Som vanligt blir en resa till Bulgarien full av intryck. Eftersom jag förstår språket och kulturen så blir förstås intrycken annorlunda än de en turist får sig till måls. Som vanligt slår kontrasterna mellan framväxten av ett modernt samhälle som vårt svenska och den kvarvarande misären som härskar här och var i samhället. Å ena sidan så kan man tillbringa en kväll i Varna Mall bland alla kända modebutiker man känner till samt där ett modernt nöjesutbud finns som jag bara kan drömma om i Uppsala; å andra sidan så passerar jag på vägen hem det så kallade zigenarkvarteret med dess misär samt ser uteliggarna kring soptunnorna där jag bor.
Nyheterna rapporterar om att polisen står maktlös inför de kidnappningar som sker samtidigt som rapporter kommer på rad om hur det nya styret avslöjar den ena korruptionsskandalen efter den andra. En elvaåring har fött barn idag; den yngsta hittils i Bulgarien sägs det. Det är dock inte ovanligt med unga förstföderskor i Bulgarien där många romska kvinnor föder barn i tidiga tonåren annars. Detta är i stark kontrast till de mycket låga nativitetssiffror som Bulgarien har annars för befolkningen generellt.
Som vanligt oroas man över kriget på vägarna där 1000-talet omkommer om året. Nyligen avslöjades det att upp till 15 000 körkort om året utfärdas mot en muta på 1500 kronor. Detta lär ju knappast förbättra den svarta statistiken i trafiken. Det återstår att se vad makthavarna kommer att göra.
Cirka 200 000 bulgarer har förlorat jobbet i år vilket är oroväckande. Trots detta är arbetslösheten på en nivå lägre än genomsnittet i EU. Man tror att den kommer att vara kring 8 % vid årets slut. Många bedömare tror också att kulmen på krisen kommer nu under vintermånaderna. Sedan får man hoppas att det går mot ljusare tider.
Annars så är livet gott här.
fredag 23 oktober 2009
torsdag 22 oktober 2009
I Varna
Säsongen går mott sitt slut i vid Svartahavskusten. Jag tog därför tillfället att ta den sista möjligheten att flyga billigt till Varna med Norwegian från Oslo för den här säsongen. Egentligen så föredrar jag hösten framför sommaren när jag vill tillbringa en vecka eller två i Bulgarien. Fördelarna är flera: biljetterna är billigare, trängseln är mindre samt temperaturen är behagligare.
Såhär i slutet av oktober är vädret ungefär som i början på juni i Sverige; ja i Uppsala varje fall. Temperaturen håller sig kring 18-20 grader dagtid, lite mer om solen skiner. Det är knappast läge för bad då temperaturen i havsvattnet håller sig kring 12 grader även om det finns en och annan tapper badare Men stränderna är knappast öde för det; nu finns det plats för såväl fotboll som beachvolleyboll på stranden, och när solen skiner så är den fortfarande tillräckligt stark för att motivera solbad. Restaurangerna på strandpromenaden här i Varna har öppet och det är underbart skönt att sitta med ett välkylt vitt vin och färska, tillagade musslor och titta över folklivet på stranden och havet.
Det har regnat en del de senaste dagarna men det kräver bara ett paraply, inga mer kläder. Nu har dock det soliga vädret återkommit. Dagtid går det alldeles utmärkt att sitta på uteserveringarna och ta sig en öl och titta på folklivet. Även om de flesta turister åkt hem så är det knappast folktomt. Varna är trots allt en storstad där folk är vana att tillbringa kvällen ute på gågatan och barerna.
Fördelen nu är att det alltid finns plats var man än vill sitta även om det knappast är folktomt på barer och restauranger. Hösten är alltid mildare än våren då havet ger värme långt in i december. Vintrarna är milda i Varna även om det inte är ovanligt med snö. Snön som kommer ligger sällan kvar mer än några dagar. Dock så brukar det vara en rå, fuktig kyla framemot januari och februari varför jag knappast vill rekommendera Varna dessa månader. Eftersom havet är kallt så brukar även våren vara kall. Fast de dagar det finns sol så kan temperaturen krypa upp till svensk försommar redan i mars.
Så, för den som inte är soldyrkare eller partydjur så kan jag starkt rekommendera en tripp till Bulgarien på hösten.
Såhär i slutet av oktober är vädret ungefär som i början på juni i Sverige; ja i Uppsala varje fall. Temperaturen håller sig kring 18-20 grader dagtid, lite mer om solen skiner. Det är knappast läge för bad då temperaturen i havsvattnet håller sig kring 12 grader även om det finns en och annan tapper badare Men stränderna är knappast öde för det; nu finns det plats för såväl fotboll som beachvolleyboll på stranden, och när solen skiner så är den fortfarande tillräckligt stark för att motivera solbad. Restaurangerna på strandpromenaden här i Varna har öppet och det är underbart skönt att sitta med ett välkylt vitt vin och färska, tillagade musslor och titta över folklivet på stranden och havet.
Det har regnat en del de senaste dagarna men det kräver bara ett paraply, inga mer kläder. Nu har dock det soliga vädret återkommit. Dagtid går det alldeles utmärkt att sitta på uteserveringarna och ta sig en öl och titta på folklivet. Även om de flesta turister åkt hem så är det knappast folktomt. Varna är trots allt en storstad där folk är vana att tillbringa kvällen ute på gågatan och barerna.
Fördelen nu är att det alltid finns plats var man än vill sitta även om det knappast är folktomt på barer och restauranger. Hösten är alltid mildare än våren då havet ger värme långt in i december. Vintrarna är milda i Varna även om det inte är ovanligt med snö. Snön som kommer ligger sällan kvar mer än några dagar. Dock så brukar det vara en rå, fuktig kyla framemot januari och februari varför jag knappast vill rekommendera Varna dessa månader. Eftersom havet är kallt så brukar även våren vara kall. Fast de dagar det finns sol så kan temperaturen krypa upp till svensk försommar redan i mars.
Så, för den som inte är soldyrkare eller partydjur så kan jag starkt rekommendera en tripp till Bulgarien på hösten.
måndag 12 oktober 2009
Nobrainer 2
Den holländska antipiratorganisationen BREIN som jag skrivit om tidigare har varit igång igen. BREIN har av allt av döma varit så angelägna att nå resultat att de förfalskat dokument. Måltavla är förstås The Pirate Bay. Det verkar vara antipiratlobbyns signum att driva rättsväsendet framför sig med högst tveksamma metoder.
I fallet Bulgarien försökte BREIN få den bulgariska polisen att agera mot torrentsajter, uppenbarligen med baktanken att polisen där plockar fram batongen först och kollar i lagboken sen.
Man kan ha många åsikter om vad som är rätt och fel med fildelning, men det bekymrar mig mycket att integritet och yttrandefrihet tycks bli någon slags "collateral damage" på vägen till det perfekta upphovsrättsupprätthållande samhället (ja, ni förstår vad jag menar). Att lagstiftningen och maktutövandet tar stor hänsyn till mäktiga intressen är ju ett problem som Bulgarien dras med. Låt det inte bli ett av EU påbjudet påbud också.
I fallet Bulgarien försökte BREIN få den bulgariska polisen att agera mot torrentsajter, uppenbarligen med baktanken att polisen där plockar fram batongen först och kollar i lagboken sen.
Man kan ha många åsikter om vad som är rätt och fel med fildelning, men det bekymrar mig mycket att integritet och yttrandefrihet tycks bli någon slags "collateral damage" på vägen till det perfekta upphovsrättsupprätthållande samhället (ja, ni förstår vad jag menar). Att lagstiftningen och maktutövandet tar stor hänsyn till mäktiga intressen är ju ett problem som Bulgarien dras med. Låt det inte bli ett av EU påbjudet påbud också.
lördag 10 oktober 2009
Spionerna lever!
Årets nobelpristagare i litteratur aktualiserar åter Östeuropas moderna historia. Herta Müller har många gånger skrivit om hur Rumäniens säkerhetstjänst Securitate har förföljt henne. Efter kommunismens slut 1989 försvann inte Securitate, utan bytte bara namn. Dessutom fortsatte säkerhetstjänsten att ha henne under uppsikt trots att Rumänien blivit demokratiskt. Hon utsattes också för en förtalskampanj i Tyskland av exilrumänerna lojala med den gamla tidens makthavare.
För en beskrivning av kommunistdiktaturens förtryck föreslår jag en läsning av ett utdrag ur hennes bok Atemschaukel (under översättning till svenska just nu) som finns på signandsight.com. Vår bild av diktaturer och förtryck är ofta en bild av våld och svarta bilar som smyger efter en. I själva verket var förtrycket ofta mer subtilt men ändå mycket effektivt vilket hennes text visar.
Situationen var likadan i Bulgarien. Säkerhetstjänsten var inte lika omfattande som i Rumänien eller Östtyskland men kommunistpartiet försökte lik väl kontrollera alla aspekter i bulgarernas liv. Likt Rumänien bytte säkerhetstjänsten bara namn 1990 men för övrigt var verksamheten intakt även om syftet ändrades. Framväxten av en maffialik grå och svart ekonomi brukar tillskrivas den före detta säkerhetstjänsten, som dessutom inte verkar vara så före detta. Att personer med en tidigare karriär inom säkerhetstjänsten numera sitter på många viktiga poster i landet är ingen hemlighet.
Likt Rumänien så är de allra flesta inom Bulgariens kulturella elit genuint ointresserade över att säkerhetstjänstens arkiv öppnas. Förklaringen är förstås att många inom denna elit fram till 1990 var kommunistregimens lojala och trogna tjänare, eller åtminstone ställde upp på de av partiet påbjudna villkoren i utbyte mot status och offentligt betald lön. Dissidenter förekom knappt. Att komma ut som integritetsbefriad opportunist är ju knappast någonting som lockar och mycket riktigt så har den så kallade dossiekommissionen motarbetats sedan den sattes upp i Bulgarien.
Däremot har ingen förföljelse av oliktänkande likt Herta Müller förekommit i utlandet eftersom det knappt fanns några bulgariska dissidenter och oliktänkanden. Undantaget är dock BBC-journalisten Georgi Markov som mördades spektakulärt med ett paraply i London 1978.
Denna kommission har dock avslöjat en mängd före detta agenter/informatörer som nu arbetar som politiker, journalister m.m. Till och med nuvarande presidenten Georgi Părvanov visade sig ha en dossié från säkerhetstjänsten där han hade täcknamnet Gotse.
Dessa före detta lojala kommunister sitter nu och tar del av EU:s och Natos mest känsliga information. Skillnaden mot tidigare är att de inte är lojala till den kommunistiska diktaturen, utan till sig själva och de ekonomiska, och ofta, kriminella intressen de tjänar. Därför ligger denna fråga även i vårt intresse.
För en beskrivning av kommunistdiktaturens förtryck föreslår jag en läsning av ett utdrag ur hennes bok Atemschaukel (under översättning till svenska just nu) som finns på signandsight.com. Vår bild av diktaturer och förtryck är ofta en bild av våld och svarta bilar som smyger efter en. I själva verket var förtrycket ofta mer subtilt men ändå mycket effektivt vilket hennes text visar.
Situationen var likadan i Bulgarien. Säkerhetstjänsten var inte lika omfattande som i Rumänien eller Östtyskland men kommunistpartiet försökte lik väl kontrollera alla aspekter i bulgarernas liv. Likt Rumänien bytte säkerhetstjänsten bara namn 1990 men för övrigt var verksamheten intakt även om syftet ändrades. Framväxten av en maffialik grå och svart ekonomi brukar tillskrivas den före detta säkerhetstjänsten, som dessutom inte verkar vara så före detta. Att personer med en tidigare karriär inom säkerhetstjänsten numera sitter på många viktiga poster i landet är ingen hemlighet.
Likt Rumänien så är de allra flesta inom Bulgariens kulturella elit genuint ointresserade över att säkerhetstjänstens arkiv öppnas. Förklaringen är förstås att många inom denna elit fram till 1990 var kommunistregimens lojala och trogna tjänare, eller åtminstone ställde upp på de av partiet påbjudna villkoren i utbyte mot status och offentligt betald lön. Dissidenter förekom knappt. Att komma ut som integritetsbefriad opportunist är ju knappast någonting som lockar och mycket riktigt så har den så kallade dossiekommissionen motarbetats sedan den sattes upp i Bulgarien.
Däremot har ingen förföljelse av oliktänkande likt Herta Müller förekommit i utlandet eftersom det knappt fanns några bulgariska dissidenter och oliktänkanden. Undantaget är dock BBC-journalisten Georgi Markov som mördades spektakulärt med ett paraply i London 1978.
Denna kommission har dock avslöjat en mängd före detta agenter/informatörer som nu arbetar som politiker, journalister m.m. Till och med nuvarande presidenten Georgi Părvanov visade sig ha en dossié från säkerhetstjänsten där han hade täcknamnet Gotse.
Dessa före detta lojala kommunister sitter nu och tar del av EU:s och Natos mest känsliga information. Skillnaden mot tidigare är att de inte är lojala till den kommunistiska diktaturen, utan till sig själva och de ekonomiska, och ofta, kriminella intressen de tjänar. Därför ligger denna fråga även i vårt intresse.
Cerny inte välkommen
En del minns kanske historien med tjeckiske konstnären David Cerny som i Prag hade avbildat Bulgarien som en huktoalett. Detta med anledning av det tjeckiska ordförandeskapet i EU vid det tillfället. Den här helgen hade han blivit inbjuden till Plovdiv i Bulgarien för att ställa ut det svarta skynket som man hade täckt hans avbildning av Bulgarien med. Denna övertäckning skedde efter upprörda bulgariska protester.
I det nationalistiskt känsliga Bulgarien flög därför en del personer i taket. Partiet Ataka gick ut och uppmanade Plovdivs innevånare att protestera samt att Plovdivs borgmästare måste vägra den tjeckiske konstnären tillträde till staden. Borgmästaren, Slavtjo Atanasov, var med på noterna och sade att Cerny inte var välkommen till Plovdiv. Det gick så långt att han sade att poliser skulle stationeras ut vid galleriet för att handgripligen se till att Cerny inte kunde få tillträde till utställningen.
Borgmästarens reaktion berodde nog mindre på Atakas uppmaning som det faktum att han hör till det nationalistiska partiet VMRO (Вътрешна македонска революционна организация Vătresjna Makedonska Revoljutsionna Organizatsija Den inre makedonska revolutionära organisationen). Det är ett litet nationalistisk parti som normalt får maximalt någon procent av rösterna i parlamentsvalen. Däremot är det starkt i vissa kommuner. Deras nationalism är nostalgiskt tillbakablickande till skillnad mot t.ex. Ataka som är ett mer modernt nationalistiskt parti i den franska Nationella Frontens anda. Gemensamt har de dock den konspiratoriska synen på utlandet och åsikten att minoriteter inte hör hemma i Bulgarien.
Det hysteriska tonläget fick premiärminister Borisov att bjuda Cerny till Sofia. Man kan dock förmoda att det mer var rädslan för internationell bad-will än värnandet om yttrandefriheten som fick honom att göra detta. Det bulgariska konstnärsförbundet gick också ut till Cernys försvar.
Nu har Cerny meddelat att han inte tänker komma till Bulgarien eftersom han känner sig kränkt och oönskad av vad som sagts i Plovdiv.
Händelserna här pekar ännu en gång at Bulgarien har svårt att kasta av sig sitt förflutna och blicka framåt. De nationella och nationalistiska frågorna hänger kvar. Det finns en tendens till att kritik ofta uppfattas eller tolkas som antibulgarisk. Kommunisttidens syn att de som inte är med oss, är emot oss lever kvar även om frågorna är andra. Premiärminister Bojko Borisov sitter i en sits där han måste återupprätta omvärldens förtroende samtidigt som han behöver hålla sig någorlunda väl med en nationalistisk diskurs på hemmaplan. Den senaste tidens händelser med nationalistiska förtecken visar att Borisovs fiender ser nationalismen som ett sätt att komma åt honom och hans parti.
I det nationalistiskt känsliga Bulgarien flög därför en del personer i taket. Partiet Ataka gick ut och uppmanade Plovdivs innevånare att protestera samt att Plovdivs borgmästare måste vägra den tjeckiske konstnären tillträde till staden. Borgmästaren, Slavtjo Atanasov, var med på noterna och sade att Cerny inte var välkommen till Plovdiv. Det gick så långt att han sade att poliser skulle stationeras ut vid galleriet för att handgripligen se till att Cerny inte kunde få tillträde till utställningen.
Borgmästarens reaktion berodde nog mindre på Atakas uppmaning som det faktum att han hör till det nationalistiska partiet VMRO (Вътрешна македонска революционна организация Vătresjna Makedonska Revoljutsionna Organizatsija Den inre makedonska revolutionära organisationen). Det är ett litet nationalistisk parti som normalt får maximalt någon procent av rösterna i parlamentsvalen. Däremot är det starkt i vissa kommuner. Deras nationalism är nostalgiskt tillbakablickande till skillnad mot t.ex. Ataka som är ett mer modernt nationalistiskt parti i den franska Nationella Frontens anda. Gemensamt har de dock den konspiratoriska synen på utlandet och åsikten att minoriteter inte hör hemma i Bulgarien.
Det hysteriska tonläget fick premiärminister Borisov att bjuda Cerny till Sofia. Man kan dock förmoda att det mer var rädslan för internationell bad-will än värnandet om yttrandefriheten som fick honom att göra detta. Det bulgariska konstnärsförbundet gick också ut till Cernys försvar.
Nu har Cerny meddelat att han inte tänker komma till Bulgarien eftersom han känner sig kränkt och oönskad av vad som sagts i Plovdiv.
Händelserna här pekar ännu en gång at Bulgarien har svårt att kasta av sig sitt förflutna och blicka framåt. De nationella och nationalistiska frågorna hänger kvar. Det finns en tendens till att kritik ofta uppfattas eller tolkas som antibulgarisk. Kommunisttidens syn att de som inte är med oss, är emot oss lever kvar även om frågorna är andra. Premiärminister Bojko Borisov sitter i en sits där han måste återupprätta omvärldens förtroende samtidigt som han behöver hålla sig någorlunda väl med en nationalistisk diskurs på hemmaplan. Den senaste tidens händelser med nationalistiska förtecken visar att Borisovs fiender ser nationalismen som ett sätt att komma åt honom och hans parti.
måndag 28 september 2009
Fotbollsfiffel
Fotboll är mycket populärt i Bulgarien. Likt Sverige befinner sig Bulgarien i något av en svacka rent spelmässigt där de större framgångarna internationellt på både klubbnivå som på landslagsnivå uteblir. Man gläds väl mest åt utlandsproffsen som Dimitar Berbatov. Men nu är det inte om själva fotbollen detta ska handla om.
I den våg av granskningar och avslöjanden som följt på Bojko Borisovs och Gerbs tillträde till makten i Bulgarien har nu turen kommit till fotbollen. Liksom i andra länder är fotboll big business i Bulgarien. Den ger också många en plats i rampljuset. Att just fotbollen har lockat till sig en del tveksamma typer såväl som ägare som i klubbstyrelser är en offentlig hemlighet. Märkvärdigt många mord och mystiska dödsfall har hänt inom fotbollsvärlden de senaste 20 åren. Rekordet innehar klubben Lokomotiv Plovdiv som fick tre ägare mördade på två år. Förklaringen till dessa mord är förstås att många nyrika och inflytelserika personer köpt fotbollslag för såväl ärans som för penningtvättens skull. Det är då inte märkligt att den grå ekonomins uppgörelser även drabbar fotbollen.
Men kan man inte komma åt en skum verksamhet med polisen så kan man använda skatteverket. Det har nu skett i Bulgarien där det bulgariska skatteverkets högste chef nu säger att fem klubbar i högsta serien har fifflat med skatterna. Totalt misstänks klubbarna, som inte namnges, ha stoppat undan 4 miljoner leva (drygt 25 miljoner kr).
Skattechefen säger att de kom på fifflet av en slump när de gick igenom klubbarnas räkenskaper och fann att många spelare tycktes leva på den bulgariska minimilönen. Men i spelaravtalen fanns ofta helt andra summor, ibland upp till 10 000- 15 000 leva (50 000 till 75 000 kr). Dessa löner var tidigare inte kända men eftersom ett antal spelare blivit missnöjda med sina villkor hade de överklagat detta till en skiljedomstol. På så sätt blev tilläggen till avtalen kända.
Huruvida det var en slump eller inte kan man ju spekulera i. Den tidigare skattechefen, Marina Murgina, fick ju avgå för ett halvår sedan eftersom hon medverkat till omfattande momsfiffel. Hon misstänks också för att ha hjälpt flera viktiga aktörer i den bulgariska ekonomiska världen att undgå granskning. Nu med ny skattechef samt en regering som mer eller mindre förklarat krig mot den tidigare regeringen och dess tjänstemän är detta bara en i raden av avslöjanden. Men den är ändå signifikant eftersom det är mäktiga personer man ger sig på när man granskar finanserna bakom fotbollen.
Man kan också spekulera i om det finns någon koppling till de läggmatcher som det nyligen rapporterades kan ha förekommit i kvalen till Champions league och Uefacupen de senaste åren. Än så länge finns det inga uppgifter som tyder på att bulgariska klubbar ska ha varit inblandade, men när skatteverket väl börjar gräva så vet man aldrig vad de kan hitta.
I den våg av granskningar och avslöjanden som följt på Bojko Borisovs och Gerbs tillträde till makten i Bulgarien har nu turen kommit till fotbollen. Liksom i andra länder är fotboll big business i Bulgarien. Den ger också många en plats i rampljuset. Att just fotbollen har lockat till sig en del tveksamma typer såväl som ägare som i klubbstyrelser är en offentlig hemlighet. Märkvärdigt många mord och mystiska dödsfall har hänt inom fotbollsvärlden de senaste 20 åren. Rekordet innehar klubben Lokomotiv Plovdiv som fick tre ägare mördade på två år. Förklaringen till dessa mord är förstås att många nyrika och inflytelserika personer köpt fotbollslag för såväl ärans som för penningtvättens skull. Det är då inte märkligt att den grå ekonomins uppgörelser även drabbar fotbollen.
Men kan man inte komma åt en skum verksamhet med polisen så kan man använda skatteverket. Det har nu skett i Bulgarien där det bulgariska skatteverkets högste chef nu säger att fem klubbar i högsta serien har fifflat med skatterna. Totalt misstänks klubbarna, som inte namnges, ha stoppat undan 4 miljoner leva (drygt 25 miljoner kr).
Skattechefen säger att de kom på fifflet av en slump när de gick igenom klubbarnas räkenskaper och fann att många spelare tycktes leva på den bulgariska minimilönen. Men i spelaravtalen fanns ofta helt andra summor, ibland upp till 10 000- 15 000 leva (50 000 till 75 000 kr). Dessa löner var tidigare inte kända men eftersom ett antal spelare blivit missnöjda med sina villkor hade de överklagat detta till en skiljedomstol. På så sätt blev tilläggen till avtalen kända.
Huruvida det var en slump eller inte kan man ju spekulera i. Den tidigare skattechefen, Marina Murgina, fick ju avgå för ett halvår sedan eftersom hon medverkat till omfattande momsfiffel. Hon misstänks också för att ha hjälpt flera viktiga aktörer i den bulgariska ekonomiska världen att undgå granskning. Nu med ny skattechef samt en regering som mer eller mindre förklarat krig mot den tidigare regeringen och dess tjänstemän är detta bara en i raden av avslöjanden. Men den är ändå signifikant eftersom det är mäktiga personer man ger sig på när man granskar finanserna bakom fotbollen.
Man kan också spekulera i om det finns någon koppling till de läggmatcher som det nyligen rapporterades kan ha förekommit i kvalen till Champions league och Uefacupen de senaste åren. Än så länge finns det inga uppgifter som tyder på att bulgariska klubbar ska ha varit inblandade, men när skatteverket väl börjar gräva så vet man aldrig vad de kan hitta.
onsdag 23 september 2009
Bulgarisk chef för Unesco
Igår valdes bulgariskan Irina Bokova till chef för Unesco. Unesco är FN:s organ för utbildning, kultur och vetenskap. Valkampanjen har dock varit svår och utdragen och efter flera omröstningar så stod endast Irina Bokova och den egyptiska kulturministern Farouk Hosni kvar som kandidater. Den stora anledningen till att Irina Bokova slutligen vann antas vara att hon var en kompromisskandidat då Farouk Hosni visat sig vara kontroversiell. Han har framför allt gjort en del märkliga uttalande mot Israel och judar.
Hans försök att sedan reparera misstagen har gjort att han även fick kritik från eget håll. Bokova som knappast gjort sig känd för någonting utanför Bulgarien kunde då till slut vinna kampen. Jag förmodar att Bokova uppfattas som någorlunda neutral då Bulgarien inte knyts alltför starkt till västvälden samtidigt som landet åtminstone tidigare haft goda relationer med många stater i Mellanöstern.
Irina Bokova är dock desto mer känd i Bulgarien även om hon sällan stått i rampljuset. Hon är nu bulgarisk ambassadör för Frankrike och Monaco. Hon har tidigare gjort karriär i FN samt inom det socialistiska partiet i Bulgarien. Hon var vice utrikesminister i Zjan Videnovs skandalomsusade regering 1995 (inte utrikesminister som SR påstår) samt kandidat till vicepresident 1996.
Jag tycker att Irina Bokova är intressant eftersom hon är en inte alltför ovanlig representant för karriärpolitiker i Bulgarien. Hon hör liksom många andra i Bulgarien hemma i den tidigare kommunistiska nomenklaturan, bl.a. var hennes far, Georgi Bokov, långvarig chefredaktör för kommunistpartiets husorgan Rabotnitjesko delo. Georgi Bokov sägs ha varit mycket aktiv i eliminerandet av kommunistpartiets fiender på 40-talet.
Irina liksom hennes bror, Filip, kunde därför få höga poster inom den Bulgariska förvaltningen. När förändringarna kom så gjorde bägge karriärer inom det reformerade kommunistpartiet BSP. Filip Bokov är nu en nära medarbetare till president Părvanov.
Namnet Bokov var i hetluften för några år sedan när Filip Bokovs son bl.a. åkte fast för bilstöld och misshandel. Han kunde komma undan åtal tack vare det skydd som hans fars och fars familjs ställning gav - ännu ett symptom på den sjuka som plågar det bulgariska samhället.
Reaktionen Bokovas utnämning är dock i nästan enbart positiv. Många gläder sig åt att en bulgar kommer att inneha en av de mer prestigefyllda posterna i världen. Vissa är dock mer tveksamma eftersom ännu en bulgar har belönats med framgång trots att karriären har byggts på ett obesvärat byte av demokratisyn och moral i enligt med rådande konjunktur.
Hans försök att sedan reparera misstagen har gjort att han även fick kritik från eget håll. Bokova som knappast gjort sig känd för någonting utanför Bulgarien kunde då till slut vinna kampen. Jag förmodar att Bokova uppfattas som någorlunda neutral då Bulgarien inte knyts alltför starkt till västvälden samtidigt som landet åtminstone tidigare haft goda relationer med många stater i Mellanöstern.
Irina Bokova är dock desto mer känd i Bulgarien även om hon sällan stått i rampljuset. Hon är nu bulgarisk ambassadör för Frankrike och Monaco. Hon har tidigare gjort karriär i FN samt inom det socialistiska partiet i Bulgarien. Hon var vice utrikesminister i Zjan Videnovs skandalomsusade regering 1995 (inte utrikesminister som SR påstår) samt kandidat till vicepresident 1996.
Jag tycker att Irina Bokova är intressant eftersom hon är en inte alltför ovanlig representant för karriärpolitiker i Bulgarien. Hon hör liksom många andra i Bulgarien hemma i den tidigare kommunistiska nomenklaturan, bl.a. var hennes far, Georgi Bokov, långvarig chefredaktör för kommunistpartiets husorgan Rabotnitjesko delo. Georgi Bokov sägs ha varit mycket aktiv i eliminerandet av kommunistpartiets fiender på 40-talet.
Irina liksom hennes bror, Filip, kunde därför få höga poster inom den Bulgariska förvaltningen. När förändringarna kom så gjorde bägge karriärer inom det reformerade kommunistpartiet BSP. Filip Bokov är nu en nära medarbetare till president Părvanov.
Namnet Bokov var i hetluften för några år sedan när Filip Bokovs son bl.a. åkte fast för bilstöld och misshandel. Han kunde komma undan åtal tack vare det skydd som hans fars och fars familjs ställning gav - ännu ett symptom på den sjuka som plågar det bulgariska samhället.
Reaktionen Bokovas utnämning är dock i nästan enbart positiv. Många gläder sig åt att en bulgar kommer att inneha en av de mer prestigefyllda posterna i världen. Vissa är dock mer tveksamma eftersom ännu en bulgar har belönats med framgång trots att karriären har byggts på ett obesvärat byte av demokratisyn och moral i enligt med rådande konjunktur.
måndag 21 september 2009
Utreseförbud?
Bulgariens hälsosektor är i eländigt skick. Problemet är dock inte kvalitén på vården för den håller en acceptabel nivå. Problemet är snarare den delen som politikerna bär ansvaret för, dvs. ekonomin. Kostanderna för sjukvården har i det närmaste skenat de senaste åren samtidigt som man har problem på intäktssidan.
Liksom i Sverige så är den största delen av sjukvården offentligfinansierad. Det finns privat sjukvård men den är än så länge inte särskilt omfattande. Privata sjukförsäkringar finns knappt heller eftersom vad jag förstår så kan inte en privat sjukförsäkring betala sjukvård på ett offentligtägt sjukhus. Däremot så är själva sättet att finansiera sjukvården på rätt annorlunda mot Sverige.
I Bulgarien har du själv ansvaret för att betala in sjukvårdsförsäkringen. I praktiken är det en skatt som du har ansvaret för själv. Den dras inte av din arbetsgivare. Denna avgift/skatt beror givetvis på storleken på inkomsten och den måste betalas in även om du är arbetslös eller saknar inkomster.
Detta märkliga system har inte fungerat särskilt bra ända sedan det infördes för att antal år sedan. Anledningarna är många varav dålig skattemoral och svårighet att veta exakt hur mycket du ska betala är några förklaringar. Att den grå ekonomin är stor innebär ju också att en sådan modell svårligen kan fungera väl.
Systemet har inte skötts särskilt bra av myndigheterna heller då många bulgarer som flyttat utomlands funnit att de har skulder för sjukförsäkring i det gamla hemlandet trots att de inte borde betala. Detta har förvärrats av att husläkarna får ersättning som beror på antalet patienter, vilket lett till att många av dem anmält emigrerade personer, eller rent av avlidna, som sina patienter. Dessa patienter får då betala sjukvårdsavgifter.
Detta system har kritiserats ända från början men under åtta år har ingenting gjorts. Dessutom så skjuter kostnaden för sjukvården i höjden där sjukvårdbudgeten tredubblats på tio år. Bulgarien har en åldrande befolkning, men som till skillnad mot Sverige inte mår så bra. Den nyinstallerade regeringen försöker nu svara lite på kritiken och föreslår förändringar. Men, likt Bulgariens vägar så bygger man inte nytt när det inte fungerar, utan man försöker lappa lite här och var.
Det föreslås nu en del förändringar i systemet även om man inte kan tala om en riktig reform. Det finns några inslag som väckt mycket uppmärksamhet. Mer än 800 000 personer har skulder pga. obetalda avgifter. Hälsoministern Bozjidar Nanev förslår nu att dessa personer inte ska få lämna landet så länge de har obetalda skulder. De kommer alltså beläggas med reseförbud. Det förekommer även en uppgift om att man inte ska få köpa lägenhet heller om man har obetalda avgifter.
Jag har varit inne på det tidigare, men ett stort problem i Bulgarien är en totalitär reflex där statens behov sätts före människornas. Förslaget att belägga skuldsatta med reseförbud är ett sådant. Dessa personer är inte ens misstänkta för brott och förekommer inte i förundersökningar. Än märkligare blir det om man tänker på att om detta blev verklighet så skulle det vara ett flagrant brott mot den fria rörligheten som är en av EU:s grundpelare. Man frågar sig: hur tänkte man nu? Kanske är det bara ett utspel för att flytta uppmärksamheten från andra delar av förändringsförslagen. Men å andra sidan så är medvetenheten vilka skyldigheter ett EU-medlemskap kräver mer än lågt bland politikerna.
Problemet med obetalda avgifter ligger ju främst i Bulgariens oförmåga att få sitt skattesystem att fungera, framför allt, så saknas kraftfulla instrument mot dem som skattefuskar. Det är i den änden man bör börja. Men då vet man ju inte var det kan sluta. Talande är dock att ingen kritik har än så länge kommit från annat politiskt håll om detta.
Liksom i Sverige så är den största delen av sjukvården offentligfinansierad. Det finns privat sjukvård men den är än så länge inte särskilt omfattande. Privata sjukförsäkringar finns knappt heller eftersom vad jag förstår så kan inte en privat sjukförsäkring betala sjukvård på ett offentligtägt sjukhus. Däremot så är själva sättet att finansiera sjukvården på rätt annorlunda mot Sverige.
I Bulgarien har du själv ansvaret för att betala in sjukvårdsförsäkringen. I praktiken är det en skatt som du har ansvaret för själv. Den dras inte av din arbetsgivare. Denna avgift/skatt beror givetvis på storleken på inkomsten och den måste betalas in även om du är arbetslös eller saknar inkomster.
Detta märkliga system har inte fungerat särskilt bra ända sedan det infördes för att antal år sedan. Anledningarna är många varav dålig skattemoral och svårighet att veta exakt hur mycket du ska betala är några förklaringar. Att den grå ekonomin är stor innebär ju också att en sådan modell svårligen kan fungera väl.
Systemet har inte skötts särskilt bra av myndigheterna heller då många bulgarer som flyttat utomlands funnit att de har skulder för sjukförsäkring i det gamla hemlandet trots att de inte borde betala. Detta har förvärrats av att husläkarna får ersättning som beror på antalet patienter, vilket lett till att många av dem anmält emigrerade personer, eller rent av avlidna, som sina patienter. Dessa patienter får då betala sjukvårdsavgifter.
Detta system har kritiserats ända från början men under åtta år har ingenting gjorts. Dessutom så skjuter kostnaden för sjukvården i höjden där sjukvårdbudgeten tredubblats på tio år. Bulgarien har en åldrande befolkning, men som till skillnad mot Sverige inte mår så bra. Den nyinstallerade regeringen försöker nu svara lite på kritiken och föreslår förändringar. Men, likt Bulgariens vägar så bygger man inte nytt när det inte fungerar, utan man försöker lappa lite här och var.
Det föreslås nu en del förändringar i systemet även om man inte kan tala om en riktig reform. Det finns några inslag som väckt mycket uppmärksamhet. Mer än 800 000 personer har skulder pga. obetalda avgifter. Hälsoministern Bozjidar Nanev förslår nu att dessa personer inte ska få lämna landet så länge de har obetalda skulder. De kommer alltså beläggas med reseförbud. Det förekommer även en uppgift om att man inte ska få köpa lägenhet heller om man har obetalda avgifter.
Jag har varit inne på det tidigare, men ett stort problem i Bulgarien är en totalitär reflex där statens behov sätts före människornas. Förslaget att belägga skuldsatta med reseförbud är ett sådant. Dessa personer är inte ens misstänkta för brott och förekommer inte i förundersökningar. Än märkligare blir det om man tänker på att om detta blev verklighet så skulle det vara ett flagrant brott mot den fria rörligheten som är en av EU:s grundpelare. Man frågar sig: hur tänkte man nu? Kanske är det bara ett utspel för att flytta uppmärksamheten från andra delar av förändringsförslagen. Men å andra sidan så är medvetenheten vilka skyldigheter ett EU-medlemskap kräver mer än lågt bland politikerna.
Problemet med obetalda avgifter ligger ju främst i Bulgariens oförmåga att få sitt skattesystem att fungera, framför allt, så saknas kraftfulla instrument mot dem som skattefuskar. Det är i den änden man bör börja. Men då vet man ju inte var det kan sluta. Talande är dock att ingen kritik har än så länge kommit från annat politiskt håll om detta.
torsdag 17 september 2009
Lottomysteriet
I Bulgarien liksom i Sverige är Lotto populärt. Skillnaden är att det räcker med 6 rätt av 42 samt att det görs tre dragningar vid varje spelomgång. Nu har däremot det märkliga hänt att samma 6 nummer dragits samma vecka i två olika dragningar.
Dem 6 september blev en av vinnarraderna 4, 15, 23, 24, 35 och 42. Samma vinnarrad drogs även den 10 september. Liksom i Sverige så görs detta i direktsändning i teve. Oddsen för detta sägs vara nästan en på fem miljoner. En annan märklig omständighet är att ingen fick sex rätt första gången, men att vid andra gången hade hela 18 personer sex rätt, även det ett rekord. Tidigare så hade som mest tolv rätta rader lämnats in för samma dragning. Hur som helst, dessa 18 personer får nu dela på 183 000 leva vilket gör drygt 50 000 kronor per skalle, ingen riktig jackpot ändå kan man tycka.
Nu undrar förstås en mängd bulgarer hur detta gick till. Har man bevittnat att någonting nästan osannolikt verkligen har hänt, eller har något fiffel eller fel begåtts. Närmast till hands ligger att bollarna som används inte är helt exakt lika varandra, bl.a. så förekom numrena 4, 35 och 42 även vid andra dragningar dessa datum. Men eftersom ingen officiellt gör fel i Bulgarien så kanske svaret dröjer.
Dem 6 september blev en av vinnarraderna 4, 15, 23, 24, 35 och 42. Samma vinnarrad drogs även den 10 september. Liksom i Sverige så görs detta i direktsändning i teve. Oddsen för detta sägs vara nästan en på fem miljoner. En annan märklig omständighet är att ingen fick sex rätt första gången, men att vid andra gången hade hela 18 personer sex rätt, även det ett rekord. Tidigare så hade som mest tolv rätta rader lämnats in för samma dragning. Hur som helst, dessa 18 personer får nu dela på 183 000 leva vilket gör drygt 50 000 kronor per skalle, ingen riktig jackpot ändå kan man tycka.
Nu undrar förstås en mängd bulgarer hur detta gick till. Har man bevittnat att någonting nästan osannolikt verkligen har hänt, eller har något fiffel eller fel begåtts. Närmast till hands ligger att bollarna som används inte är helt exakt lika varandra, bl.a. så förekom numrena 4, 35 och 42 även vid andra dragningar dessa datum. Men eftersom ingen officiellt gör fel i Bulgarien så kanske svaret dröjer.
söndag 30 augusti 2009
Svenskar anhållna
Två svenskar boende på hotell Balaton i Sunny Beach har anhållits av polisen i Burgas. Det som uppenbart drog till sig polisens uppmärksamhet var att svenskarna klättrade mellan balkongerna på hotellet. I deras rum hittade man sedan bl.a. blodiga sprutor samt diverse knivar, knogjärn och pepparsprej. Svenskarna vars identitet ännu inte meddelats av polisen är bägge 26 år samt även misstänkta för stölder på hotellet.
ID-koll
Beklagar min bloggfrånvaro men tiden och viljan saknas emellanåt trots att det nu är en mycket intressant tid i Bulgarien. Fast jag väntar med de mer tunga analyserna och går rakt in på ett av mina favoritteman: fåniga lagar.
För några veckor sedan klubbades det igenom att det är olagligt att inte bära ID-handlingar, eller mer exakt, att inte bära det nationella bulgariska ID-kortet eller pass. Den som inte kan uppvisa ett ID-kort på polismans begäran kan bötfällas med upp till 300 leva (drygt 1.500 kr, vilket även motsvarar de lägsta månadslönerna i Bulgarien). Man kan anta att detta också gäller utlänningar på besök.
Till detta finns det faktum att om du förlorar ditt bulgariska ID-kort eller pass så får du böta mellan 20 till 150 leva (drygt 100 till 800 kr). Anledningen är att dessa handlingar inte är din egendom utan statens. Detta trots att du får betala för dessa handlingar när du skaffar dem.
Om du skulle bli bestulen så gäller det att anmäla snarast samt ha en bra förklaring, annars så får du i alla fall betala. Polisen varnar särskilt för att maskera förlust som stöld eftersom annars vet man inte var det kan sluta. Den totalitära reflexen gentemot medborgarna sitter fortfarande i.
En lag om det är obligatoriskt att ha med sig en ID-handling är inte unik för Bulgarien, men den är ännu ett bevis på hur lagstiftarna ägnar sig åt symbolisk lagstiftning. Huruvida folk bär ID eller inte har ju ingen påverkan på brottsligheten eftersom det viktiga är ju att hindra brottet från att begås eller åtminstone att kunna utreda brottet så att den skyldige hittas. Huruvida folk bär med sig ID eller ej har ju inget med detta att göra.
Ett så kallat litjna karta
För några veckor sedan klubbades det igenom att det är olagligt att inte bära ID-handlingar, eller mer exakt, att inte bära det nationella bulgariska ID-kortet eller pass. Den som inte kan uppvisa ett ID-kort på polismans begäran kan bötfällas med upp till 300 leva (drygt 1.500 kr, vilket även motsvarar de lägsta månadslönerna i Bulgarien). Man kan anta att detta också gäller utlänningar på besök.
Till detta finns det faktum att om du förlorar ditt bulgariska ID-kort eller pass så får du böta mellan 20 till 150 leva (drygt 100 till 800 kr). Anledningen är att dessa handlingar inte är din egendom utan statens. Detta trots att du får betala för dessa handlingar när du skaffar dem.
Om du skulle bli bestulen så gäller det att anmäla snarast samt ha en bra förklaring, annars så får du i alla fall betala. Polisen varnar särskilt för att maskera förlust som stöld eftersom annars vet man inte var det kan sluta. Den totalitära reflexen gentemot medborgarna sitter fortfarande i.
En lag om det är obligatoriskt att ha med sig en ID-handling är inte unik för Bulgarien, men den är ännu ett bevis på hur lagstiftarna ägnar sig åt symbolisk lagstiftning. Huruvida folk bär ID eller inte har ju ingen påverkan på brottsligheten eftersom det viktiga är ju att hindra brottet från att begås eller åtminstone att kunna utreda brottet så att den skyldige hittas. Huruvida folk bär med sig ID eller ej har ju inget med detta att göra.
Ett så kallat litjna karta
lördag 1 augusti 2009
Den bulgariska språkpolisen slår till
Jag har tidigare nämnt märkliga bulgariska lagar som utegångsförbud för ungdomar och böter för felstavning. I veckan drabbades radiostationen Darik av en annan udda lag när Madonna pushade för sin konsert som hålls i Sofia den 29 augusti med en liten reklamsnutt.
Det skulle hon aldrig ha gjort - åtminstone inte på engelska. Det finns nämligen en lag i Bulgarien som förbjuder reklam att att vara på andra språk än Bulgariska. För denna 10 sekunders reklamsnutt kan Darik Radio nu få böta mellan 2.000 till 15.000 leva (11.000 till 82.000 kronor).
Likt mycket annan lagstiftning i Bulgarien så har lagstiftarna regrederat till symbolhandlingar när engagemanget och intellektet tryter. Denna typ av patriotisk lagstiftning är också intressant i all sin dumhet eftersom den visar på den bunkermentalitet som emellanåt förekommer. Tanken är att Bulgarien är ett litet land omgärdat av länder och organisationer som kommer att dominera i den bulgariska politiken och vardagen om inget görs snart.
Alla som har besökt Bulgarien har ju däremot märkt att risken för att engelskan ska ta över nog är obefintlig. Det vore bättre om politikerna stärkte det bulgariska utbildningsväsendet istället. Där finns mycket att göra om man vill höra till utvecklingens A-lag.
Det skulle hon aldrig ha gjort - åtminstone inte på engelska. Det finns nämligen en lag i Bulgarien som förbjuder reklam att att vara på andra språk än Bulgariska. För denna 10 sekunders reklamsnutt kan Darik Radio nu få böta mellan 2.000 till 15.000 leva (11.000 till 82.000 kronor).
Likt mycket annan lagstiftning i Bulgarien så har lagstiftarna regrederat till symbolhandlingar när engagemanget och intellektet tryter. Denna typ av patriotisk lagstiftning är också intressant i all sin dumhet eftersom den visar på den bunkermentalitet som emellanåt förekommer. Tanken är att Bulgarien är ett litet land omgärdat av länder och organisationer som kommer att dominera i den bulgariska politiken och vardagen om inget görs snart.
Alla som har besökt Bulgarien har ju däremot märkt att risken för att engelskan ska ta över nog är obefintlig. Det vore bättre om politikerna stärkte det bulgariska utbildningsväsendet istället. Där finns mycket att göra om man vill höra till utvecklingens A-lag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
