Ett relativt nytt fenomen i Bulgarien är turism som inte är sol- eller skidturism. Man beräknar att ca 150 000 utlänningar kommer att tillbringa helgerna i Bulgarien. Fast egentligen man kanske inte ska kalla de flesta av dem turister eftersom 112 000 av dem kommer att tillbringa helgerna i sina egna hus. Som nämnts tidigare på bloggen har husköp blivit väldigt populärt i Bulgarien och tydligen vill man använda sina hus och lägenheter också på vintern.
För den som är intresserad av skidturism i Bulgarien så kan man alltid läsa en NY Times-artikel om fenomenet. Den fångar rätt bra det som är typiskt för turismen i Bulgarien där det mesta är bra, eller mycket bra, men att helheten brister.
söndag 23 december 2007
torsdag 20 december 2007
Istället för julmust
I Bulgarien finns ingen julmust. Egentligen finns det inte heller någon annan dryck som förknippas med julen. Däremot har man boza боза. Det är en dryck som är besläktad med kvass och svagdricka.
Boza finns i de flesta balkanländer och Turkiet eftersom den blev spridd via det osmanska riket. I Rumänien kallas den dock bragă. Man tror att bozan kom till Bulgarien via Albanien eftersom den bästa bozan anses göras där.
Boza framställs i Bulgarien genom att jogurtbakterier tillsätts till hirs och vatten och får jäsa. Blandningen filtreras och sötas med socker. Boza går att göra på andra sädesslag och med andra sötningsmedel, men en riktig boza görs på hirs och socker. Resultatet blir en ljusbrun dryck med en söt och lite syrlig smak. Alkoholhalten är mindre än i lättöl. Den dricks framför allt tillsammans med de färdiga frukostar eller mellanmål – zakuski закуски - som säljs i stånd och kiosker lite överallt.
Att använda jogurtbakterier för jäsningen är typiskt för bulgarisk boza. Den bästa bozan anses framställas i staden Radomir i västra Bulgarien. Där hålls också den enda festival som finns till bozans ära. Där finns också den enda statyn tillägnad en bozatillverkare – bozadzjija бозаджия.
En bozadzjija
Likt den svenska julmusten så överlever bozan trots inflödet av allehanda konkurrerande drycker. En viktig anledning förutom en stark tradition är att bozan är näringsrik om än ganska söt. Sen att den anses få kvinnors bröst att bli större har knappast inverkat negativt på dess popularitet.
Boza finns i de flesta balkanländer och Turkiet eftersom den blev spridd via det osmanska riket. I Rumänien kallas den dock bragă. Man tror att bozan kom till Bulgarien via Albanien eftersom den bästa bozan anses göras där.
Boza framställs i Bulgarien genom att jogurtbakterier tillsätts till hirs och vatten och får jäsa. Blandningen filtreras och sötas med socker. Boza går att göra på andra sädesslag och med andra sötningsmedel, men en riktig boza görs på hirs och socker. Resultatet blir en ljusbrun dryck med en söt och lite syrlig smak. Alkoholhalten är mindre än i lättöl. Den dricks framför allt tillsammans med de färdiga frukostar eller mellanmål – zakuski закуски - som säljs i stånd och kiosker lite överallt.
Att använda jogurtbakterier för jäsningen är typiskt för bulgarisk boza. Den bästa bozan anses framställas i staden Radomir i västra Bulgarien. Där hålls också den enda festival som finns till bozans ära. Där finns också den enda statyn tillägnad en bozatillverkare – bozadzjija бозаджия.
En bozadzjija
Likt den svenska julmusten så överlever bozan trots inflödet av allehanda konkurrerande drycker. En viktig anledning förutom en stark tradition är att bozan är näringsrik om än ganska söt. Sen att den anses få kvinnors bröst att bli större har knappast inverkat negativt på dess popularitet.
tisdag 4 december 2007
Löner i Bulgarien
Löner är alltid intressant att diskutera så ock i Bulgarien. Bulgariens motsvarighet till Statistiska centralbyrån har nu lagt fram den senaste statistiken om lönerna i Bulgarien. Det visar sig då att genomsnittslönen i landet är 4323 leva om året (knappt 20 000 kr) eller 360 leva i månaden (ca 1 600 kr).
Lönerna i den offentliga sektorn är 5292 leva/år (knappt 24 000 kr) eller 441 leva/månad (knappt 2 000 kr). Vilket är betydligt högre än i den privata sektorn där årslönen är 3916 leva (knappt 18 000 kr) eller 326 leva/månad (ca 1 500 kr).
De högsta lönerna återfinns i finansbranschen vilket inte är särskilt överraskande där genomsnittslönen är ungefär dubbelt så hög som riksgenomsnittet och en bulgarisk finansvalp kammar alltså hem runt 45 000 kr om året i lön. Andra höglöneyrken återfinns främst inom energibranschen.
Genomsnittskostnaden per anställd för en arbetsgivare är 3,31 leva/timmen. Det vill säga runt 15 kronor per ”hyrd” timme. Av detta hamnar till slut 2,60 leva (12 kr) i den anställdes ficka. Skatter och sociala avgifter utgör alltså i snitt 21,7 % av den totala lönekostnaden. Man kan alltså säga att inte bara lönerna är låga, så är även skatterna. Trots detta så kräver vissa av siffrorna en förklaring.
Till skillnad mot Sverige så verkar lönerna vara högre i det offentliga än i den privata sektorn. Delvis kan det förklaras med att i den privata sektorn återfinns många enklare arbeten inom servicesektorn; arbeten som ofta inte erbjuds året om. Men en viktigare förklaring är att det är mycket vanligt att arbetsgivaren officiellt uppger att en anställd får motsvarande minimilönen. Den anställde får dock ofta en högre lön inofficiellt. Detta för att undkomma skatter och avgifter. I det offentliga har man inte samma möjligheter att trixa med lönen varför statistiken där är mer ärlig.
Denna dåliga skattemoral är en viktig anledning till att Bulgarien kommer att införa en platt skatt på 10 %. Tanken är att fler kommer att betala ”korrekt” skatt om en ökad inkomst inte leder till progressivt ökade skatteutgifter för arbetsgivare och arbetstagare. För närvarande är marginalskatten som högst drygt 30 %, men från och med nästa år kommer alltså inte löneskatterna att bli högre än 10 %. De flesta bedömare tror att statens skatteintäkter faktiskt kommer att öka även om det på pappret ser ut som en rätt dramatisk skattesänkning. Detta är ett argument till varför även socialisterna har ställt sig bakom en platt skatt. En socialistisk politiker uttryckte det så att eftersom statens intäkter kommer att öka så kan också platt skatt vara ett uttryck för vänsterpolitik.
Lönerna i den offentliga sektorn är 5292 leva/år (knappt 24 000 kr) eller 441 leva/månad (knappt 2 000 kr). Vilket är betydligt högre än i den privata sektorn där årslönen är 3916 leva (knappt 18 000 kr) eller 326 leva/månad (ca 1 500 kr).
De högsta lönerna återfinns i finansbranschen vilket inte är särskilt överraskande där genomsnittslönen är ungefär dubbelt så hög som riksgenomsnittet och en bulgarisk finansvalp kammar alltså hem runt 45 000 kr om året i lön. Andra höglöneyrken återfinns främst inom energibranschen.
Genomsnittskostnaden per anställd för en arbetsgivare är 3,31 leva/timmen. Det vill säga runt 15 kronor per ”hyrd” timme. Av detta hamnar till slut 2,60 leva (12 kr) i den anställdes ficka. Skatter och sociala avgifter utgör alltså i snitt 21,7 % av den totala lönekostnaden. Man kan alltså säga att inte bara lönerna är låga, så är även skatterna. Trots detta så kräver vissa av siffrorna en förklaring.
Till skillnad mot Sverige så verkar lönerna vara högre i det offentliga än i den privata sektorn. Delvis kan det förklaras med att i den privata sektorn återfinns många enklare arbeten inom servicesektorn; arbeten som ofta inte erbjuds året om. Men en viktigare förklaring är att det är mycket vanligt att arbetsgivaren officiellt uppger att en anställd får motsvarande minimilönen. Den anställde får dock ofta en högre lön inofficiellt. Detta för att undkomma skatter och avgifter. I det offentliga har man inte samma möjligheter att trixa med lönen varför statistiken där är mer ärlig.
Denna dåliga skattemoral är en viktig anledning till att Bulgarien kommer att införa en platt skatt på 10 %. Tanken är att fler kommer att betala ”korrekt” skatt om en ökad inkomst inte leder till progressivt ökade skatteutgifter för arbetsgivare och arbetstagare. För närvarande är marginalskatten som högst drygt 30 %, men från och med nästa år kommer alltså inte löneskatterna att bli högre än 10 %. De flesta bedömare tror att statens skatteintäkter faktiskt kommer att öka även om det på pappret ser ut som en rätt dramatisk skattesänkning. Detta är ett argument till varför även socialisterna har ställt sig bakom en platt skatt. En socialistisk politiker uttryckte det så att eftersom statens intäkter kommer att öka så kan också platt skatt vara ett uttryck för vänsterpolitik.
lördag 17 november 2007
Husköp i Bulgarien
Att köpa hus eller annan fastighet i Bulgarien har varit mycket populärt de senaste åren bland främst britter. Svenskarna är mer avvaktande även om ett visst intresse börjar finnas. Det är nu möjligt att hitta mäklare i Sverige som även kan erbjuda fastigheter i Bulgarien.
En viktig anledning till att intresset ökar är att det är relativt billigt i Bulgarien än så länge samtidigt som priserna har skjutit i höjden i mer populära länder som Spanien. Bulgarien har också setts som en osäker marknad av många svenskar men i och med Bulgariens inträde i EU så uppfattar man att det har blivit säkrare. Överhuvud taget är Bulgarien väldigt okänt för oss svenskar trots den massiva turism som finns. Med okunskap kommer osäkerhet varför intresset för egendom också varit svalt.
Att köpa fastighet i Bulgarien är inte särskilt krångligt om man jämför med många andra länder. Det är däremot betydligt krångligare än i Sverige trots allt. Det man måste bestämma sig för först är om man vill ha en lägenhet eller hus med tomt. Anledningen är att procedurerna är lite speciella om man vill köpa ett hus med eller utan egen tomt eftersom det ännu inte är tillåtet för utlänningar att äga mark i Bulgarien. Om du köper en lägenhet så ingår som regel ingen rätt till tomtmark varför ägandet inte är ett problem för utlänningar.
EU-medlemskapet kommer antagligen att innebära förändringar i dessa lagar så att på sikt kommer även utlänningar att kunna äga mark. Frågan är mycket känslig i Bulgarien där många ser med misstänksamhet på att utlänningar ska kunna äga delar av fosterlandet. Förändringar i lagen om ägande av egendom har stötts och blötts i parlamentet i princip ända sedan 1990. Bland annat har det varit ett hinder för utländska investerare liksom för potentiella husköpare, men nu kanske en förändring kommer.
Om man köper ett hus och marken det står på samt tillhörande tomt så måste man därför registrera ett företag i Bulgarien som kan som stå som ägare till marken. Du som köpare står då som enda ägare till företaget varför du då också i praktiken äger marken. Företaget måste vara ett aktiebolag eftersom det måste fungera som en bulgarisk juridisk person. Man sätter då upp ett så kallat OOD (på bulgariska ООД - дружество с ограничена отговорност) vilket är en form av aktiebolag. Denna variant finns inte i Sverige. Aktiekapital är minst 5.000 leva (knappt 25.000 kr). Dessutom tillkommer registreringskostnader som går på ytterligare några tusen kronor. Alla mäklare erbjuder som service att ordna alla nödvändiga registreringar varför det är väldigt enkelt. Om man gör det mesta själv kan man dock spara en del pengar men ställer stora krav på dina kunskaper om bulgarisk byråkrati.
Det är därför väldigt viktigt kontrollera att mäklaren erbjuder ett totalpris som inkluderar alla konstruktioner kring egendomsköpet. Tyvärr anger man ofta egendomspriser exklusive dessa i praktiken nödvändiga kostnader trots att många mäklare är specialiserade på utländska klienter och ibland till och med drivs av t.ex. engelsmän. Så kolla detta noga. Kolla också om de erbjuder förvaltning av företaget. Det är i och för sig små kostnader att driva ett OOD som saknar omsättning men det är svårt att administrera det om man bor i Sverige större delen av året. Kolla också om priset inkluderar översättningar av alla dokument (annars är det svårt att ha koll på vad som faktiskt står i avtal och annan dokumentation). Ibland får man betala extra för tolk som hjälper en att ordna det praktiska. Att kolla upp referenser gällande mäklare är också en nödvändighet. Mäklarbranschen är glödhet och det finns en och annan oseriös mäklare, eller åtminstone att man inte klarar av att leva upp till det utlovade. Utländska mäklare innebär i sig ingen garanti eftersom de fall av bedrägeri och oseriositet som rapporterats även har inkluderat utländska mäklare.
Men generellt är det ingen risk i alla fall. Jag anser att det inte är värre eller bättre än på andra heta fastighetsmarknader. Har firman nöjda kunder så är den sannolikt helt seriös och kompetent. Däremot kan man vara lite luriga när det gäller prissättning på tjänster eftersom utlänningar inte har någon koll på vad tjänster egentligen kostar i Bulgarien. Att låta bulgarer arbeta för svenska arvoden gör mäklarna mycket rika.
Så, var ska man köpa då? Mitt svar är att man ska köpa där man vill bo i första hand. Priserna går upp i hela Bulgarien varför man inte kommer att göra en dålig affär var man än köper. Hetast är Svartahavskusten (förstås). Dyrast är i och omkring Varna eller i och omkring de populäraste turistorterna som Sunny Beach eller Golden Sands. Men det finns även andra exklusiva områden vid kusten. I och omkring Sofia är också dyrt liksom i vintersportorter som Bansko eller Pamporovo. Om du ser det hela mer som en investering än ett boende så gäller det dock att studera områdena noga då pristillväxten varierar mycket. Liksom i Sverige så betyder läget allt. Den bulgariska affärspressen publicerar regelbundet prognoser och index över pristillväxt.
Ett absolut krav på dig som köpare är att verkligen se stället där du ska bo innan du slår till, i synnerhet om det rör sig om nyproduktion. Huset/området kan se fint ut men eftersom infrastruktur ofta är ett problem så måste man se helheten. Det är inte så kul att köpa ett hus i ett område som visar sig sakna asfalterad väg eller ligger mitt i en byggarbetsplats. Kolla hur vatten och avlopp fungerar etc. Finns det allmänna transporter som buss i närheten. Taxi blir mycket dyrt i längden. Byggfusk är inte ovanligt så en ordentlig husesyn är obligatorisk. Köp aldrig något som ännu inte påbörjats (på bulgariska на зелено na zeleno på grönt). Det kan se ekonomiskt attraktivt ut men innebär en risk.
Som regel köper man helt omöblerat och utan vitvaror. Ibland är det bara i princip väggar, golv och tak man köper men det är inget stötte problem. Vitvaror, parkett, kakel, klinker etc. är mycket billigare än i Sverige. Även möbler är billigare än här. Hantverkartjänster är också betydligt billigare. Ja, överhuvudtaget är det mesta billigare i Bulgarien.
Men trots allt så tycker jag att om man är intresserad av hus/lägenhet utomlands så ska man titta på Bulgarien. Med sunt förnuft blir riskerna mycket låga. Tiotusentalet britter har redan köpt egendom i Bulgarien. Priserna går stadigt upp varför det även är en god investering. Det går faktisk att åka bil till Bulgarien. Det finns flyg året om, varje dag till Svartahavskusten liksom till Sofia. Än så länge finns det dock inte lågprisflyg från Sverige till Bulgarien men kommer nog att komma om intresset ökar. Det som Bulgarien saknar är förstås t.ex. Thailands klimat. Även vid Svartahavskusten blir det vinter även om det inte alltid finns snö. Vintern i Sofia är som vintern i Stockholm. Sommaren är förstås längre än i Sverige och varar från maj till och med september, men havet tar lite tid att värma upp sig varför det sällan går att bada i maj. Men det är också havet som gör att hösten blir mild och det finns faktiskt uteserveringar året om. Det viktigaste är trots allt att man med en fast bas kan upptäcka det riktiga Bulgarien. Ett Bulgarien som inte har någonting att göra med turistorternas massturism.
Vill du veta mer? Sök på google och du ska finna tusentals sidor på engelska om egendomsköp i Bulgarien. Ställ även gärna frågor i kommentarsfältet. En bra utgångspunkt för att orientera sig om priser är sajten http://www.imot.bg. Klicka på English och sök bland 200 000 objekt. När det gäller nybyggen står priserna ofta i EUR/kvadratmeter. Inte allt är tyvärr översatt. Priser för t.ex en tvåa nyproduktion i ett bra läge ligger från 350 000 kr och uppåt till väldigt mycket pengar. Sunny Beach ligger i Burgasregionen (sök på Slantchev Bryag, kan skrivas på lite olika sätt); Golden Sands ligger i Varnaregionen (sök på Zlatni Pyasaci, kan skrivas på lite olika sätt).
Tillägg 2008-01-06: Dina Pengar noterar att 2007 blev ett rekordår för den bulgariska bostadsmarknaden där priserna gick upp med i snitt 30,6 %.
En viktig anledning till att intresset ökar är att det är relativt billigt i Bulgarien än så länge samtidigt som priserna har skjutit i höjden i mer populära länder som Spanien. Bulgarien har också setts som en osäker marknad av många svenskar men i och med Bulgariens inträde i EU så uppfattar man att det har blivit säkrare. Överhuvud taget är Bulgarien väldigt okänt för oss svenskar trots den massiva turism som finns. Med okunskap kommer osäkerhet varför intresset för egendom också varit svalt.
Att köpa fastighet i Bulgarien är inte särskilt krångligt om man jämför med många andra länder. Det är däremot betydligt krångligare än i Sverige trots allt. Det man måste bestämma sig för först är om man vill ha en lägenhet eller hus med tomt. Anledningen är att procedurerna är lite speciella om man vill köpa ett hus med eller utan egen tomt eftersom det ännu inte är tillåtet för utlänningar att äga mark i Bulgarien. Om du köper en lägenhet så ingår som regel ingen rätt till tomtmark varför ägandet inte är ett problem för utlänningar.
EU-medlemskapet kommer antagligen att innebära förändringar i dessa lagar så att på sikt kommer även utlänningar att kunna äga mark. Frågan är mycket känslig i Bulgarien där många ser med misstänksamhet på att utlänningar ska kunna äga delar av fosterlandet. Förändringar i lagen om ägande av egendom har stötts och blötts i parlamentet i princip ända sedan 1990. Bland annat har det varit ett hinder för utländska investerare liksom för potentiella husköpare, men nu kanske en förändring kommer.
Om man köper ett hus och marken det står på samt tillhörande tomt så måste man därför registrera ett företag i Bulgarien som kan som stå som ägare till marken. Du som köpare står då som enda ägare till företaget varför du då också i praktiken äger marken. Företaget måste vara ett aktiebolag eftersom det måste fungera som en bulgarisk juridisk person. Man sätter då upp ett så kallat OOD (på bulgariska ООД - дружество с ограничена отговорност) vilket är en form av aktiebolag. Denna variant finns inte i Sverige. Aktiekapital är minst 5.000 leva (knappt 25.000 kr). Dessutom tillkommer registreringskostnader som går på ytterligare några tusen kronor. Alla mäklare erbjuder som service att ordna alla nödvändiga registreringar varför det är väldigt enkelt. Om man gör det mesta själv kan man dock spara en del pengar men ställer stora krav på dina kunskaper om bulgarisk byråkrati.
Det är därför väldigt viktigt kontrollera att mäklaren erbjuder ett totalpris som inkluderar alla konstruktioner kring egendomsköpet. Tyvärr anger man ofta egendomspriser exklusive dessa i praktiken nödvändiga kostnader trots att många mäklare är specialiserade på utländska klienter och ibland till och med drivs av t.ex. engelsmän. Så kolla detta noga. Kolla också om de erbjuder förvaltning av företaget. Det är i och för sig små kostnader att driva ett OOD som saknar omsättning men det är svårt att administrera det om man bor i Sverige större delen av året. Kolla också om priset inkluderar översättningar av alla dokument (annars är det svårt att ha koll på vad som faktiskt står i avtal och annan dokumentation). Ibland får man betala extra för tolk som hjälper en att ordna det praktiska. Att kolla upp referenser gällande mäklare är också en nödvändighet. Mäklarbranschen är glödhet och det finns en och annan oseriös mäklare, eller åtminstone att man inte klarar av att leva upp till det utlovade. Utländska mäklare innebär i sig ingen garanti eftersom de fall av bedrägeri och oseriositet som rapporterats även har inkluderat utländska mäklare.
Men generellt är det ingen risk i alla fall. Jag anser att det inte är värre eller bättre än på andra heta fastighetsmarknader. Har firman nöjda kunder så är den sannolikt helt seriös och kompetent. Däremot kan man vara lite luriga när det gäller prissättning på tjänster eftersom utlänningar inte har någon koll på vad tjänster egentligen kostar i Bulgarien. Att låta bulgarer arbeta för svenska arvoden gör mäklarna mycket rika.
Så, var ska man köpa då? Mitt svar är att man ska köpa där man vill bo i första hand. Priserna går upp i hela Bulgarien varför man inte kommer att göra en dålig affär var man än köper. Hetast är Svartahavskusten (förstås). Dyrast är i och omkring Varna eller i och omkring de populäraste turistorterna som Sunny Beach eller Golden Sands. Men det finns även andra exklusiva områden vid kusten. I och omkring Sofia är också dyrt liksom i vintersportorter som Bansko eller Pamporovo. Om du ser det hela mer som en investering än ett boende så gäller det dock att studera områdena noga då pristillväxten varierar mycket. Liksom i Sverige så betyder läget allt. Den bulgariska affärspressen publicerar regelbundet prognoser och index över pristillväxt.
Ett absolut krav på dig som köpare är att verkligen se stället där du ska bo innan du slår till, i synnerhet om det rör sig om nyproduktion. Huset/området kan se fint ut men eftersom infrastruktur ofta är ett problem så måste man se helheten. Det är inte så kul att köpa ett hus i ett område som visar sig sakna asfalterad väg eller ligger mitt i en byggarbetsplats. Kolla hur vatten och avlopp fungerar etc. Finns det allmänna transporter som buss i närheten. Taxi blir mycket dyrt i längden. Byggfusk är inte ovanligt så en ordentlig husesyn är obligatorisk. Köp aldrig något som ännu inte påbörjats (på bulgariska на зелено na zeleno på grönt). Det kan se ekonomiskt attraktivt ut men innebär en risk.
Som regel köper man helt omöblerat och utan vitvaror. Ibland är det bara i princip väggar, golv och tak man köper men det är inget stötte problem. Vitvaror, parkett, kakel, klinker etc. är mycket billigare än i Sverige. Även möbler är billigare än här. Hantverkartjänster är också betydligt billigare. Ja, överhuvudtaget är det mesta billigare i Bulgarien.
Men trots allt så tycker jag att om man är intresserad av hus/lägenhet utomlands så ska man titta på Bulgarien. Med sunt förnuft blir riskerna mycket låga. Tiotusentalet britter har redan köpt egendom i Bulgarien. Priserna går stadigt upp varför det även är en god investering. Det går faktisk att åka bil till Bulgarien. Det finns flyg året om, varje dag till Svartahavskusten liksom till Sofia. Än så länge finns det dock inte lågprisflyg från Sverige till Bulgarien men kommer nog att komma om intresset ökar. Det som Bulgarien saknar är förstås t.ex. Thailands klimat. Även vid Svartahavskusten blir det vinter även om det inte alltid finns snö. Vintern i Sofia är som vintern i Stockholm. Sommaren är förstås längre än i Sverige och varar från maj till och med september, men havet tar lite tid att värma upp sig varför det sällan går att bada i maj. Men det är också havet som gör att hösten blir mild och det finns faktiskt uteserveringar året om. Det viktigaste är trots allt att man med en fast bas kan upptäcka det riktiga Bulgarien. Ett Bulgarien som inte har någonting att göra med turistorternas massturism.
Vill du veta mer? Sök på google och du ska finna tusentals sidor på engelska om egendomsköp i Bulgarien. Ställ även gärna frågor i kommentarsfältet. En bra utgångspunkt för att orientera sig om priser är sajten http://www.imot.bg. Klicka på English och sök bland 200 000 objekt. När det gäller nybyggen står priserna ofta i EUR/kvadratmeter. Inte allt är tyvärr översatt. Priser för t.ex en tvåa nyproduktion i ett bra läge ligger från 350 000 kr och uppåt till väldigt mycket pengar. Sunny Beach ligger i Burgasregionen (sök på Slantchev Bryag, kan skrivas på lite olika sätt); Golden Sands ligger i Varnaregionen (sök på Zlatni Pyasaci, kan skrivas på lite olika sätt).
Tillägg 2008-01-06: Dina Pengar noterar att 2007 blev ett rekordår för den bulgariska bostadsmarknaden där priserna gick upp med i snitt 30,6 %.
söndag 11 november 2007
Snöfall
Även i Bulgarien börjar normalt vinter i november, särskilt i inlandet och i bergen. Ett större snöfall gladde barnen i Sofia i helgen även om det var mindre glädje i trafiken.
lördag 10 november 2007
Lokalval omgång II
Den 4:e november hölls så den andra omgången av lokalvalen i de valkretsar där ingen kandidat fick mer än 50 % av rösterna i första omgången. Än en gång blev det en framgång för GERB - Sofias borgmästare Bojko Borisovs parti – som vann i 10 regionshuvudstäder. Socialisterna, BSP, ryckte upp sig lite och lyckades ta hem segern i 11 regionshuvudstäder.
Det ska noteras att valdeltagandet var ännu lägre denna gång med t.ex. drygt 14 % i Sofia. Många protester har inkommit till valnämnderna då många kandidater anser att det inte har gått riktigt till. Bland annat rapporteras det om ett omfattande röstköpande. Än så länge är det klart att valen till s.k. byborgmästere måste göras om på 16 orter i landet.
Ett resultat av lokalvalen är att GERB befäster sin position som det nu ledande partiet i Bulgarien. BSP har gjort en mängd dåliga val men hänger trots allt kvar. Även om BSP själva säger att man fortfarande är det ledande partiet så är det enligt min åsikt lite för sargat för att vara det just nu. Däremot så kommer BSP i kraft av tradition och organisation ändå att vara en het kandidat till seger i parlamentsvalen 2009. Det ser ut som om det kommer att stå mellan GERB och BSP vid dessa val. Men det är ännu så länge bara spekulationer eftersom det emellanåt är tvära kast i den bulgariska politiken.
Simeon II:s parti NDSV gjorde ett mycket dåligt val och får nästan räknas ut. En del bedömare säger att partiet fortfarande har en chans att repa sig till parlamentsvalen, men min bedömning är att striderna inom partiet inte kommer att ge sig. Snarare kommer många ledande inom NDSV säkert hoppa av och ansluta sig till t.ex. GERB eller någon ny kraft som kan dyka upp till dessa val.
Det leder in på en annan observation. De så kallade businesspartierna har till slut etablerat sig starkt i vissa kommuner. Det har alltid förekommit affärsintressen inom politiken i Bulgarien men då har man i första hand varit politiker och affärsman i andra. Lojaliteten har dock för det mesta legat hos den egna plånboken. Ett undantag var George Gantjevs Business Block under senare delen av 90-talet. Men hur som helst, det har åtminstone chimärt funnits en barriär mellan politik och privatekonomi. Det nya nu är att finansmän av större kaliber ger sig in i politiken och försöker ta kontrollen över de kommuner där man har sina intressen.
I Svartahavskommunerna Sveti Vlas och Nesebăr (Sunny Beach är en del av Nesebărs kommun) vann koalitionen MORE*. Bakom MORE står bröderna Dinevi som har stora intressen i byggbranschen vid Svartahavskusten. De äger ett flertal turistkomplex och hotell. Nu kan man direkt påverka beslut som berör utvecklingen av byggnation och turism i berörda kommuner samt i praktiken få ”första tjing på” utvecklingspengar från EU.
I Varna försökte apoteksmogulen Mareshki köpa sig fram till borgmästarposten genom att erbjuda pensionärer och andra rediga rabatter på hans apotek om de (underförstått) gick och röstade på honom. Det lyckades inte särskilt väl och han är nu under utredning för brott mot vallagen.
Det finns många fler exempel runt i kring Bulgarien – vissa lyckade, vissa mindre lyckade. Men utvecklingen är oundviklig eftersom de man skulle kunna kalla för ”minioligarker” har nu blivit så starka att det själva vill ersätta de politiker de tidigare måste smörja. Man vill ha en mer direkt kontroll över hur villkoren för den egna verksamheten formas. Just EU-medel har varit en stark anledning för många att engagera sig i politiken eftersom fördelningen av dessa är ett resultat av politiska beslut.
Det som lockar i förlängningen för dessa nya konstellationer är att med all sannolikhet kommer antingen GERB eller BSP att bilda regering 2009 om inget oväntat inträffar. Däremot kommer de inte att kunna göra detta av egen kraft så att säga. De kommer att behöva någon form av koalition. GERB eller BSP säger sig omöjligen kunna bilda en koalition med varandra. Både GERB och BSP har sagt att de inte kan tänka sig ett samarbete med Ataka. Ataka gjorde ingen egentlig framgång i lokalvalen, men antalet röster visade att de åtminstone har en redig väljarbas. Om Ataka bara får ordning på partiet så kan de attrahera en hel del missnöjesröster 2009.
Vare sig GERB eller BSP vill egentligen inte liera sig med DPS - det så kallade turkbulgariska partiet – eftersom detta inte ses med blida ögon av många av GERB:s eller BSP:s väljare. Att högerpartierna DSB och SDS ska ta sig samman och göra en come back till valet 2009 verkar idag vara science fiction trots att de hade vissa framgångar i lokalvalen. De skulle annars kunna liera sig med GERB även om det tar emot.
I dagens politiska liv i Bulgarien finns egentligen bara mitten. Socialisterna, BSP, har i praktiken parkerat sig stadigt i mitten och driver inga egentligen ideologiska frågor trots att de är arvtagare till kommunistpartiet. GERB ligger också i mitten och jag uppfattar att deras ideologi är någonting i stil med att de inte är socialister. DSP är också ett mittenparti utan ideologi. Man säger sig vara liberaler men man driver ingen liberal politik.
Så ett nytt parti utan ideologi och vars främsta mål är att vara en dyr men lojal koalitionspartner kan göra succé i valet 2009 (succé hos GERB eller BSP då närmast). Att slippa Ataka och DPS kan vara värt mycket. Allt är möjligt när valdeltagandet är lågt och moralen obefintlig.
* förkortningen bildar ordet för hav på bulgariska
Det ska noteras att valdeltagandet var ännu lägre denna gång med t.ex. drygt 14 % i Sofia. Många protester har inkommit till valnämnderna då många kandidater anser att det inte har gått riktigt till. Bland annat rapporteras det om ett omfattande röstköpande. Än så länge är det klart att valen till s.k. byborgmästere måste göras om på 16 orter i landet.
Ett resultat av lokalvalen är att GERB befäster sin position som det nu ledande partiet i Bulgarien. BSP har gjort en mängd dåliga val men hänger trots allt kvar. Även om BSP själva säger att man fortfarande är det ledande partiet så är det enligt min åsikt lite för sargat för att vara det just nu. Däremot så kommer BSP i kraft av tradition och organisation ändå att vara en het kandidat till seger i parlamentsvalen 2009. Det ser ut som om det kommer att stå mellan GERB och BSP vid dessa val. Men det är ännu så länge bara spekulationer eftersom det emellanåt är tvära kast i den bulgariska politiken.
Simeon II:s parti NDSV gjorde ett mycket dåligt val och får nästan räknas ut. En del bedömare säger att partiet fortfarande har en chans att repa sig till parlamentsvalen, men min bedömning är att striderna inom partiet inte kommer att ge sig. Snarare kommer många ledande inom NDSV säkert hoppa av och ansluta sig till t.ex. GERB eller någon ny kraft som kan dyka upp till dessa val.
Det leder in på en annan observation. De så kallade businesspartierna har till slut etablerat sig starkt i vissa kommuner. Det har alltid förekommit affärsintressen inom politiken i Bulgarien men då har man i första hand varit politiker och affärsman i andra. Lojaliteten har dock för det mesta legat hos den egna plånboken. Ett undantag var George Gantjevs Business Block under senare delen av 90-talet. Men hur som helst, det har åtminstone chimärt funnits en barriär mellan politik och privatekonomi. Det nya nu är att finansmän av större kaliber ger sig in i politiken och försöker ta kontrollen över de kommuner där man har sina intressen.
I Svartahavskommunerna Sveti Vlas och Nesebăr (Sunny Beach är en del av Nesebărs kommun) vann koalitionen MORE*. Bakom MORE står bröderna Dinevi som har stora intressen i byggbranschen vid Svartahavskusten. De äger ett flertal turistkomplex och hotell. Nu kan man direkt påverka beslut som berör utvecklingen av byggnation och turism i berörda kommuner samt i praktiken få ”första tjing på” utvecklingspengar från EU.
I Varna försökte apoteksmogulen Mareshki köpa sig fram till borgmästarposten genom att erbjuda pensionärer och andra rediga rabatter på hans apotek om de (underförstått) gick och röstade på honom. Det lyckades inte särskilt väl och han är nu under utredning för brott mot vallagen.
Det finns många fler exempel runt i kring Bulgarien – vissa lyckade, vissa mindre lyckade. Men utvecklingen är oundviklig eftersom de man skulle kunna kalla för ”minioligarker” har nu blivit så starka att det själva vill ersätta de politiker de tidigare måste smörja. Man vill ha en mer direkt kontroll över hur villkoren för den egna verksamheten formas. Just EU-medel har varit en stark anledning för många att engagera sig i politiken eftersom fördelningen av dessa är ett resultat av politiska beslut.
Det som lockar i förlängningen för dessa nya konstellationer är att med all sannolikhet kommer antingen GERB eller BSP att bilda regering 2009 om inget oväntat inträffar. Däremot kommer de inte att kunna göra detta av egen kraft så att säga. De kommer att behöva någon form av koalition. GERB eller BSP säger sig omöjligen kunna bilda en koalition med varandra. Både GERB och BSP har sagt att de inte kan tänka sig ett samarbete med Ataka. Ataka gjorde ingen egentlig framgång i lokalvalen, men antalet röster visade att de åtminstone har en redig väljarbas. Om Ataka bara får ordning på partiet så kan de attrahera en hel del missnöjesröster 2009.
Vare sig GERB eller BSP vill egentligen inte liera sig med DPS - det så kallade turkbulgariska partiet – eftersom detta inte ses med blida ögon av många av GERB:s eller BSP:s väljare. Att högerpartierna DSB och SDS ska ta sig samman och göra en come back till valet 2009 verkar idag vara science fiction trots att de hade vissa framgångar i lokalvalen. De skulle annars kunna liera sig med GERB även om det tar emot.
I dagens politiska liv i Bulgarien finns egentligen bara mitten. Socialisterna, BSP, har i praktiken parkerat sig stadigt i mitten och driver inga egentligen ideologiska frågor trots att de är arvtagare till kommunistpartiet. GERB ligger också i mitten och jag uppfattar att deras ideologi är någonting i stil med att de inte är socialister. DSP är också ett mittenparti utan ideologi. Man säger sig vara liberaler men man driver ingen liberal politik.
Så ett nytt parti utan ideologi och vars främsta mål är att vara en dyr men lojal koalitionspartner kan göra succé i valet 2009 (succé hos GERB eller BSP då närmast). Att slippa Ataka och DPS kan vara värt mycket. Allt är möjligt när valdeltagandet är lågt och moralen obefintlig.
* förkortningen bildar ordet för hav på bulgariska
onsdag 31 oktober 2007
Naturlig korruption
Om man åker runt lite i Bulgarien så slås man av hur man tycks bygga lite överallt. I turistorterna verkar det bara vara när det inte finns en kvadratmeter mark fri som byggnationen kommer att stoppa. Begreppet strandnära innebär inte att det ska skyddas, utan byggas. I tidningarna skrivs det emellanåt hur större projekt till och med dras igång i naturskyddade områden.
Över detta har naturligtvis en hel del folk protesterat över. Två anmälningar har gjorts till Europakommissionen om att Bulgarien försummat det som kallas Natura 2000. Natura 2000 är benämningen på ett nätverk av skyddad natur inom EU.
Nu förbereder ekologer i Bulgarien en tredje anmälning till Europakommissionen. Som stöd för sin klagan har en rapport tagits fram av organisationen За да остане природа в България – vilket betyder ungefär Bevara naturen i Bulgarien. Av den framgår att Miljödepartementet (Министерството на околната среда и водите) sedan början av 2006 fått in mer än 3000 ansökningar om miljöprövning för byggnation och exploatering. Det anmärkningsvärda är att inte ett enda projekt fått nej av departementet. Inga anmärkningar har ej heller gjorts av någon de regionala inspektionerna.
Dessutom har departementet tagit bort eller minskat vissa områden från Natura 2000, uppenbarligen efter påtryckningar.
Detta är knappast rimligt, utan ett tydligt tecken på att miljö- och naturskyddet inte fungerar. I Miljödepartementet, liksom i övriga departement, är man mer intresserade av de privata, ekonomiska fördelarna som en välvilja mot ansökarna ger. I Bryssel är många redan rätt irriterade över bristen på engagemang och avtalsbrott, men konkreta åtgärder tycks vara långt borta.
Över detta har naturligtvis en hel del folk protesterat över. Två anmälningar har gjorts till Europakommissionen om att Bulgarien försummat det som kallas Natura 2000. Natura 2000 är benämningen på ett nätverk av skyddad natur inom EU.
Nu förbereder ekologer i Bulgarien en tredje anmälning till Europakommissionen. Som stöd för sin klagan har en rapport tagits fram av organisationen За да остане природа в България – vilket betyder ungefär Bevara naturen i Bulgarien. Av den framgår att Miljödepartementet (Министерството на околната среда и водите) sedan början av 2006 fått in mer än 3000 ansökningar om miljöprövning för byggnation och exploatering. Det anmärkningsvärda är att inte ett enda projekt fått nej av departementet. Inga anmärkningar har ej heller gjorts av någon de regionala inspektionerna.
Dessutom har departementet tagit bort eller minskat vissa områden från Natura 2000, uppenbarligen efter påtryckningar.
Detta är knappast rimligt, utan ett tydligt tecken på att miljö- och naturskyddet inte fungerar. I Miljödepartementet, liksom i övriga departement, är man mer intresserade av de privata, ekonomiska fördelarna som en välvilja mot ansökarna ger. I Bryssel är många redan rätt irriterade över bristen på engagemang och avtalsbrott, men konkreta åtgärder tycks vara långt borta.
tisdag 30 oktober 2007
Mer om lokalvalen
Nu är resultaten från söndagens lokalval i stort sett färdiga. Det visar sig att man lyckades välja borgmästare i första omgången i 8 av de större städerna. I 19 andra större städer kommer det att bli en andra omgång nu på söndag.
I 17 av dessa städer har socialisterna BSP en chans att ta hem segern och delvis reparera söndagens katastrofala resultat. Intressant är att i 7 av dessa städer konfronteras BSP med en kandidat från GERB, Sofias borgmästare Bojko Borisovs parti.
Bojko Borisov förväntar sig att de som röstade på någon högercenterkandidat i söndagens val kommer att lägga sin röst på GERB. Inget högercenterparti har dock ännu sagt att de skulle uppmana sina väljare att göra så. Överhuvudtaget är det väldigt tyst från de förlorande kandidaterna om vilken kandidat de skulle stödja i söndagens val. Det är ingen vild spekulation att tro att det beror på ett omfattande köpslående om de förlorandes stöd, i synnerhet i de större städerna. Intressant ska bli att se hur det går med Atakas elektorat eftersom de kan gå både till vänster eller höger. Många kandidater kommer troligen att be sina väljare att rösta fritt efter eget tycke. Det finns en risk för ännu lägre valdeltagande nu på söndag.
Intressant ska bli att följa avgörandet i Nesebar vid kusten där ingen kandidat fick majoritet. Eftersom Nesebar omfattar turistkomplexet Sunny Beach så är det i praktiken två grupperingar som företräder olika ekonomiska intressen som står mot varandra på söndag. Som rapporterats i bloggen så mördades den tidigare borgmästaren, Dimitar Jankov, i Nesebar den 9 maj i år. Jankov hade stora ekonomiska intressen i Sunny Beach.
Det förekommer många uppgifter om röstköpande för stora summor. Priserna för en röst sägs ha varierat mellan 20 till 150 leva (95 – 700 kr). Inrikesministern säger att polisen har prioriterat jakten på röstköparna även om det inte förekommer några uppgifter om gripanden.
I 17 av dessa städer har socialisterna BSP en chans att ta hem segern och delvis reparera söndagens katastrofala resultat. Intressant är att i 7 av dessa städer konfronteras BSP med en kandidat från GERB, Sofias borgmästare Bojko Borisovs parti.
Bojko Borisov förväntar sig att de som röstade på någon högercenterkandidat i söndagens val kommer att lägga sin röst på GERB. Inget högercenterparti har dock ännu sagt att de skulle uppmana sina väljare att göra så. Överhuvudtaget är det väldigt tyst från de förlorande kandidaterna om vilken kandidat de skulle stödja i söndagens val. Det är ingen vild spekulation att tro att det beror på ett omfattande köpslående om de förlorandes stöd, i synnerhet i de större städerna. Intressant ska bli att se hur det går med Atakas elektorat eftersom de kan gå både till vänster eller höger. Många kandidater kommer troligen att be sina väljare att rösta fritt efter eget tycke. Det finns en risk för ännu lägre valdeltagande nu på söndag.
Intressant ska bli att följa avgörandet i Nesebar vid kusten där ingen kandidat fick majoritet. Eftersom Nesebar omfattar turistkomplexet Sunny Beach så är det i praktiken två grupperingar som företräder olika ekonomiska intressen som står mot varandra på söndag. Som rapporterats i bloggen så mördades den tidigare borgmästaren, Dimitar Jankov, i Nesebar den 9 maj i år. Jankov hade stora ekonomiska intressen i Sunny Beach.
Det förekommer många uppgifter om röstköpande för stora summor. Priserna för en röst sägs ha varierat mellan 20 till 150 leva (95 – 700 kr). Inrikesministern säger att polisen har prioriterat jakten på röstköparna även om det inte förekommer några uppgifter om gripanden.
måndag 29 oktober 2007
Lokalval igår
Igår ägde lokalvalen rum i Bulgarien vilket lite sporadiskt har rapporterats i denna blogg. I lokalvalen väljer man borgmästare och personer som motsvarar fullmäktigeledamöter. Man kan se det som lokala presidents- och parlamentsval. Borgmästaren utses genom majoritetsval och om en kandidat inte får 50 % eller mer så blir det en andra omgång mellan de två kandidater som fick flest röster. När det gäller ledamöter i kommunfullmäktige så ger ett visst antal procents röster ett motsvarande antal platser i kommunfullmäktige.
Det första man lägger märke till är det låga valdeltagandet på ca 30 %. Enligt preliminära uppgifter så har Bojko Borisov och hans parti GERB vunnit klart i Sofia vilket var väntat. Lite överraskande var att högerpartierna SDS och DSB:s kandidat kom tvåa vilket visar att huvudstaden har en tydlig center-högerlutning. Den socialistiske kandidaten, den förre Säpochefen Brigo Asparuhov, gjorde ett dåligt val med knappt 15 % av rösterna. En klar missräkning för socialisterna och BSP. Noterbart är att Atakas kandidat endast fick ihop 4,5 % och visar tydligt att Ataka inte lyckas göra det lyft i huvudstaden som nationalisterna hoppats på.
I Varna och Plovdiv verkar det också inte bli någon andra omgång. I Varna återvaldes Kiril Jordanov som oberoende kandidat även om han hade BSP:s stöd. Detta verkar vara en av BSP:s få påtagliga framgångar i gårdagens val. GERB gjorde fick däremot in många i fullmäktige. I Plovdiv kom GERB ut som segrare i borgmästarvalet med mer än dubbelt så många röster som BSP:s kandidat. Noterbart är att Ataka inte fick mer än 6 % av rösterna trots att ett av Bulgariens största och mest problemfyllda romska getto finns här.
I Burgas går det mot en andra omgång mellan GERB och en oberoende kandidat. Här gjorde Ataka ett bättre val och fick 17 %, mycket tack vare TV-stationsägaren Valeri Simeonovs kandidatur. Hans kabelkanal SKAT har i flera år varit Atakas främsta propagandainstrument.
Lite kort kan man säga så här med hjälp av de preliminära siffror som finns. GERB och Bojko Borisov har gjort ännu ett starkt val. Man har etablerat sig som Bulgariens största politiska kraft för tillfället. BSP (socialisterna) gör ännu ett katastrofval och behöver verkligen fundera på vad man håller på med. Man tappar ledamöter och borgmästare i ett flertal kommuner.
DSP som i huvudsak är representerar bulgarienturkarna gör ännu en stabil insats. Tack vare sitt lojala elektorat blir man en vinnare i de flesta kommuner där man ställt upp. DSP visar också ännu en gång att man vinner mer tack vare etnisk mobilisering och lågt generellt valdeltagande än på någonting annat. Man kan fråga sig hur konstruktiv ett sådant parti kan vara då dess politiska raison d'être är bevarandet av två för Bulgarien väldigt negativa företeelser.
En annan viktig iakttagelse är att det nationalistiska lyftet uteblev. Ataka gör ett svagt val och enligt preliminära siffror kommer man inte att komma upp i de siffror man hade i det senaste parlaments- och Europaparlamentsvalen. Det verkar som om apati mer än nationalism har ett grepp om Bulgarien.
Det finns inga rapporter om misstänkt valfusk i vallokalerna. Däremot så förekommer redan rapporter om ett annat slags valfusk där man försökt påverka röstningen genom att bl.a. betala folk för att rösta på en viss kandidat eller att man tagit mer eller mindre okunniga och/eller förvirrade personer till vallokalerna och fått dem att lägga sin röst på lämplig kandidat. Som jag sagt tidigare så har det inte i första hand politiska motiv som ligger bakom, utan ekonomiska. Det kan vara oerhört fördelaktigt för den egna affärsverksamheten att ha ett direktinflytande på den lokala politiken. Detta trixande med valproceduren är en viktig orsak till det låga förtroendet för demokratin i Bulgarien och påföljande låga valdeltagande.
Till sist: den politiska krisen fortsätter i Bulgarien. Förtroendet för politiker och politik är fortsatt bottenlågt. Hela valupptakten har visat att idéer och visioner saknas. Man har ägnat sig åt personangrepp eller talat om hur dåliga förslag ens motståndare har istället för att tala konkret om sin egen föreslagna politik. Många bulgarer skäms över sina politiker och man har börjat tala om en ”kretenokrati”, alltså att de flesta politiker är obildade och småaktiga men att man inte kan göra något åt det eftersom de trots allt sitter på den politiska och ekonomiska makten.
Bulgariens politiker borde fundera mer på vad det är som gör att 7 av 10 väljare stannar hemma (eller ganska ofta inte gör det, dvs emigrerar). Det skulle innebära tuffa och obehagliga beslut men det måste göras snart annars riskerar valdeltagandet att bli så lågt vid nästa val att marginella krafter kan få makten. Några aktörer har redan visat att en sådan utveckling inte skulle vara fel.
Det första man lägger märke till är det låga valdeltagandet på ca 30 %. Enligt preliminära uppgifter så har Bojko Borisov och hans parti GERB vunnit klart i Sofia vilket var väntat. Lite överraskande var att högerpartierna SDS och DSB:s kandidat kom tvåa vilket visar att huvudstaden har en tydlig center-högerlutning. Den socialistiske kandidaten, den förre Säpochefen Brigo Asparuhov, gjorde ett dåligt val med knappt 15 % av rösterna. En klar missräkning för socialisterna och BSP. Noterbart är att Atakas kandidat endast fick ihop 4,5 % och visar tydligt att Ataka inte lyckas göra det lyft i huvudstaden som nationalisterna hoppats på.
I Varna och Plovdiv verkar det också inte bli någon andra omgång. I Varna återvaldes Kiril Jordanov som oberoende kandidat även om han hade BSP:s stöd. Detta verkar vara en av BSP:s få påtagliga framgångar i gårdagens val. GERB gjorde fick däremot in många i fullmäktige. I Plovdiv kom GERB ut som segrare i borgmästarvalet med mer än dubbelt så många röster som BSP:s kandidat. Noterbart är att Ataka inte fick mer än 6 % av rösterna trots att ett av Bulgariens största och mest problemfyllda romska getto finns här.
I Burgas går det mot en andra omgång mellan GERB och en oberoende kandidat. Här gjorde Ataka ett bättre val och fick 17 %, mycket tack vare TV-stationsägaren Valeri Simeonovs kandidatur. Hans kabelkanal SKAT har i flera år varit Atakas främsta propagandainstrument.
Lite kort kan man säga så här med hjälp av de preliminära siffror som finns. GERB och Bojko Borisov har gjort ännu ett starkt val. Man har etablerat sig som Bulgariens största politiska kraft för tillfället. BSP (socialisterna) gör ännu ett katastrofval och behöver verkligen fundera på vad man håller på med. Man tappar ledamöter och borgmästare i ett flertal kommuner.
DSP som i huvudsak är representerar bulgarienturkarna gör ännu en stabil insats. Tack vare sitt lojala elektorat blir man en vinnare i de flesta kommuner där man ställt upp. DSP visar också ännu en gång att man vinner mer tack vare etnisk mobilisering och lågt generellt valdeltagande än på någonting annat. Man kan fråga sig hur konstruktiv ett sådant parti kan vara då dess politiska raison d'être är bevarandet av två för Bulgarien väldigt negativa företeelser.
En annan viktig iakttagelse är att det nationalistiska lyftet uteblev. Ataka gör ett svagt val och enligt preliminära siffror kommer man inte att komma upp i de siffror man hade i det senaste parlaments- och Europaparlamentsvalen. Det verkar som om apati mer än nationalism har ett grepp om Bulgarien.
Det finns inga rapporter om misstänkt valfusk i vallokalerna. Däremot så förekommer redan rapporter om ett annat slags valfusk där man försökt påverka röstningen genom att bl.a. betala folk för att rösta på en viss kandidat eller att man tagit mer eller mindre okunniga och/eller förvirrade personer till vallokalerna och fått dem att lägga sin röst på lämplig kandidat. Som jag sagt tidigare så har det inte i första hand politiska motiv som ligger bakom, utan ekonomiska. Det kan vara oerhört fördelaktigt för den egna affärsverksamheten att ha ett direktinflytande på den lokala politiken. Detta trixande med valproceduren är en viktig orsak till det låga förtroendet för demokratin i Bulgarien och påföljande låga valdeltagande.
Till sist: den politiska krisen fortsätter i Bulgarien. Förtroendet för politiker och politik är fortsatt bottenlågt. Hela valupptakten har visat att idéer och visioner saknas. Man har ägnat sig åt personangrepp eller talat om hur dåliga förslag ens motståndare har istället för att tala konkret om sin egen föreslagna politik. Många bulgarer skäms över sina politiker och man har börjat tala om en ”kretenokrati”, alltså att de flesta politiker är obildade och småaktiga men att man inte kan göra något åt det eftersom de trots allt sitter på den politiska och ekonomiska makten.
Bulgariens politiker borde fundera mer på vad det är som gör att 7 av 10 väljare stannar hemma (eller ganska ofta inte gör det, dvs emigrerar). Det skulle innebära tuffa och obehagliga beslut men det måste göras snart annars riskerar valdeltagandet att bli så lågt vid nästa val att marginella krafter kan få makten. Några aktörer har redan visat att en sådan utveckling inte skulle vara fel.
söndag 28 oktober 2007
Rättsröta
En av de stora frågorna i dagens Bulgarien är korruptionen och den delvis dysfunktionella rättsapparaten. Händelsen nedan är typisk för hur det kan gå till.
Häromdagen dömdes polisen Demir Asenov till ett 2,5 år villkorligt fängelsestraff för ”huliganism”. För över ett år sedan ska Demir ha misshandlat en tonårig. Ärendet lades dock ner för ett år sedan men togs upp nyligen.
Bakgrunden är den att Demir Asenov i augusti i år i staden Pleven stoppade domaren Ljubomir Krăsten för ett utandningsprov och körkortskontroll. Ljubomir vägrade då att göra detta utan till och med lämnade sin bil på platsen och avvek. Demir Asenov skrev då ut böter på 1000 leva (4500 kr) samt ålagde domaren att vara utan körkort i 1,5 år. Historien fick rätt mycket uppmärksamhet då och polismannen belönades till och med av inrikesministern för sitt rättrådighet.
Som en konsekvens kommer Ljubomir Krăsten antagligen att få gå från posten som domare. Vid en revision har man också upptäckt att Krăstev använt offentliga medel för att betala sin sons vägskatt vilket också är en indikation på att ytterligare missburk med offentliga medel förekommit.
Men det polismannen Demir råkat ut för är uppenbarligen en hämnd från Krăstevs sida samt ett han vill visa att utanför Sofia och i Pleven är Krăstev en maktfaktor. Rättegången mot Demir har en del märkliga inslag. För det första så kunde inte målsägande vittna eftersom denne är i Spanien.
Ett vittne sade att han var på platsen för det påstådda brottet men att han inte såg någon misshandel. Ett annat vittne sade att de var ett tiotal personer som bråkade men att den uppdykande polispatrullen hade separerat parterna och stoppat vidare bråk. Åklagarsidan presenterade då ännu ett vittne som enligt Demir uppenbarligen var missbrukare. Detta vittne sa vid första konfrontationen i rättegångssalen att han inte kunde känna igen Demir eftersom han var civil. Vid andra konfrontationen var samma vittne övertygad att Demir hade utdelat 10 knytnävsslag och 30 örfilar mot målsägande.
Fast det som är största indikationen på att rättegången var en fars var att domaren i målet mot Demir var Biserka Tsaneva som är känd för att vara en av den rattfulle domaren Ljubomirs närmaste personer. Denna typ av jäv är tyvärr vanligt i Bulgarien och en av de största orsakerna till att korruptionen frodas och lever ohotat.
Bakgrunden till denna situation går tillbaka till kommunisttiden när partiets och statens människor ansåg att de stod ovanför lagen. Lagen stod inte fri från den politiska makten och detta sätt att missbruka rättsväsendet vill liksom bara inte försvinna. När det förekommer en uppenbar jävssituation föranleder detta sällan någon åtgärd. Både i och utom Bulgarien kritiseras detta hårt och det finns verkligen uppriktiga försök att skapa en riktig rättsstat. Tyvärr gör systemet hårt och tufft motstånd.
Häromdagen dömdes polisen Demir Asenov till ett 2,5 år villkorligt fängelsestraff för ”huliganism”. För över ett år sedan ska Demir ha misshandlat en tonårig. Ärendet lades dock ner för ett år sedan men togs upp nyligen.
Bakgrunden är den att Demir Asenov i augusti i år i staden Pleven stoppade domaren Ljubomir Krăsten för ett utandningsprov och körkortskontroll. Ljubomir vägrade då att göra detta utan till och med lämnade sin bil på platsen och avvek. Demir Asenov skrev då ut böter på 1000 leva (4500 kr) samt ålagde domaren att vara utan körkort i 1,5 år. Historien fick rätt mycket uppmärksamhet då och polismannen belönades till och med av inrikesministern för sitt rättrådighet.
Som en konsekvens kommer Ljubomir Krăsten antagligen att få gå från posten som domare. Vid en revision har man också upptäckt att Krăstev använt offentliga medel för att betala sin sons vägskatt vilket också är en indikation på att ytterligare missburk med offentliga medel förekommit.
Men det polismannen Demir råkat ut för är uppenbarligen en hämnd från Krăstevs sida samt ett han vill visa att utanför Sofia och i Pleven är Krăstev en maktfaktor. Rättegången mot Demir har en del märkliga inslag. För det första så kunde inte målsägande vittna eftersom denne är i Spanien.
Ett vittne sade att han var på platsen för det påstådda brottet men att han inte såg någon misshandel. Ett annat vittne sade att de var ett tiotal personer som bråkade men att den uppdykande polispatrullen hade separerat parterna och stoppat vidare bråk. Åklagarsidan presenterade då ännu ett vittne som enligt Demir uppenbarligen var missbrukare. Detta vittne sa vid första konfrontationen i rättegångssalen att han inte kunde känna igen Demir eftersom han var civil. Vid andra konfrontationen var samma vittne övertygad att Demir hade utdelat 10 knytnävsslag och 30 örfilar mot målsägande.
Fast det som är största indikationen på att rättegången var en fars var att domaren i målet mot Demir var Biserka Tsaneva som är känd för att vara en av den rattfulle domaren Ljubomirs närmaste personer. Denna typ av jäv är tyvärr vanligt i Bulgarien och en av de största orsakerna till att korruptionen frodas och lever ohotat.
Bakgrunden till denna situation går tillbaka till kommunisttiden när partiets och statens människor ansåg att de stod ovanför lagen. Lagen stod inte fri från den politiska makten och detta sätt att missbruka rättsväsendet vill liksom bara inte försvinna. När det förekommer en uppenbar jävssituation föranleder detta sällan någon åtgärd. Både i och utom Bulgarien kritiseras detta hårt och det finns verkligen uppriktiga försök att skapa en riktig rättsstat. Tyvärr gör systemet hårt och tufft motstånd.
fredag 26 oktober 2007
Agentskandal
Efter mycket om och men har den så kallade Dossiékommissionen publicerad sin genomgång av kandidaterna i de kommande lokalvalen. Man har då konstaterat att 428 av de 12 090 kandidaterna har varit medarbetare åt den tidigare säkerhetstjänsten DS - (Комитет за) държавна сигурност ДС - och som hade en stark koppling till kommunistpartiet. DS, som upplöstes 1990, var den bulgariska versionen av KGB.
Inte överraskande är det Socialistpartiet BSP som har flest före detta agenter bland sina kandidater med 68. Mest överraskande är att DPS (MRF) har haft hela 59 kandidater verksamma i säkerhetstjänsten. DPS är främst bulgarienturkarnas parti och det kan tyckas väldigt märkligt att så pass många har varit verksamma för den organisation som var synnerligen inblandad i förföljelsen av bulgarienturkarna på 80-talet.
GERB som är Sofias borgmästare Bojko Borisovs parti intar tredjeplatsen med 39 före detta agenter. Det starkt nationalistiska Ataka har haft 27 personer insyltade.
Reaktionerna på detta har varit blandade. Bojko Borisov säger att dessa uppgifter borde publicerats innan förberedelserna för lokalvalen kom igång på allvar. GERB kommer att avlägsna de flesta kandidater med bakgrund i säkerhetstjänsten. Vissa namn var kända sedan tidigare av GERB och de kommer att stå kvar då frågan anses utagerad.
Flera andra partier har sagt att de kommer att göra på liknande vis. Vad det gäller BSP är det oklart än så länge. BSP kan antas göra bedömningen att förekomsten av före detta agenter inte påverkar deras väljare särskilt mycket. Att BSP:s kandidat för borgmästarposten i Sofia, Brigo Asparuhov, var aktiv inom säkerhetstjänsten var ju självklart eftersom han hela sitt liv arbetat för säkerhetstjänsten. 1991-1997 var han chef för NRS - Националната разузнавателна служба НРС – motsvarande vårt Säpo. Under kommunisttiden var han en av ”generalerna” i DS vilket var allmänt känt. Anledningen till att han faktiskt fick gå 1997 som chef för NRS var bl.a. anklagelser om att han förstört material i säkerhetstjänstens arkiv.
Viceordförande för Ataka Pavel Shopov säger att givetvis ska de gå igenom fallen men att de inte kommer att dra tillbaka en enda kandidat. Detta återspeglar Atakas åsikt att många tidigare agenter egentligen inte var kommunister i första hand, utan snarare patrioter.
Debatten i Bulgarien* är kluven inför detta. En anledning är förstås att frågan om vilka som var agenter inte entydigt pekar ut en politisk kraft eller parti i Bulgarien. Dessutom är det så många inom dagens Bulgariens politiska och ekonomiska elit som har haft sina fingrar alltför långt ned i kommunistpartiets syltburk. Det finns också en tendens att likt Ataka tona ned det kommunistiska i historien och lyfta fram det nationalistiska istället.
Min kommentar är att vi ånyo ser hur Bulgariens oförmåga att göra upp med sitt förflutna gör sig påmint. Många som var kommunister eller hade kommunistsympatier sitter idag och hävdar att de är riktiga demokrater och advokater för en fri marknad. I en del fall var det opportunism som gjorde folk till agenter för att spionera på sina kollegor och grannar. Man får förmoda att deras senare politiska karriär också är ett utslag för samma slags opportunism. Att Säkerhetstjänsten har haft många medborgare i sin tjänst har varit känt länge, men politisk och personlig hänsyn har styrt hanteringen. Arkiven har aldrig varit öppna för andra än en liten grupp människor. Mycket har rensats ut varför vi aldrig kommer att få veta exakt vad alla dessa agenter egentligen gjorde och vilken omfattning Säkerhetstjänsten hade.
Resultatet av hanteringen av arkiven har lett till att frågan ligger som en gammal surdeg som inte försvinner, istället för att bli utredd och klargjord så att man kan gå vidare. Rötterna till många av problemem i dagens Bulgarien går tillbaka en lång tid.
* se kommentarstråden
Inte överraskande är det Socialistpartiet BSP som har flest före detta agenter bland sina kandidater med 68. Mest överraskande är att DPS (MRF) har haft hela 59 kandidater verksamma i säkerhetstjänsten. DPS är främst bulgarienturkarnas parti och det kan tyckas väldigt märkligt att så pass många har varit verksamma för den organisation som var synnerligen inblandad i förföljelsen av bulgarienturkarna på 80-talet.
GERB som är Sofias borgmästare Bojko Borisovs parti intar tredjeplatsen med 39 före detta agenter. Det starkt nationalistiska Ataka har haft 27 personer insyltade.
Reaktionerna på detta har varit blandade. Bojko Borisov säger att dessa uppgifter borde publicerats innan förberedelserna för lokalvalen kom igång på allvar. GERB kommer att avlägsna de flesta kandidater med bakgrund i säkerhetstjänsten. Vissa namn var kända sedan tidigare av GERB och de kommer att stå kvar då frågan anses utagerad.
Flera andra partier har sagt att de kommer att göra på liknande vis. Vad det gäller BSP är det oklart än så länge. BSP kan antas göra bedömningen att förekomsten av före detta agenter inte påverkar deras väljare särskilt mycket. Att BSP:s kandidat för borgmästarposten i Sofia, Brigo Asparuhov, var aktiv inom säkerhetstjänsten var ju självklart eftersom han hela sitt liv arbetat för säkerhetstjänsten. 1991-1997 var han chef för NRS - Националната разузнавателна служба НРС – motsvarande vårt Säpo. Under kommunisttiden var han en av ”generalerna” i DS vilket var allmänt känt. Anledningen till att han faktiskt fick gå 1997 som chef för NRS var bl.a. anklagelser om att han förstört material i säkerhetstjänstens arkiv.
Viceordförande för Ataka Pavel Shopov säger att givetvis ska de gå igenom fallen men att de inte kommer att dra tillbaka en enda kandidat. Detta återspeglar Atakas åsikt att många tidigare agenter egentligen inte var kommunister i första hand, utan snarare patrioter.
Debatten i Bulgarien* är kluven inför detta. En anledning är förstås att frågan om vilka som var agenter inte entydigt pekar ut en politisk kraft eller parti i Bulgarien. Dessutom är det så många inom dagens Bulgariens politiska och ekonomiska elit som har haft sina fingrar alltför långt ned i kommunistpartiets syltburk. Det finns också en tendens att likt Ataka tona ned det kommunistiska i historien och lyfta fram det nationalistiska istället.
Min kommentar är att vi ånyo ser hur Bulgariens oförmåga att göra upp med sitt förflutna gör sig påmint. Många som var kommunister eller hade kommunistsympatier sitter idag och hävdar att de är riktiga demokrater och advokater för en fri marknad. I en del fall var det opportunism som gjorde folk till agenter för att spionera på sina kollegor och grannar. Man får förmoda att deras senare politiska karriär också är ett utslag för samma slags opportunism. Att Säkerhetstjänsten har haft många medborgare i sin tjänst har varit känt länge, men politisk och personlig hänsyn har styrt hanteringen. Arkiven har aldrig varit öppna för andra än en liten grupp människor. Mycket har rensats ut varför vi aldrig kommer att få veta exakt vad alla dessa agenter egentligen gjorde och vilken omfattning Säkerhetstjänsten hade.
Resultatet av hanteringen av arkiven har lett till att frågan ligger som en gammal surdeg som inte försvinner, istället för att bli utredd och klargjord så att man kan gå vidare. Rötterna till många av problemem i dagens Bulgarien går tillbaka en lång tid.
* se kommentarstråden
söndag 21 oktober 2007
Expressen och sjuksköterskorna
Kjell Albin Abrahamsson har en debattartikel i lördagens Expressen där han ställer en del frågor kring frigivandet av de bulgariska sjuksköterskorna och den palestinske läkaren. Jag har en del invändningar mot hans resonemang. Kjell Albin Abrahamsson antyder att orsaken till fängslandet kan vara gammalt groll mellan Libyen och Bulgarien efter att det goda samarbetena länderna emellan förföll efter 1989. Likaså angriper han de eftergifter Bulgarien har gjort och som enligt honom uppenbarligen inte behövde göras.
Visst finns det en möjlighet att Kadaffi ville markera mot Bulgarien på grund av missnöje över någon gammal surdeg med att fängsla sjuksköterskorna. I och för sig så tror jag också att de drabbades på grund av att de är bulgarer, men att orsaken är en annan. Fängslandet av sjuksköterskorna kom efter en mindre HIV-epidemi hade brutit ut i Libyen. Myndigheterna försökte skylla detta på utlänningars konspirerande för att leda bort uppmärksamheten från bristande rutiner i den libyska sjukvården.
Att det blev just bulgariska sjuksköterskor som fick stå som skyldiga företrädare för onda utländska makters konspirerande mot det libyska folket berodde på Bulgariens svaga ställning. Bulgarien var då varken medlem i Nato eller EU. Landet hade i praktiken vare sig officiella och inofficiella bundsförvanter. Fängslandet skulle givetvis väcka starka reaktioner i Bulgarien men ingen annanstans. Kadaffi visste mycket väl att Bulgarien är mycket dåliga att driva internationell opinion (det var också först de senaste två åren som historien fick en större uppmärksamhet utanför Bulgarien). När det gäller den fängslade palestiniern så visste Kadaffi att ingen utan för dennes familj skulle engagera sig. Dessutom skedde fängslandet bara en månad innan Libyen tvingades utlämna två av de misstänkta för Lockerbieattentatet. Huruvida det har något med saken att göra kan man ju spekulera i men nog ser det ut som om Kadaffi ville flytta uppmärksamheten i den libyska debatten.
Det som förändrade situationen var att för första gången i den bulgariska historien lyckades man driva opinion i sin sak internationellt. Fängslandet uppmärksammades stort i många EU-länder och USA. Samtidigt ville Kadaffi närma sig Väst efter åratal av isolation. Detta samföll med en strävan hos framför allt EU att närma sig Libyen i jakt på allierade i den oljerika världen.
Problemet var dock att Kadaffi hade målat in sig ett hörn. Opinionen i Libyen var stark för att döma sjuksköterskorna till lagens strängaste straff. Kadaffi må vara diktator men att utmana hemmaopinionen vore att riskera för mycket. Lösningen måste alltså vara att det inte är Kadaffi som gör de största eftergifterna, samtidigt som de HIV-drabbades familjer kompenseras med en slags blodspengar för att få sin offerstatus och Bulgariens skuld bekräftad. Om inte Kadaffi kunde rädda ansiktet skulle inte någon form av överenskommelse om frigivning vara möjlig.
Att göra en deal med det ganska så obetydliga landet Bulgarien skulle uppfattas av den libyska opinionen som en alltför stor eftergift och svaghetstecken. En ypperlig chans att lösa knuten kom i och med Sarkozys seger i det franska presidentvalet. En uppgörelse mellan Frankrike och Libyen skulle inte kunna uppfattas som ett svaghetstecken. Det skulle enligt libyskt sätt att se det vara ett samtal mellan jämbördiga parter. Sarkozy har av lite oklara skäl velat lösa denna konflikt, kanske för att sätta Frankrike mer stadigt vid EU:s utrikespolitiska roder.
Kanske det fanns även ett annat skäl. Det hade förts förhandlingar mellan Libyen och Frankrike om ett större köp av vapen och annan utrustning. Men så länge sjuksköterskorna satt fängslade skulle det vara svårt att göra detta närmande mellan Frankrike och Libyen. Sarkozy besökte också Libyen kort efter sjuksköterskornas frisläppande för att bekräfta denna affär. I överenskommelsen finns också formuleringar som öppnar upp för ett fransk-libysktsamarbete kring säkerhet. En kommission har nyligen satts upp i Frankrike för att utreda just detta eftersom oppositionen undrar om verkligen allt gått rätt till och vad som överenskommits.
Så, i slutändan så hamnade man i en situation där Kadaffi inte kunde benåda sjuksköterskorna men var beredd att kompromissa fram en lösning. Lösningen var säkert ganska elegant i Kadaffis ögon: han kom överens att överföra sjuksköterskorna (och den palestinske läkaren som blivit bulgarisk medborgare) till Bulgarien för att där sitta av sina livstidstraff. Men väl i Bulgarien kunde president Părvanov benåda dem. Kadaffi kunde då säga att det var ett svek och brott mot avtal. Skulden för att de skyldiga inte får sitt straff kunde då flyttas då från Kadaffi.
Samtidigt hade man satt upp en fond som skulle ersätta de HIV-smittade barnens familjer med mångmiljonbelopp. Att Bulgarien på något sätt var tvunget att bidra på något sätt var oundvikligt. Om den efterskänta skulden på något sätt har gått till denna fond är oklart, men det får i alla fall Kadaffi att framstå som om han förhandla fram blodspengar av Bulgarien. Någon missnöjesdebatt med anledning av just detta finns inte i Bulgarien. Man är smärtsamt medvetna om att ingenting sker gratis. Den fransk-libyska vapenaffären tycker man har skett helt utan Bulgariens medverkan. Än en gång konstaterar man att mänskliga rättigheter allena inte är ett skäl för andra att engagera sig.
Inbjudandet av Kadaffi uppfattar jag mest som en gest för att visa Libyen att man är kvitt och inte ska tänka mer på det som hänt. Samtidigt är det ju så att Bulgarien inte har råd med några fiender. Man behöver all handel man kan få. En libysk-arabisk bojkott av Bulgarien skulle vara ännu ett slag mot den redan svajiga bulgariska ekonomin.
För att citera artikeln
Visst finns det en möjlighet att Kadaffi ville markera mot Bulgarien på grund av missnöje över någon gammal surdeg med att fängsla sjuksköterskorna. I och för sig så tror jag också att de drabbades på grund av att de är bulgarer, men att orsaken är en annan. Fängslandet av sjuksköterskorna kom efter en mindre HIV-epidemi hade brutit ut i Libyen. Myndigheterna försökte skylla detta på utlänningars konspirerande för att leda bort uppmärksamheten från bristande rutiner i den libyska sjukvården.
Att det blev just bulgariska sjuksköterskor som fick stå som skyldiga företrädare för onda utländska makters konspirerande mot det libyska folket berodde på Bulgariens svaga ställning. Bulgarien var då varken medlem i Nato eller EU. Landet hade i praktiken vare sig officiella och inofficiella bundsförvanter. Fängslandet skulle givetvis väcka starka reaktioner i Bulgarien men ingen annanstans. Kadaffi visste mycket väl att Bulgarien är mycket dåliga att driva internationell opinion (det var också först de senaste två åren som historien fick en större uppmärksamhet utanför Bulgarien). När det gäller den fängslade palestiniern så visste Kadaffi att ingen utan för dennes familj skulle engagera sig. Dessutom skedde fängslandet bara en månad innan Libyen tvingades utlämna två av de misstänkta för Lockerbieattentatet. Huruvida det har något med saken att göra kan man ju spekulera i men nog ser det ut som om Kadaffi ville flytta uppmärksamheten i den libyska debatten.
Det som förändrade situationen var att för första gången i den bulgariska historien lyckades man driva opinion i sin sak internationellt. Fängslandet uppmärksammades stort i många EU-länder och USA. Samtidigt ville Kadaffi närma sig Väst efter åratal av isolation. Detta samföll med en strävan hos framför allt EU att närma sig Libyen i jakt på allierade i den oljerika världen.
Problemet var dock att Kadaffi hade målat in sig ett hörn. Opinionen i Libyen var stark för att döma sjuksköterskorna till lagens strängaste straff. Kadaffi må vara diktator men att utmana hemmaopinionen vore att riskera för mycket. Lösningen måste alltså vara att det inte är Kadaffi som gör de största eftergifterna, samtidigt som de HIV-drabbades familjer kompenseras med en slags blodspengar för att få sin offerstatus och Bulgariens skuld bekräftad. Om inte Kadaffi kunde rädda ansiktet skulle inte någon form av överenskommelse om frigivning vara möjlig.
Att göra en deal med det ganska så obetydliga landet Bulgarien skulle uppfattas av den libyska opinionen som en alltför stor eftergift och svaghetstecken. En ypperlig chans att lösa knuten kom i och med Sarkozys seger i det franska presidentvalet. En uppgörelse mellan Frankrike och Libyen skulle inte kunna uppfattas som ett svaghetstecken. Det skulle enligt libyskt sätt att se det vara ett samtal mellan jämbördiga parter. Sarkozy har av lite oklara skäl velat lösa denna konflikt, kanske för att sätta Frankrike mer stadigt vid EU:s utrikespolitiska roder.
Kanske det fanns även ett annat skäl. Det hade förts förhandlingar mellan Libyen och Frankrike om ett större köp av vapen och annan utrustning. Men så länge sjuksköterskorna satt fängslade skulle det vara svårt att göra detta närmande mellan Frankrike och Libyen. Sarkozy besökte också Libyen kort efter sjuksköterskornas frisläppande för att bekräfta denna affär. I överenskommelsen finns också formuleringar som öppnar upp för ett fransk-libysktsamarbete kring säkerhet. En kommission har nyligen satts upp i Frankrike för att utreda just detta eftersom oppositionen undrar om verkligen allt gått rätt till och vad som överenskommits.
Så, i slutändan så hamnade man i en situation där Kadaffi inte kunde benåda sjuksköterskorna men var beredd att kompromissa fram en lösning. Lösningen var säkert ganska elegant i Kadaffis ögon: han kom överens att överföra sjuksköterskorna (och den palestinske läkaren som blivit bulgarisk medborgare) till Bulgarien för att där sitta av sina livstidstraff. Men väl i Bulgarien kunde president Părvanov benåda dem. Kadaffi kunde då säga att det var ett svek och brott mot avtal. Skulden för att de skyldiga inte får sitt straff kunde då flyttas då från Kadaffi.
Samtidigt hade man satt upp en fond som skulle ersätta de HIV-smittade barnens familjer med mångmiljonbelopp. Att Bulgarien på något sätt var tvunget att bidra på något sätt var oundvikligt. Om den efterskänta skulden på något sätt har gått till denna fond är oklart, men det får i alla fall Kadaffi att framstå som om han förhandla fram blodspengar av Bulgarien. Någon missnöjesdebatt med anledning av just detta finns inte i Bulgarien. Man är smärtsamt medvetna om att ingenting sker gratis. Den fransk-libyska vapenaffären tycker man har skett helt utan Bulgariens medverkan. Än en gång konstaterar man att mänskliga rättigheter allena inte är ett skäl för andra att engagera sig.
Inbjudandet av Kadaffi uppfattar jag mest som en gest för att visa Libyen att man är kvitt och inte ska tänka mer på det som hänt. Samtidigt är det ju så att Bulgarien inte har råd med några fiender. Man behöver all handel man kan få. En libysk-arabisk bojkott av Bulgarien skulle vara ännu ett slag mot den redan svajiga bulgariska ekonomin.
För att citera artikeln
Bulgarien är ett land, som Ni [president Părvanov] själv uttryckt det, genomgått ”dynamiska förändringar”.Jo det är sant, men det tycks aldrig bli kvitt sina konspirationsteoretiker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
