuvudtaget skulle drabba Bulgarien.
Men bit för bit gör sig krisen påmind. Det är fortfarande för tidigt att ens spekulera i hur mycket landet kommer att drabbas och när en återhämtning kan väntas. Men de dåliga nyheterna har kommit på rad nu i höst.
De utländska investeringarna minskar vilket bl.a. får till följd att Bulgariens stora negativa bytesbalans blir än större. Inflationen är fortsatt hög. Landets fastighetsmarknad har dragit i handbromsen. Framför allt har marknaden för lägenheter och hus vid turistorterna i det närmaste kollapsat. Däremot hålls en generell krasch tillbaka av att bulgarer sedan länge sparar i fastigheter vilket gör att en viss efterfrågan alltid finns. Likt övriga världen så har en hel del spekulativa bostadsköp gjorts som finansierats med lån. Det är dock lite för tidigt att säga vad det får för följder även om det rapporteras om att amorteringarna börjar bli tuffa för många.
Flera stora företag har fått lov att permittera personal då exportordrar dragits tillbaka eller uteblivit. Detta är i kontrast till att vissa ekonomiska kommentatorer har sagt att exporten inte påverkas. Kanske mer ett tecken på att många experter inte är helt oberoende.
På Sofiabörsen har Sofindex sjunkit 79 % i år (tom 18 november). Trots att det nu borde vara köpläge så är intresset ljummet och köpare saknas. En klar indikation på hur dystert man ser den närmaste framtiden an. En stor nedgång på börsen påverkar inte bulgarer direkt eftersom det privata sparande i aktier och fonder är lågt i Bulgarien, ca 12 % av det totala sparandet.
Sofindex för i år
Ett nytt fenomen är att krisen i Europa gör att många bulgariska gästarbetare återvänder till Bulgarien eftersom de förlorat jobbet i utlandet. Samtidigt sviktar arbetsmarknaden betänkligt även i Bulgarien där t.ex. byggboomen dödförklarats. Ett stort antal storstilade byggprojekt har lagts på is. Många av dessa återvändare har stora krav på hur politiken förs i Bulgarien samt har sett en effektivare och mindre korrumperad administration är möjlig ute i Europa. Det ska bli intressant hur dessa människor påverkar skeendena i Bulgarien nu. Många av de som hittills varit arbetslösa i Bulgarien är som regel oorganiserade, obildade samt saknar röst i politiken. Nu förändras kanske detta.
Finansminister Plamen Oresjarski säger att Bulgarien inte alls är i samma situation som Ungern och Ukraina (som hamnat i stora svårigheter och bett om utländsk hjälp). Han säger vidare att bankväsendet i Bulgarien är i gott skick och att han förväntar sig fortsatt hög tillväxt även nästa år.
Den budget som nu presenteras kan knappast kallas för en krisbudget, utan bär fortfarande drag av en valårsbudget. Man räknar med fortsatt hög tillväxt, kring 5 % samt en låg inflation. Med låg inflation menas kring 5 %, för närvarande är inflationen mer än det dubbla. Budgetöverskottet kommer att bestå om än mindre än nu.
Regeringens ovilja att tala om kris samt att måla upp en fortsatt god ekonomisk utveckling beror förstås på att nästa år är valår. De regerande partierna vill naturligtvis fortsätta tala om att läget är fortsatt gott och att den här krisen mest kommer att upplevas från åskådarplats.
Jag tror nog att den här nästan vårdslösa attityden till en kris som jag tror kommer att beröra Bulgarien hårt kommer att straffa regeringen. Krisen kommer att drabba landet även om det inte går att säga hur hårt. Den rätta strategin hade varit att i stället tala klarspråk om ekonomin samt framställa sig som det bästa och mest pålitliga politiska alternativet. Lite som Alliansen försöker göra i Sverige för att undergräva Socialdemokraterna.
torsdag 13 november 2008
Storrökare
Det bulgariska institutet för marketing och sociala undersökning har gjort en studie om tobaksrökning i Bulgarien och som citeras i flera bulgariska medier. Studien bekräftar att Bulgarien fortfarande är ett land av storrökare.
Nästan varannan bulgar (45 %) är rökare. I snitt röker de 19 cigarretter om dagen. Till skillnad mot Sverige så är det fler män än kvinnor som röker i Bulgarien. Det är också fler yngre än äldre som röker, kanske ett tecken på att rökningen inte kommer att minska i omfattning den närmaste tiden.
Det bulgariska företaget Bulgartabak dominerar marknaden med 65 % marknadsandel. Det sägs också i studien att 15 % av marknaden utgörs av smuggelcigarretter. Detta leder till att staten förlorar 150 miljoner leva (ca 750 miljoner kronor) årligen i tobaksskatt och moms.
De flesta rökare anger att smaken, inte priset är avgörande för val av cigarretter. Dock är andelen som säger att priset styr cigarrettval ganska hög. Cigarretter har stigit kraftigt i pris de senare åren i Bulgarien pga skattehöjningar. Bara för fyra år sedan kostade de flesta märken i Bulgarien under fem kronor paketet, men är nu uppe i 15 kronor eller mer. Med tanke på det är det förvånande att så många fortfarande röker i Bulgarien, i synnerhet om man tänker på att en snittlön ligger på drygt 2000 kronor i månaden. Men det skvallrar också om att skattehöjningarna på tobak har mer haft som syfte att fylla på statskassan, än att värna om befolkningens hälsa. Politikerna är väl medvetna om att befolkningen inte kommer att sluta röka i första taget. Rökning har fortfarande en air av coolness och macho i Bulgarien.
En typisk kvartersbutik i Bulgarien
Nästan varannan bulgar (45 %) är rökare. I snitt röker de 19 cigarretter om dagen. Till skillnad mot Sverige så är det fler män än kvinnor som röker i Bulgarien. Det är också fler yngre än äldre som röker, kanske ett tecken på att rökningen inte kommer att minska i omfattning den närmaste tiden.
Det bulgariska företaget Bulgartabak dominerar marknaden med 65 % marknadsandel. Det sägs också i studien att 15 % av marknaden utgörs av smuggelcigarretter. Detta leder till att staten förlorar 150 miljoner leva (ca 750 miljoner kronor) årligen i tobaksskatt och moms.
De flesta rökare anger att smaken, inte priset är avgörande för val av cigarretter. Dock är andelen som säger att priset styr cigarrettval ganska hög. Cigarretter har stigit kraftigt i pris de senare åren i Bulgarien pga skattehöjningar. Bara för fyra år sedan kostade de flesta märken i Bulgarien under fem kronor paketet, men är nu uppe i 15 kronor eller mer. Med tanke på det är det förvånande att så många fortfarande röker i Bulgarien, i synnerhet om man tänker på att en snittlön ligger på drygt 2000 kronor i månaden. Men det skvallrar också om att skattehöjningarna på tobak har mer haft som syfte att fylla på statskassan, än att värna om befolkningens hälsa. Politikerna är väl medvetna om att befolkningen inte kommer att sluta röka i första taget. Rökning har fortfarande en air av coolness och macho i Bulgarien.
En typisk kvartersbutik i Bulgarien
lördag 1 november 2008
Zigenarsommar
Nu när vintern gör sig påmind här sig Sverige, så sker det omvända i Bulgarien. En period av ovanligt hög värme har rått i veckan. Dagstemperaturerna är upp till 28 grader i skuggan vilket fått många att plocka fram badlakanen och badbrallerna. Däremot är det få som vågar sig i och bada då temperaturen i vattnet är knappt 20 grader.
Denna brittsommar spås fortsätta ytterligare några dagar. Det är i och för sig inte ovanligt med varma perioder på hösten i Bulgarien, men det är ovanligt att det blir temperaturer som når 30-gradersstrecket. Men, medan vi skrapar bilrutor här hemma så kan Bulgarien åtminstone en tid till promenera i kortärmat och njuta av zigenarsommaren som det heter på bulgariska.
Denna brittsommar spås fortsätta ytterligare några dagar. Det är i och för sig inte ovanligt med varma perioder på hösten i Bulgarien, men det är ovanligt att det blir temperaturer som når 30-gradersstrecket. Men, medan vi skrapar bilrutor här hemma så kan Bulgarien åtminstone en tid till promenera i kortärmat och njuta av zigenarsommaren som det heter på bulgariska.
söndag 19 oktober 2008
Sambo och barngifte i Bulgarien
I många år har de legala formerna för samlevnad i Bulgarien inte varit i takt med tiden. Formellt sett har man antingen kunnat vara gift eller singel. Samboformen har inte funnits. Förändringarna efter 1989 har också inneburit att det blivit allt mer vanligt att leva som sambo då kommunisttidens moralistiska lagstiftning kring äktenskap åtminstone i praktiken har luckrats upp.
Idag föds ungefär 50 % av alla barn i Bulgarien utanför äktenskapet av föräldrar i parförhållande, dvs. samboförhållande. Nu kommer samboförhållande att regleras enligt lag likt i Sverige. Men en viktig skillnad finns och det är att barn födda i ett samboförhållande får pappans efternamn. Det är förmodligen en kompromiss i förhandlingarna med de mer konservativa falangerna i parlamentet. Att officiellt erkänna samboförhållande har varit en infekterad fråga i flera år och som vanligt handlar det inte bara om moral misstänker jag.
Skälen mot sambo har varit att ett erkännande av samboskapet kommer att göra att än färre gifter sig i Bulgarien. De konservativa (i denna fråga finns ingen skillnad vänster-höger i Bulgarien) hävdar att den traditionella kärnfamiljen måste stärkas istället. Men jag misstänker att omständigheten att en sambo nu har viss juridisk rätt till egendom i sambofamiljen har varit oönskat av många. Många av Bulgariens rika och mäktiga lever i ogifta parförhållanden för att undvika att partnern (oftast kvinnan) ska kunna ha pretentioner på egendom (tillhörande oftast mannen) när förhållandet havererar.
En annan förändring är att de kommunala ritualsalarna förlorar sitt monopol på att viga folk även om det kommer att bli inte fullt så fritt som i Sverige.
Däremot tar man ett steg bakåt enligt mig när man fortfarande tillåter 16- och 17-åringar att gifta sig. I och för sig så innebär det inte att det är fritt för dessa att gifta sig. Ett krav är att kvinnan är gravid. Tidigare krävdes det att föräldrarna godkände äktenskapet men nu behövs det inte längre ifall den blivande bruden är gravid. Detta låter i mina öron som en specialskrivning för Bulgariens romer där barnäktenskap är vanliga. Kravet på graviditet är inget ”problem” för romerna eftersom det är vanligt att de romska kvinnorna får barn i tidiga tonåren.
Att romer får barn och betraktas som vuxna vid tidiga tonår har varit en bidragande faktor till att många romer, framför allt romska kvinnor, hålls undan skolan. Nu har lagstiftarna förstärkt detta istället för att motarbeta fenomenet.
Idag föds ungefär 50 % av alla barn i Bulgarien utanför äktenskapet av föräldrar i parförhållande, dvs. samboförhållande. Nu kommer samboförhållande att regleras enligt lag likt i Sverige. Men en viktig skillnad finns och det är att barn födda i ett samboförhållande får pappans efternamn. Det är förmodligen en kompromiss i förhandlingarna med de mer konservativa falangerna i parlamentet. Att officiellt erkänna samboförhållande har varit en infekterad fråga i flera år och som vanligt handlar det inte bara om moral misstänker jag.
Skälen mot sambo har varit att ett erkännande av samboskapet kommer att göra att än färre gifter sig i Bulgarien. De konservativa (i denna fråga finns ingen skillnad vänster-höger i Bulgarien) hävdar att den traditionella kärnfamiljen måste stärkas istället. Men jag misstänker att omständigheten att en sambo nu har viss juridisk rätt till egendom i sambofamiljen har varit oönskat av många. Många av Bulgariens rika och mäktiga lever i ogifta parförhållanden för att undvika att partnern (oftast kvinnan) ska kunna ha pretentioner på egendom (tillhörande oftast mannen) när förhållandet havererar.
En annan förändring är att de kommunala ritualsalarna förlorar sitt monopol på att viga folk även om det kommer att bli inte fullt så fritt som i Sverige.
Däremot tar man ett steg bakåt enligt mig när man fortfarande tillåter 16- och 17-åringar att gifta sig. I och för sig så innebär det inte att det är fritt för dessa att gifta sig. Ett krav är att kvinnan är gravid. Tidigare krävdes det att föräldrarna godkände äktenskapet men nu behövs det inte längre ifall den blivande bruden är gravid. Detta låter i mina öron som en specialskrivning för Bulgariens romer där barnäktenskap är vanliga. Kravet på graviditet är inget ”problem” för romerna eftersom det är vanligt att de romska kvinnorna får barn i tidiga tonåren.
Att romer får barn och betraktas som vuxna vid tidiga tonår har varit en bidragande faktor till att många romer, framför allt romska kvinnor, hålls undan skolan. Nu har lagstiftarna förstärkt detta istället för att motarbeta fenomenet.
tisdag 16 september 2008
Brott på semestern
Jag har tidigare skrivit om den brottslighet som kan finnas i turistorterna i Bulgarien. Min ståndpunkt är att brottsligheten där ofta överdrivs i media och på diverse forum. Det finns en negativ uppfattning om Bulgarien som gör att de rapporterade fallen där turister drabbas av brott så gärna tolkas som en bekräftelse på något man redan visste. Det rör sig alltså mer om en fördom än en faktagrundad åsikt. Jag förnekar inte att det förekommer brottslighet, för det gör det, utan jag vänder mig mot hur man försöker få enstaka händelser att bekräfta ett mönster av omfattande brottslighet utanför myndigheternas kontroll. En brottslighet som särskilt drabbar turister, och då särskilt svenska och andra skandinaviska turister. Någonting som jag tolkar som en tankefigur baserad på att ett typiskt försök till att indela folk i ”oss” (de goda, de potentiella offrens) och ”dem” (de onda, de potentiella förövarna). Alltså, en viktig orsak till att förekommer brottslighet är att det handlar om just Bulgarien, underförstått komponenten Bulgarien är en orsak. Massturism och mycket sprit skulle ge annorlunda resultat när det gäller brottslighet om det var i ett annat land tycks man mena.
Så hur ser då brottsligheten ut? Genom följa med i bulgarisk media (och att vara på plats!) kan man få en ganska bra bild av läget i turistorterna eftersom brott som drabbar utlänningar har ett förhållandevis högt nyhetsvärde. Det är alltså inte bara grövre brott som rapporteras, utan ofta även det vi kallar vardagsbrott . Bilden är att det generellt sett är mycket lugnt, i synnerhet om man har i åtanke antalet människor som finns på turistorterna. Det säger sig dock självt att ansamlingen av många människor med mycket pengar och kanske ofta ett omtöcknat omdöme lockar till sig kriminella som stjäl och rånar. Dock måste jag säga att de allra flesta aldrig märker av detta. Det är en minoritet som drabbas. Jag vill också påstå att polisen som regel tar dessa brott på allvar. Många av dessa brott klaras upp i den mån de anmäls. Det tråkiga är att många av de drabbade då redan åkt hem och aldrig hinner förstå att brottet klarats upp. Samtidigt så kommer det ju aldrig nämnas i vår press att t.ex. en ficktjuvsliga åkt dit i Bulgarien. Då kan bilden av okontrollerad brottslighet uppstå.
Mycket av brottsligheten finns eftersom det som sagt var förekommer en hel del fylla i de större turistorterna. Fulla unga människor som gärna viftar med pengar och dyra mobiltelefoner är ju idealiska offer för många tjuvar. Ett annat problem är att många prostituerade lika gärna rånar sina kunder som att ge dem tillträde till sina kroppar. Här finns ett följdproblem eftersom dessa offer gärna berättar om rånet för polisen och för kompisarna i Sverige, inte minst för att få ut försäkringspengarna, men att utlämna att förövaren var prostituerad. Man har alltså drabbats av brott eftersom man utsatt sig för en risk.
Vad det gäller fyllan kring de populära barerna och klubbarna så finns det ytterligare en aspekt. Polisen väljer här att vara passiv trots att många helt klart är minderåriga. I detta avseende låter man turisterna sköta sig själva. Bra eller dåligt, jag vet inte. I Bulgarien är olagligt att sälja alkohol till personer under 18 år och till uppenbart berusade, vilket man ändå gör på barer och klubbar. Skulle vi verkligen vilja att polisen agerar där i vårt partparadis kan man undra lite retoriskt? Fast det måste tilläggas att bevisläget för polisen inte är helt enkelt när det gäller ungdomsfylla eftersom det inte är olagligt för minderåriga att inneha och dricka alkohol, bara köpa.
En typ av brott som det talas tyst om är narkotikabrott. Väldigt få narkotikabrott rapporteras från turistorterna. En anledning till det är att det nästan aldrig märks. Men faktum är att det säljs en del narkotika till turister på turistorterna även om min uppfattning är att det inte är så utbrett. Polisen är även här rätt passiv och det verkar som om man ligger lågt så länge narkotikaförsäljningen och bruket inte märks. En annan anledning är att polisen inte är lika besatt som den svenska polisen att jaga folk ute i brukarledet.
Det som är allvarligare enligt mig är att här finns det en koppling till organiserad brottslighet. En hel del av denna försäljning styrs av den organiserade brottsligheten och omfattar allt från marijuana till riktigt tunga saker. Det är också dessa brottslingar som ser till att verksamheten är diskret så att polisen blir nöjd.
Så då behöver man väl inte bry sig om detta så mycket. Det man inte ser existerar inte heller, eller hur. Det kan väl också verka lite oskyldigt om turisten bara vill förgylla sin semester med en egen Fear and Loathing in Sunny Beach. Att köpa knark är ju ett brott utan offer. Problemet är dock att eftersom de flesta turister saknar langarkontakter så köper man av någon taxichaffis. Chaffisen kan vara lojal mot den lokale knarkbossen, han kan också vara en frifräsare, en sjanadzjija шанаджия. I det första fallet kommer allt att gå lugnt tillväga samtidigt som risken att få ”falskt” knark är liten. I det senare fallet utsätter du dig för en risk eftersom du som kund också är illojal mot knarkbossen. Men om du inte tänker köpa något knark så kommer du inte heller att märka av det. Risken att stöta på knark är förmodligen betydligt större på Stureplan än på en bulgarisk turistort. Hur som helst, populärast bland de svenska turisterna är dock att röka på samt roliga piller som gör dig till kung i baren.
Grov brottslighet är verkligen ett undantag. Förra årets dödsmisshandel av en svensk medborgare stack ut eftersom det var just fråga om ett så pass grovt brott. Dådet sände även chockvågor inom det bulgariska samhället som undrade vad detta skulle få för konsekvenser.
Det som kanske är intressantare är att media i Bulgarien även rapporterar om brott som går åt andra hållet. Bland annat så förekommer en del skadegörelse vilket kanske inte är så konstigt med tanke på det stora antalet unga och ofta fulla män som besöker turistorterna. Det är mycket manlighet som ska bevisas emellanåt. Av ungefär samma anledning förekommer en del misshandel. Däremot polisanmäls sällan skadegörelse på hotellrum och barer eftersom personalen ofta lyckas avkräva förövarna ersättning.
Det pratas en hel del om stölder som är maskerade försäkringsbedrägerier. Om detta har jag skrivit tidigare, men det smärtar många bulgarer att grogrunden för dessa bedrägerier är att utlänningar tror att bedrägerierna är mer trovärdiga eftersom de sker i Bulgarien.
Men hur är det med maffian då? Jo den finns, även om omfattande strukturer typ italiensk/amerikansk maffia finns inte någonstans i Bulgarien. Den liknar mer gängkriminalitet. Men, av detta ser du inte mycket av ute på turistorterna. Många av de svartklädda typerna som agerar vakter och emellanåt spelar Allan är inte maffia eller representanter för den organiserade brottsligheten. De är just typer som tycker det är tufft att vakta en dörr och få betalt för det. Men visst så kan man emellanåt se personer som uppenbarligen jobbar åt någon boss, eller rent av vaktar honom. Men de är aldrig t.ex. i Sunny Beach för att begå brott eller göra upp, och jag tvekar att du som turist klarar av att se skillnaden mellan en ”maffiasnubbe” och en tuff dörsslusk/security. Men undantag finns. Jag skrev tidigare om en dödskjutning i juni i år i Golden Sands och som var en uppgörelse mellan olika gäng. För några år sedan sköts också en av topparna i Bulgariens skuggvärld i Sunny Beach. Men som sagt, det är mycket sällsynt att den organiserade brottsligheten gör sig påmind ute på turistorterna. Vid de få uppgörelser och ”attentat” som skett de senaste 15 åren så har ingen turist drabbats. Däremot så har flera populära hotell, barer och diskon ägare som hör hemma i de kriminella strukturerna, men det är näst intill omöjligt att klura ut det genom att bara vara där.
Fast jag vill avsluta denna postning med att berätta om norrmannen som tänkte leva livet ordentligt på försäkringsbolagets bekostnad. Berättelsen handlar inte så mycket om att turister inte alltid är att lita på, utan mer om vikten att vara påläst samt att veta att polisen i Bulgarien inte bildar sin uppfattning om bulgariskt polisarbete genom den skandinaviska kvällspressen.
Norrmannen hade i sina ögon kommit på det perfekta brottet. Han hade blivit bekant med en 30-årig bulgariska när han bodde i Albena. För att verkligen visa sig från sin bästa sida så tog han ut stora summor från bankomater och köpte dyra presenter till kvinnan. Däremellan var det dyra middagar på allehanda restauranger. Så småningom tog förstås pengarna slut men då kom mannen på en fiffig idé för att kunna fortsätta spela rik knös inför sin nyfunna kärlek.
Så, när pengarna tog slut på senaste barrundan så bad han helt sonika bartendern att ringa polisen och meddela att han blivit offer för kidnappare. När polisen dök upp så berättade norrmannen livfullt hur han blivit bortförd när han var på lokal i Golden Sands. Okända män hade kört upp en pistol i ryggen på honom och tvingat in honom i en BMW och kört runt honom till olika bankomater för att ta ut alla pengar han hade vilket visade sig vara 20 000 norska kronor, dvs. 5 000 leva.
Problemet var dock att norrmannen inte visste att maxbeloppet per dag för uttag i bankomat är 400 leva. Polisen hade därför svårt att tro på hans historia. Att penningkranen hade sinat fick också hans nyfunna kärlek att förklara att hennes kärlek in spe bara hade hittat på det hela. Norrmannen hotas nu av två års fängelse. Så kan det gå.
Så hur ser då brottsligheten ut? Genom följa med i bulgarisk media (och att vara på plats!) kan man få en ganska bra bild av läget i turistorterna eftersom brott som drabbar utlänningar har ett förhållandevis högt nyhetsvärde. Det är alltså inte bara grövre brott som rapporteras, utan ofta även det vi kallar vardagsbrott . Bilden är att det generellt sett är mycket lugnt, i synnerhet om man har i åtanke antalet människor som finns på turistorterna. Det säger sig dock självt att ansamlingen av många människor med mycket pengar och kanske ofta ett omtöcknat omdöme lockar till sig kriminella som stjäl och rånar. Dock måste jag säga att de allra flesta aldrig märker av detta. Det är en minoritet som drabbas. Jag vill också påstå att polisen som regel tar dessa brott på allvar. Många av dessa brott klaras upp i den mån de anmäls. Det tråkiga är att många av de drabbade då redan åkt hem och aldrig hinner förstå att brottet klarats upp. Samtidigt så kommer det ju aldrig nämnas i vår press att t.ex. en ficktjuvsliga åkt dit i Bulgarien. Då kan bilden av okontrollerad brottslighet uppstå.
Mycket av brottsligheten finns eftersom det som sagt var förekommer en hel del fylla i de större turistorterna. Fulla unga människor som gärna viftar med pengar och dyra mobiltelefoner är ju idealiska offer för många tjuvar. Ett annat problem är att många prostituerade lika gärna rånar sina kunder som att ge dem tillträde till sina kroppar. Här finns ett följdproblem eftersom dessa offer gärna berättar om rånet för polisen och för kompisarna i Sverige, inte minst för att få ut försäkringspengarna, men att utlämna att förövaren var prostituerad. Man har alltså drabbats av brott eftersom man utsatt sig för en risk.
Vad det gäller fyllan kring de populära barerna och klubbarna så finns det ytterligare en aspekt. Polisen väljer här att vara passiv trots att många helt klart är minderåriga. I detta avseende låter man turisterna sköta sig själva. Bra eller dåligt, jag vet inte. I Bulgarien är olagligt att sälja alkohol till personer under 18 år och till uppenbart berusade, vilket man ändå gör på barer och klubbar. Skulle vi verkligen vilja att polisen agerar där i vårt partparadis kan man undra lite retoriskt? Fast det måste tilläggas att bevisläget för polisen inte är helt enkelt när det gäller ungdomsfylla eftersom det inte är olagligt för minderåriga att inneha och dricka alkohol, bara köpa.
En typ av brott som det talas tyst om är narkotikabrott. Väldigt få narkotikabrott rapporteras från turistorterna. En anledning till det är att det nästan aldrig märks. Men faktum är att det säljs en del narkotika till turister på turistorterna även om min uppfattning är att det inte är så utbrett. Polisen är även här rätt passiv och det verkar som om man ligger lågt så länge narkotikaförsäljningen och bruket inte märks. En annan anledning är att polisen inte är lika besatt som den svenska polisen att jaga folk ute i brukarledet.
Det som är allvarligare enligt mig är att här finns det en koppling till organiserad brottslighet. En hel del av denna försäljning styrs av den organiserade brottsligheten och omfattar allt från marijuana till riktigt tunga saker. Det är också dessa brottslingar som ser till att verksamheten är diskret så att polisen blir nöjd.
Så då behöver man väl inte bry sig om detta så mycket. Det man inte ser existerar inte heller, eller hur. Det kan väl också verka lite oskyldigt om turisten bara vill förgylla sin semester med en egen Fear and Loathing in Sunny Beach. Att köpa knark är ju ett brott utan offer. Problemet är dock att eftersom de flesta turister saknar langarkontakter så köper man av någon taxichaffis. Chaffisen kan vara lojal mot den lokale knarkbossen, han kan också vara en frifräsare, en sjanadzjija шанаджия. I det första fallet kommer allt att gå lugnt tillväga samtidigt som risken att få ”falskt” knark är liten. I det senare fallet utsätter du dig för en risk eftersom du som kund också är illojal mot knarkbossen. Men om du inte tänker köpa något knark så kommer du inte heller att märka av det. Risken att stöta på knark är förmodligen betydligt större på Stureplan än på en bulgarisk turistort. Hur som helst, populärast bland de svenska turisterna är dock att röka på samt roliga piller som gör dig till kung i baren.
Grov brottslighet är verkligen ett undantag. Förra årets dödsmisshandel av en svensk medborgare stack ut eftersom det var just fråga om ett så pass grovt brott. Dådet sände även chockvågor inom det bulgariska samhället som undrade vad detta skulle få för konsekvenser.
Det som kanske är intressantare är att media i Bulgarien även rapporterar om brott som går åt andra hållet. Bland annat så förekommer en del skadegörelse vilket kanske inte är så konstigt med tanke på det stora antalet unga och ofta fulla män som besöker turistorterna. Det är mycket manlighet som ska bevisas emellanåt. Av ungefär samma anledning förekommer en del misshandel. Däremot polisanmäls sällan skadegörelse på hotellrum och barer eftersom personalen ofta lyckas avkräva förövarna ersättning.
Det pratas en hel del om stölder som är maskerade försäkringsbedrägerier. Om detta har jag skrivit tidigare, men det smärtar många bulgarer att grogrunden för dessa bedrägerier är att utlänningar tror att bedrägerierna är mer trovärdiga eftersom de sker i Bulgarien.
Men hur är det med maffian då? Jo den finns, även om omfattande strukturer typ italiensk/amerikansk maffia finns inte någonstans i Bulgarien. Den liknar mer gängkriminalitet. Men, av detta ser du inte mycket av ute på turistorterna. Många av de svartklädda typerna som agerar vakter och emellanåt spelar Allan är inte maffia eller representanter för den organiserade brottsligheten. De är just typer som tycker det är tufft att vakta en dörr och få betalt för det. Men visst så kan man emellanåt se personer som uppenbarligen jobbar åt någon boss, eller rent av vaktar honom. Men de är aldrig t.ex. i Sunny Beach för att begå brott eller göra upp, och jag tvekar att du som turist klarar av att se skillnaden mellan en ”maffiasnubbe” och en tuff dörsslusk/security. Men undantag finns. Jag skrev tidigare om en dödskjutning i juni i år i Golden Sands och som var en uppgörelse mellan olika gäng. För några år sedan sköts också en av topparna i Bulgariens skuggvärld i Sunny Beach. Men som sagt, det är mycket sällsynt att den organiserade brottsligheten gör sig påmind ute på turistorterna. Vid de få uppgörelser och ”attentat” som skett de senaste 15 åren så har ingen turist drabbats. Däremot så har flera populära hotell, barer och diskon ägare som hör hemma i de kriminella strukturerna, men det är näst intill omöjligt att klura ut det genom att bara vara där.
Fast jag vill avsluta denna postning med att berätta om norrmannen som tänkte leva livet ordentligt på försäkringsbolagets bekostnad. Berättelsen handlar inte så mycket om att turister inte alltid är att lita på, utan mer om vikten att vara påläst samt att veta att polisen i Bulgarien inte bildar sin uppfattning om bulgariskt polisarbete genom den skandinaviska kvällspressen.
Norrmannen hade i sina ögon kommit på det perfekta brottet. Han hade blivit bekant med en 30-årig bulgariska när han bodde i Albena. För att verkligen visa sig från sin bästa sida så tog han ut stora summor från bankomater och köpte dyra presenter till kvinnan. Däremellan var det dyra middagar på allehanda restauranger. Så småningom tog förstås pengarna slut men då kom mannen på en fiffig idé för att kunna fortsätta spela rik knös inför sin nyfunna kärlek.
Så, när pengarna tog slut på senaste barrundan så bad han helt sonika bartendern att ringa polisen och meddela att han blivit offer för kidnappare. När polisen dök upp så berättade norrmannen livfullt hur han blivit bortförd när han var på lokal i Golden Sands. Okända män hade kört upp en pistol i ryggen på honom och tvingat in honom i en BMW och kört runt honom till olika bankomater för att ta ut alla pengar han hade vilket visade sig vara 20 000 norska kronor, dvs. 5 000 leva.
Problemet var dock att norrmannen inte visste att maxbeloppet per dag för uttag i bankomat är 400 leva. Polisen hade därför svårt att tro på hans historia. Att penningkranen hade sinat fick också hans nyfunna kärlek att förklara att hennes kärlek in spe bara hade hittat på det hela. Norrmannen hotas nu av två års fängelse. Så kan det gå.
En personlighet går ur tiden
I söndags gick en av Bulgariens större personligheter bort då den 65-årige arkeologen Georgi Kitov gick bort. Han avled hastigt i Starosel där han höll på med en utgrävning. Han är mest känd för sina fynd från den trakiska eran för ca 2500 är sedan. Han var en stark personlighet och i media brukade man kalla honom Bulgariens Indiana Jones. Bland hans mest uppmärksammade fynd finns den trakiske härskarens Sevts den tredjes guldmask.
Den trakiska eran som föregick Romarikets expansion på Balkan var en rik och högutvecklad kultur som lämnat fullt av lämningar av över hela Bulgarien. De grundade bl.a. Sofia och andra städer. Detta kulturarv är relativt okänt för de allra flesta turister med undantag för de fantastiska guldskatter man hittat.
Den trakiska eran som föregick Romarikets expansion på Balkan var en rik och högutvecklad kultur som lämnat fullt av lämningar av över hela Bulgarien. De grundade bl.a. Sofia och andra städer. Detta kulturarv är relativt okänt för de allra flesta turister med undantag för de fantastiska guldskatter man hittat.
söndag 14 september 2008
Färskbryggt öl i Sofia
Eftersom jag tillhör dem som tycker att bra och billig öl är skäl nog för att åka någonstans så måste jag berätta om den senaste oasen för ölälskare i Bulgarien. Nyligen öppnade restaurangen/ölhallen the Ale House i Sofia. Stället är inrett i för mig kanske lite tunga färger såsom mörka möbler i ädelträ (imitation?) med skinn. Men det allmänna intrycket är att man försökt ge stället klass och att man lyckats. Men det som är mer lockande är att restaurangen brygger sin egen färsköl som sedan leds till kranar direkt vid borden. Det är framsteg det! Till skillnad mot Sverige så är priset högst humant: 5 leva litern (knappt 25 kronor). Det sitter en liten mätare vid varje kran som håller reda på konsumtionen vid varje bord. Jag har haft några tillfällen till att testa ofiltrerad färsköl på annat håll och det har varit högst delikat.
Men en restaurang med klass kan inte leva på dryck allena (man har ett för Bulgarien stort whiskyutbud också), utan det måste finnas något mer. Därför har man satsat på en påkostad meny som inkluderar färskt vilt och fisk. Det jagas mycket i Bulgarien varför det är möjligt att erbjuda inhemskt viltkött året om; och havet är bara på några timmars avstånd även om det finns en del ”flod- och sjöfisk” i Bulgarien som forell.
Fredagar och lördagar finns det även levande musik. Vad för slags musik vet jag inte, men man säger att det kommer att vara rock och jazz. Någon hemsida finns ännu inte men adressen är Hristo Belchev 42 vilket är bara några steg från Bulevard Vitosha i absoluta centrum.
Någon recension av stället finns ännu inte men kombinationen levande musik och levande öl måste göra det svårt att misslyckas.
Men en restaurang med klass kan inte leva på dryck allena (man har ett för Bulgarien stort whiskyutbud också), utan det måste finnas något mer. Därför har man satsat på en påkostad meny som inkluderar färskt vilt och fisk. Det jagas mycket i Bulgarien varför det är möjligt att erbjuda inhemskt viltkött året om; och havet är bara på några timmars avstånd även om det finns en del ”flod- och sjöfisk” i Bulgarien som forell.
Fredagar och lördagar finns det även levande musik. Vad för slags musik vet jag inte, men man säger att det kommer att vara rock och jazz. Någon hemsida finns ännu inte men adressen är Hristo Belchev 42 vilket är bara några steg från Bulevard Vitosha i absoluta centrum.
Någon recension av stället finns ännu inte men kombinationen levande musik och levande öl måste göra det svårt att misslyckas.
söndag 7 september 2008
Skattefiffel - den oändliga historien
Jag har tidigare skrivit om hur att gömma skatt undan staten är en nationalsport i Bulgarien. Det finns en oändligt mängd artiklar och reportage om detta i bulgarisk press men häromdagen fann jag en pärla på news.bg där man berättar hur skattemyndigheterna hade upptäckt ett omfattande skattefusk på Sofias flygplats. Skattemyndigheterna (Националната агенция за приходите НАП - NAP på bulgariska) hade under fyra timmar övervakat parkeringen vid terminal 2 och konstaterat att intäkterna var 2000 leva (knappt 10 000 kr). Det märkliga var dock att detta ungefär så mycket pengar som man brukade redovisa för ett helt dygn, dvs. att den större delen av intäkterna i vanliga fall inte redovisades och följaktligen inte heller beskattades.
Det visade sig också att den apparat som skrev ut kvitton inte var kopplad till någon kassaapparat varför man enkelt kunde göra så att det skrevs ut två typer av kvitton: ett som visade den reella intäkten och ett som användes för redovisning för skattemyndigheten. Flygplatsen har nu en månad på sig att korrigera systemet så att rätt pengar redovisas annars får man böta 10 000 leva (knappt 50 000 kr). och parkeringen riskerar att stängas.
Det finns några saker här som är typiskt för hur det fungerar i Bulgarien idag. Det första är att ett stort och välkänt företag ägnar sig åt grovt skattebrott, eller åtminstone se mellan fingrarna om en underleverantör fuskar. Det andra är den milda sanktion som drabbar den skattefuskande. Hotet är ett bötesbelopp som i sammanhanget måste vara skrattretande. Hotet om en stängning av parkeringen tar inge i Bulgarien seriöst. Men kanske allvarligare är att ingen anmälan om skattebrott görs. Ingen kommer att bli dömd i en domstol för ett brott som till och med i Sverige kan ge fängelse.
Kanske skattemyndigheten gör rätt som bara försöker få syndaren att göra rätt nästa gång, utan att hota med polis. Att få någon med kontakter och inflytande dömd för t.ex. skattebrott måste i dagens Bulgarien betraktas som ett skämt. Då kanske det rent krasst är viktigare att skatteverket fokuserar på att bättra på skatteintäkterna än att agera polis. Nu kommer åtminstone skatteintäkterna från Sofias flygplats att öka.
Men det är fenomen som detta som bara bekräftar bilden för den hårt arbetande bulgaren att Bulgariens politiska och ekonomiska elit egentligen är kriminella fast i fina kostymer och att regler är till för att brytas mot.
Det visade sig också att den apparat som skrev ut kvitton inte var kopplad till någon kassaapparat varför man enkelt kunde göra så att det skrevs ut två typer av kvitton: ett som visade den reella intäkten och ett som användes för redovisning för skattemyndigheten. Flygplatsen har nu en månad på sig att korrigera systemet så att rätt pengar redovisas annars får man böta 10 000 leva (knappt 50 000 kr). och parkeringen riskerar att stängas.
Det finns några saker här som är typiskt för hur det fungerar i Bulgarien idag. Det första är att ett stort och välkänt företag ägnar sig åt grovt skattebrott, eller åtminstone se mellan fingrarna om en underleverantör fuskar. Det andra är den milda sanktion som drabbar den skattefuskande. Hotet är ett bötesbelopp som i sammanhanget måste vara skrattretande. Hotet om en stängning av parkeringen tar inge i Bulgarien seriöst. Men kanske allvarligare är att ingen anmälan om skattebrott görs. Ingen kommer att bli dömd i en domstol för ett brott som till och med i Sverige kan ge fängelse.
Kanske skattemyndigheten gör rätt som bara försöker få syndaren att göra rätt nästa gång, utan att hota med polis. Att få någon med kontakter och inflytande dömd för t.ex. skattebrott måste i dagens Bulgarien betraktas som ett skämt. Då kanske det rent krasst är viktigare att skatteverket fokuserar på att bättra på skatteintäkterna än att agera polis. Nu kommer åtminstone skatteintäkterna från Sofias flygplats att öka.
Men det är fenomen som detta som bara bekräftar bilden för den hårt arbetande bulgaren att Bulgariens politiska och ekonomiska elit egentligen är kriminella fast i fina kostymer och att regler är till för att brytas mot.
söndag 31 augusti 2008
Russofiler är vi allihopa
Det har väl inte undgått någon att det är konflikt mellan Ryssland och Georgien. Jo, kanske vår egen försvarsminister som bäst styr in vårt försvar mot mer sopsortering och övervakning av de egna medborgarna. Hur som helst så har denna konflikt även noterats i Bulgarien. Regeringen är försiktig i kommentarerna eftersom Bulgarien är ett NATO-land men också av tradition vän med Ryssland. Men, det har också lett till en mycket intensiv och het debatt i främst kommentarsfält och på forumsidor på Internet om vem som gör rätt och fel i Kaukasus. Man kan se detta som en febertermometer rakt in i den bulgariska politiska själen. Likt övriga världen ger dessa forum kanske uttryck för mer extrema åsikter än vad folk i gemen har, men åsikterna och analyserna uppstår ju trots allt inte ur ingenting.
Precis som i Sverige så finns det i huvudsak två läger: ett som hävdar att Ryssland är det egentliga offret och ett som menar att Georgien istället är offret. Man kan se det som en fortsättning på den klassiska konfliktlinjen i Bulgarisk politik sedan 1800-talet; den mellan västinriktade liberaler och de rysslandsvänliga. De västvänliga ville bygga en stat som byggde på klassisk liberalism och demokrati. De rysslandsvänliga, russofilerna, hävdade att det rätta för Bulgarien var ett styre som mer liknade den ryska modellen med en auktoritet som med fast hand styrde över landet med folkets (nationens) bästa som ledstjärna. De menade vidare att Bulgarien skulle liera sig i första hand med Ryssland och andra slaviska, ortodoxa länder. Tanken var att det fanns en till Väst väsensskild politisk och andlig kultur i dessa länder.
Men dagens heta debatt handlar ytterst inte bara på denna konflikt, utan även om på andra brännande frågor i dagens Bulgarien. De som angriper Rysslands agerande och gör det med sån hetta att man nog kan tala om russofober. De utmålar Ryssland som den ständige angriparen, en auktoritär och outvecklad jätte med stor armé som ständigt ger sig på länderna i dess omgivning. Ett synsätt som knappast saknar historiska bekräftelser.
Men russofoberna måste jag nog säga mer reagerar på russofilerna än på själva Rysslands agerande. Det är mer en ideologisk strid än något annat (precis som i Sverige skulle jag vilja tillägga). Man kan fråga sig varför Ryssland försvaras med sådan hetta av många i Bulgarien. Den enkla förklaringen är att Ryssland befriade Bulgarien en gång i tiden från turkarna och att man därför är ständigt tacksam och förstående gentemot Ryssland.
Om man har följt debatten i Bulgarien en längre tid så kan man inte låta bli att notera att många hävdar att det mellan Bulgarien och Turkiet finns en evig konflikt, eller oftare, mellan bulgarer och turkar. Med tanken på den slaviska och bulgariska särarten kommer också nationalismen. Turkar i Bulgarien är i sig inte så farliga menar man. Det farliga är att Turkiet kan använda dessa mot Bulgarien genom att skapa en konflikt i Bulgarien och sedan komma till dessa turkars räddning. Precis detta scenario ser russofilerna i Georgien där själva georgierna inte är huvudproblemet, utan Väst och framför allt USA som använder den georgiska konflikten för egna syften. Ett synsätt som var än tydligare i den bulgariska debatten kring Kosovokonflikten. Märkligt nog så verkar nästan ingen se att Rysslands agerande gentemot Georgien är en analog till det egna bulgariskt-turkiska scenariot.
Men konflikten i Kaukasus visar också att konflikten mellan russofiler och russofober är en konflikt mellan politisk vänster och höger. Vänstern i Bulgarien ser positivt på Ryssland och försöker bl.a. framhäva det positiva som fanns under kommunisttiden. Högern är kanske inte alltid så västinriktad som man kan tro, men är generellt väldigt negativt inställd till Ryssland, delvis av ideologiska skäl men delvis eftersom Ryssland gärna spelar under täcket med vänstern för att öka sitt inflytande i Bulgarien.
Av resonemanget ovan så märker man att nationalismen i Bulgarien traditionellt inte kan betecknas som höger i Bulgarien. Nationalismen är så att säga ”blocköverskridande”. Man måste komma ihåg att det var det tidigare kommunistpartiet BKP som drev en mycket repressiv politik mot minoriteter under 1970- och 80-talet. Denna politik anses fortfarande inte särskilt kontroversiell inom dagens socialistparti BSP – arvtagaren till BKP. Jag har ännu inte stött på någon som vill fördöma detta, bara förklara. Man har dock lärt sig att prata tyst om detta och håller ”snacket” internt.
Fast man kan undra vad de socialistiska russofilerna ser hos Putins Ryssland. Så mycket socialism finns ju inte (fast det ser man inte heller hos BSP kanske man ska tillägga). Däremot så ser man ett föredöme i det auktoritära styret, att alltid sätta nationens intressen före folkets. Man fröjdas åt tanken att media är underställd makten och har gått från kritik av makten till att bli dess megafon, allt i nationens intresse. Media i Bulgarien är idag ganska frispråkig och levererar dagligen komprometterande material mot såväl styrande koalition som mot opposition. En fri press "som inte tar nationellt ansvar" är fortfarande väldigt obekvämt för många politiker som oavsett ideologisk hemvist idag ändå har sin fostran under den totalitära tiden. Fast detta är ett ämne för en annan diskussion.
Men jag tycker att debatten om konflikten i Kaukasus visar att russofilerna i mångt och mycket är ett uttryck för en antivästlig och antiamerikansk opinion. Likt Sverige så triggas debatten också av hur man står i synen på USA. Russofilerna är alltid antiamerikanska (även om de gärna bor där), medan russofoberna oftast, men inte alltid, är proamerikanska. I Bulgarien hamnar vi lite grand igen i konflikten mellan västlig liberalism och östlig auktoritarism, eller snarare i konflikten mellan det outvecklade och det moderna. Det moderna i det här fallet är det politiska livet och kulturen i Väst. Det är också en konflikt mellan individualism och kollektivism, en konflikt som inte bara har funnits mellan socialister och icke-socialister i Bulgarien.
Men väldigt mycket så handlar det om en känsla av mindervärdeskomplex. Bulgariens hela moderna historia är fylld av kampen att komma ifatt och bli accepterad. De västinfluerade demokraterna har med förtvivlan sett hur perioder av närmandet till Väst så ofta hindrats av en rekyl mot auktoritärt styre. Kopplingen till Ryssland och Sovjet har efter 1878 mer setts som en förbannelse än något annat.
Russofilerna må erkänna att Bulgarien ligger efter men tycks ändå hävda att varför närma oss dem som inte vill ha oss. Varför söka förändring. Väst må vara ekonomiskt överlägset men samtidigt är Väst moraliskt bankrutt och kräver lydnad till den amerikanska hegemonin. Ett närmande till Väst skulle också innebära att göra sig av med det moraliska och historiska tankegods som gör Bulgarien till en bulgarisk statsbildning. Idén är att ha en stat som inte är beroende av någon och som helt står på egna ben – en slags nationalistisk neutralitetsdoktrin.
Ryssland är då det logiska alternativet att vända sig till. Ryssland accepterar Bulgarien som det är. Ryssland uttrycker aldrig oro över den ekonomiska och demokratiska utvecklingen i Bulgarien. Ryssland uttrycker aldrig någon oro över korruptionen i Bulgarien. Ryssland har aldrig synpunkter på nepotismen.
Hos ryssarna kan bulgarerna vara ”хорошие ребята” horosjie rebjata ”de sjyssta grabbarna”. Eller så kan man tycka åtminstone. För russofilerna är Ryssland ett uttryck för att få vara sig själv. Väst är ett slags ”överjag” som alltid sätter upp villkor för bli som dem. För att säga som den bulgariske författaren Aleko Konstantinov sade för redan 125 år sedan: "Европейци сме, ама все не сме дотам" Vi är européer, men aldrig fullt ut.
Fast i slutändan måste man ändå fråga sig varför den bulgariska emigrationen alltid går västerut, aldrig österut.
Precis som i Sverige så finns det i huvudsak två läger: ett som hävdar att Ryssland är det egentliga offret och ett som menar att Georgien istället är offret. Man kan se det som en fortsättning på den klassiska konfliktlinjen i Bulgarisk politik sedan 1800-talet; den mellan västinriktade liberaler och de rysslandsvänliga. De västvänliga ville bygga en stat som byggde på klassisk liberalism och demokrati. De rysslandsvänliga, russofilerna, hävdade att det rätta för Bulgarien var ett styre som mer liknade den ryska modellen med en auktoritet som med fast hand styrde över landet med folkets (nationens) bästa som ledstjärna. De menade vidare att Bulgarien skulle liera sig i första hand med Ryssland och andra slaviska, ortodoxa länder. Tanken var att det fanns en till Väst väsensskild politisk och andlig kultur i dessa länder.
Men dagens heta debatt handlar ytterst inte bara på denna konflikt, utan även om på andra brännande frågor i dagens Bulgarien. De som angriper Rysslands agerande och gör det med sån hetta att man nog kan tala om russofober. De utmålar Ryssland som den ständige angriparen, en auktoritär och outvecklad jätte med stor armé som ständigt ger sig på länderna i dess omgivning. Ett synsätt som knappast saknar historiska bekräftelser.
Men russofoberna måste jag nog säga mer reagerar på russofilerna än på själva Rysslands agerande. Det är mer en ideologisk strid än något annat (precis som i Sverige skulle jag vilja tillägga). Man kan fråga sig varför Ryssland försvaras med sådan hetta av många i Bulgarien. Den enkla förklaringen är att Ryssland befriade Bulgarien en gång i tiden från turkarna och att man därför är ständigt tacksam och förstående gentemot Ryssland.
Om man har följt debatten i Bulgarien en längre tid så kan man inte låta bli att notera att många hävdar att det mellan Bulgarien och Turkiet finns en evig konflikt, eller oftare, mellan bulgarer och turkar. Med tanken på den slaviska och bulgariska särarten kommer också nationalismen. Turkar i Bulgarien är i sig inte så farliga menar man. Det farliga är att Turkiet kan använda dessa mot Bulgarien genom att skapa en konflikt i Bulgarien och sedan komma till dessa turkars räddning. Precis detta scenario ser russofilerna i Georgien där själva georgierna inte är huvudproblemet, utan Väst och framför allt USA som använder den georgiska konflikten för egna syften. Ett synsätt som var än tydligare i den bulgariska debatten kring Kosovokonflikten. Märkligt nog så verkar nästan ingen se att Rysslands agerande gentemot Georgien är en analog till det egna bulgariskt-turkiska scenariot.
Men konflikten i Kaukasus visar också att konflikten mellan russofiler och russofober är en konflikt mellan politisk vänster och höger. Vänstern i Bulgarien ser positivt på Ryssland och försöker bl.a. framhäva det positiva som fanns under kommunisttiden. Högern är kanske inte alltid så västinriktad som man kan tro, men är generellt väldigt negativt inställd till Ryssland, delvis av ideologiska skäl men delvis eftersom Ryssland gärna spelar under täcket med vänstern för att öka sitt inflytande i Bulgarien.
Av resonemanget ovan så märker man att nationalismen i Bulgarien traditionellt inte kan betecknas som höger i Bulgarien. Nationalismen är så att säga ”blocköverskridande”. Man måste komma ihåg att det var det tidigare kommunistpartiet BKP som drev en mycket repressiv politik mot minoriteter under 1970- och 80-talet. Denna politik anses fortfarande inte särskilt kontroversiell inom dagens socialistparti BSP – arvtagaren till BKP. Jag har ännu inte stött på någon som vill fördöma detta, bara förklara. Man har dock lärt sig att prata tyst om detta och håller ”snacket” internt.
Fast man kan undra vad de socialistiska russofilerna ser hos Putins Ryssland. Så mycket socialism finns ju inte (fast det ser man inte heller hos BSP kanske man ska tillägga). Däremot så ser man ett föredöme i det auktoritära styret, att alltid sätta nationens intressen före folkets. Man fröjdas åt tanken att media är underställd makten och har gått från kritik av makten till att bli dess megafon, allt i nationens intresse. Media i Bulgarien är idag ganska frispråkig och levererar dagligen komprometterande material mot såväl styrande koalition som mot opposition. En fri press "som inte tar nationellt ansvar" är fortfarande väldigt obekvämt för många politiker som oavsett ideologisk hemvist idag ändå har sin fostran under den totalitära tiden. Fast detta är ett ämne för en annan diskussion.
Men jag tycker att debatten om konflikten i Kaukasus visar att russofilerna i mångt och mycket är ett uttryck för en antivästlig och antiamerikansk opinion. Likt Sverige så triggas debatten också av hur man står i synen på USA. Russofilerna är alltid antiamerikanska (även om de gärna bor där), medan russofoberna oftast, men inte alltid, är proamerikanska. I Bulgarien hamnar vi lite grand igen i konflikten mellan västlig liberalism och östlig auktoritarism, eller snarare i konflikten mellan det outvecklade och det moderna. Det moderna i det här fallet är det politiska livet och kulturen i Väst. Det är också en konflikt mellan individualism och kollektivism, en konflikt som inte bara har funnits mellan socialister och icke-socialister i Bulgarien.
Men väldigt mycket så handlar det om en känsla av mindervärdeskomplex. Bulgariens hela moderna historia är fylld av kampen att komma ifatt och bli accepterad. De västinfluerade demokraterna har med förtvivlan sett hur perioder av närmandet till Väst så ofta hindrats av en rekyl mot auktoritärt styre. Kopplingen till Ryssland och Sovjet har efter 1878 mer setts som en förbannelse än något annat.
Russofilerna må erkänna att Bulgarien ligger efter men tycks ändå hävda att varför närma oss dem som inte vill ha oss. Varför söka förändring. Väst må vara ekonomiskt överlägset men samtidigt är Väst moraliskt bankrutt och kräver lydnad till den amerikanska hegemonin. Ett närmande till Väst skulle också innebära att göra sig av med det moraliska och historiska tankegods som gör Bulgarien till en bulgarisk statsbildning. Idén är att ha en stat som inte är beroende av någon och som helt står på egna ben – en slags nationalistisk neutralitetsdoktrin.
Ryssland är då det logiska alternativet att vända sig till. Ryssland accepterar Bulgarien som det är. Ryssland uttrycker aldrig oro över den ekonomiska och demokratiska utvecklingen i Bulgarien. Ryssland uttrycker aldrig någon oro över korruptionen i Bulgarien. Ryssland har aldrig synpunkter på nepotismen.
Hos ryssarna kan bulgarerna vara ”хорошие ребята” horosjie rebjata ”de sjyssta grabbarna”. Eller så kan man tycka åtminstone. För russofilerna är Ryssland ett uttryck för att få vara sig själv. Väst är ett slags ”överjag” som alltid sätter upp villkor för bli som dem. För att säga som den bulgariske författaren Aleko Konstantinov sade för redan 125 år sedan: "Европейци сме, ама все не сме дотам" Vi är européer, men aldrig fullt ut.
Fast i slutändan måste man ändå fråga sig varför den bulgariska emigrationen alltid går västerut, aldrig österut.
söndag 17 augusti 2008
Nu härjar rånarligorna i Sunny Beach
Expressen har idag (ännu) ett reportage om det man kallar våldets Bulgarien. Tre svenska turister blev överfallna och rånade i Sunny Beach för en vecka sedan (fast i artikeln skrivs det ”i fredags”, men det är förra fredagen som menas). Som grädde på moset, eller på kränkningen snarare, så blev de sedan dåligt bemötta på hotellet och som final inte trodda på hos polisen. Så långt en möjlig och trolig berättelse. Att turister blir överfallna och rånade av sju personer låter märkligt för att vara Sunny Beach, men kan likväl vara möjligt. Likaså att polisen skulle bete sig som de gör enligt artikeln, även om detta verkar konstigt enligt mig.
Men det som stör mig är att artikeln utgår från fördom och okunskap för att skapa en felaktig bild av Bulgarien. Rubriken är ”Nu härjar rånarligorna i Sunny beach”, ett påstående som Expressen helt hämtar ur luften. Som ett slags bevis har man en faktaruta som visar på hur våldet och laglösheten tar över i Sunny Beach. Men det vi lär oss av faktarutan är att händelsen i artikeln är den enda händelsen som svenskar har drabbats av i år. Alltså , att av tiotusentalet svenskar i Sunny Beach så har endast ett resesällskap drabbats. Låter fan så mycket tryggare än centrala Uppsala då som jag har utanför mitt fönster.
Ett annat bevis är en 42-årig dansk som säger att flera på hans hotell råkat ut för rån - men att turistguiderna inte ville veta av problemet. Alltså, att turistguiderna och därmed även charterbolagen skulle ignorera kundernas problem. Om det var sant så skulle ju knappast dessa företag överleva en säsong med en så rutten kundvård. Eller så kanske hörsägen inte är en helt tillförlitlig informationskälla.
Men för en grävande journalist så är det ju en baggis kan man tycka att ta fram en lite solidare argumentation. Givet turisternas antal måste det finnas fler incidenter. Det är bara att artikelsöka i andra länders press eftersom danskarna finns med i faktarutan endast för att de nämnts i svensk press, men det är uppenbarligen överflödigt - för det vet man väl hur det är i Bulgarien.
Men ett försök till grävande journalistik finns. Man frågar Kent Öberg på UD:s pressjour om situationen.
– Brottslighet är vanligare i Sunny beach än i övriga Bulgarien. Vi upplever också att svenskar sällan får den hjälp de behöver av den bulgariska polisen.
Detta är rent trams eftersom den största brottsligheten finns i Sofia och andra storstäder. Om brottsligheten i övriga Bulgarien vet varken UD eller Expressen ett dyft. Det är uppenbart. Brottslighet per capita bör rimligtvis vara låg i Sunny Beach vilket också researrangörerna bekräftar. De är ju på plats hela säsongen och skulle rimligtvis märka av om säkerhetssituationen inte var bra. Fast det är klart: det som UD upplever måste ju vara så nära fakta man kan komma. För det vet man väl hur det är i Bulgarien.
Vad det gäller polisen hjälpsamhet (eller brist på sådan) så kan jag inte veta någonting i det aktuella fallet men en tanke har länge slagit mig: varför tycks ingen tappa bort pengar och prylar på fyllan, utan alla tycks ha blivit bestulna eller rånade. Varför det är så är jag inne på i en tidigare postning.
Men det enkla och tröttsamma är att Expressen behövde lite spinn till lördagsläsningen och vad passar bättre än att spinna lite på våra fördomar. I Bulgarien finns maffia och tuffa grabbar i mörka glasögon, alltså måste det vara jättefarligt där. Maffia och tuffa grabbar finns det ännu mer av i t.ex. Italien, men jag har ännu inte sett några resevarningar från Expressen. Man kan även läsa lite andra artiklar i Expressen om svenskar och problem i utlandet. Bulgarien lyser då med sin frånvaro, ändå så är det bara Bulgarien som föräras en liten ”faktaruta” om hur jävligt det är där. För det vet man väl hur det är i Bulgarien.
Det är tråkigt att tidningen som stod upp mot begreppet social turism så gärna fiskar i grumliga vattnen för att få lite knorr på resereportagen.
Men det som stör mig är att artikeln utgår från fördom och okunskap för att skapa en felaktig bild av Bulgarien. Rubriken är ”Nu härjar rånarligorna i Sunny beach”, ett påstående som Expressen helt hämtar ur luften. Som ett slags bevis har man en faktaruta som visar på hur våldet och laglösheten tar över i Sunny Beach. Men det vi lär oss av faktarutan är att händelsen i artikeln är den enda händelsen som svenskar har drabbats av i år. Alltså , att av tiotusentalet svenskar i Sunny Beach så har endast ett resesällskap drabbats. Låter fan så mycket tryggare än centrala Uppsala då som jag har utanför mitt fönster.
Ett annat bevis är en 42-årig dansk som säger att flera på hans hotell råkat ut för rån - men att turistguiderna inte ville veta av problemet. Alltså, att turistguiderna och därmed även charterbolagen skulle ignorera kundernas problem. Om det var sant så skulle ju knappast dessa företag överleva en säsong med en så rutten kundvård. Eller så kanske hörsägen inte är en helt tillförlitlig informationskälla.
Men för en grävande journalist så är det ju en baggis kan man tycka att ta fram en lite solidare argumentation. Givet turisternas antal måste det finnas fler incidenter. Det är bara att artikelsöka i andra länders press eftersom danskarna finns med i faktarutan endast för att de nämnts i svensk press, men det är uppenbarligen överflödigt - för det vet man väl hur det är i Bulgarien.
Men ett försök till grävande journalistik finns. Man frågar Kent Öberg på UD:s pressjour om situationen.
– Brottslighet är vanligare i Sunny beach än i övriga Bulgarien. Vi upplever också att svenskar sällan får den hjälp de behöver av den bulgariska polisen.
Detta är rent trams eftersom den största brottsligheten finns i Sofia och andra storstäder. Om brottsligheten i övriga Bulgarien vet varken UD eller Expressen ett dyft. Det är uppenbart. Brottslighet per capita bör rimligtvis vara låg i Sunny Beach vilket också researrangörerna bekräftar. De är ju på plats hela säsongen och skulle rimligtvis märka av om säkerhetssituationen inte var bra. Fast det är klart: det som UD upplever måste ju vara så nära fakta man kan komma. För det vet man väl hur det är i Bulgarien.
Vad det gäller polisen hjälpsamhet (eller brist på sådan) så kan jag inte veta någonting i det aktuella fallet men en tanke har länge slagit mig: varför tycks ingen tappa bort pengar och prylar på fyllan, utan alla tycks ha blivit bestulna eller rånade. Varför det är så är jag inne på i en tidigare postning.
Men det enkla och tröttsamma är att Expressen behövde lite spinn till lördagsläsningen och vad passar bättre än att spinna lite på våra fördomar. I Bulgarien finns maffia och tuffa grabbar i mörka glasögon, alltså måste det vara jättefarligt där. Maffia och tuffa grabbar finns det ännu mer av i t.ex. Italien, men jag har ännu inte sett några resevarningar från Expressen. Man kan även läsa lite andra artiklar i Expressen om svenskar och problem i utlandet. Bulgarien lyser då med sin frånvaro, ändå så är det bara Bulgarien som föräras en liten ”faktaruta” om hur jävligt det är där. För det vet man väl hur det är i Bulgarien.
Det är tråkigt att tidningen som stod upp mot begreppet social turism så gärna fiskar i grumliga vattnen för att få lite knorr på resereportagen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
