söndag 14 oktober 2007
Inflation
Att priserna drar iväg har varit en allmän uppfattning den senaste tiden. Nu bekräftar den Bulgariska statistiska centralbyrån att det verkligen är så. Nu anger man inflationen på den senaste 12-månadersperioden är 13,1 %. Den främsta orsaken är att livsmedel i snitt blivit ca 25 % dyrare under samma period. Detta är synnerligen allvarligt och det återstår att se vad regeringen gör. Det lär ju knappast bidra till att förändra situationen där bulgarer har pengarna överallt än på bank. Det är en av orsakerna till fastighetsboomen utan slut eftersom man traditionellt sparar i fastigheter vilket man uppfattar som tryggare och mer värdebeständigt.
Pengaproblem
Ett gräl har brutit ut mellan Bulgarien och EU om hur man får skriva valutan euro. Det är framför allt den Europeiska centralbanken som motsätter sig en annan stavning än euro oavsett hur det uttalas i de olika länderna.
På bulgariska vore det naturligt att säga evro (евро) eftersom det heter Evropa (Европа). Diftongen -eu- finns inte i bulgariskan och t.ex. alla låneord som eufemism evfemizăm(евфемизъм) och euthanasia evtanazija (евтаназия) har diftongen -eu- ersatt med -ev-. Att därför skriva euro som euro еуро på bulgariska är därför konstigt och återspeglar inte hur det faktiskt uttalas på bulgariska. I bulgariska skriver man någorlunda som det uttalas. Det är inte som i t.ex. svenskan där samma fonem kan skrivas lite hur som helst emellanåt varför att skriva euro inte är ett problem i Sverige trots att det de flesta säger evro eller den märkliga varianten jurå. Den senare varianten beror nog mest på vår förmåga att göra om alla utländska ord till engelska.
Hursomhelst... denna fråga är en fråga om nationell stolthet. Att göra ett undantag i en av de saker som är kärnan i den bulgariska identiten - språket - är inte populärt. Bulgarer skulle tycka att regeringen agerar dörmatta åt EU och deras ambitioner att köra över lokala seder och bruk för att åstadkomma ett enhetligt Europa. Nu har den bulgariska regeringen satt ner foten och vägrar skriva under ett avtal mellan Montenegro och EU om inte euro skrivs evro i den bulgariska versionen.
Naturligtvis tycker EU att det är fånigt och oansvarigt att riskera ett viktigt avtal pga en principsak i en för Bryssel oviktig fråga. Även andra medlemsländer har fört en liknande diskussion om namnet på valutan även om ingen (ännu) fått gehör för sina varianter. Grekland är det enda EU-land som fått ett undantag och som argument har man framfört att man har ett annat alfabet.
På bulgariska vore det naturligt att säga evro (евро) eftersom det heter Evropa (Европа). Diftongen -eu- finns inte i bulgariskan och t.ex. alla låneord som eufemism evfemizăm(евфемизъм) och euthanasia evtanazija (евтаназия) har diftongen -eu- ersatt med -ev-. Att därför skriva euro som euro еуро på bulgariska är därför konstigt och återspeglar inte hur det faktiskt uttalas på bulgariska. I bulgariska skriver man någorlunda som det uttalas. Det är inte som i t.ex. svenskan där samma fonem kan skrivas lite hur som helst emellanåt varför att skriva euro inte är ett problem i Sverige trots att det de flesta säger evro eller den märkliga varianten jurå. Den senare varianten beror nog mest på vår förmåga att göra om alla utländska ord till engelska.
Hursomhelst... denna fråga är en fråga om nationell stolthet. Att göra ett undantag i en av de saker som är kärnan i den bulgariska identiten - språket - är inte populärt. Bulgarer skulle tycka att regeringen agerar dörmatta åt EU och deras ambitioner att köra över lokala seder och bruk för att åstadkomma ett enhetligt Europa. Nu har den bulgariska regeringen satt ner foten och vägrar skriva under ett avtal mellan Montenegro och EU om inte euro skrivs evro i den bulgariska versionen.
Naturligtvis tycker EU att det är fånigt och oansvarigt att riskera ett viktigt avtal pga en principsak i en för Bryssel oviktig fråga. Även andra medlemsländer har fört en liknande diskussion om namnet på valutan även om ingen (ännu) fått gehör för sina varianter. Grekland är det enda EU-land som fått ett undantag och som argument har man framfört att man har ett annat alfabet.
fredag 12 oktober 2007
Valboskap
Den 28 oktober är det lokalval i Bulgarien. Valkampanjerna har gått in i ett intensivt skede med sedvanlig positionering och pajkastning. Intresset bland media, politiker och partier är stort eftersom lokalvalen är en bra avstamp inför nästa års presidentval. Även om Bulgarien är en mycket centralistisk stat så har ändå borgmästarna ganska mycket att säga till om eftersom de dels styr över kommunernas budgetar, dels är en lokal ”tillståndsmyndighet” som är ett slags styrmedel över lokal business.
Det är alltså både bra för ens politiska karriär och för ens business att bli borgmästare eller kommunalråd. Allmänheten är däremot mer desillusionerad och det förväntas ett lågt valdeltagande. Detta är en förklaring till det röstköpande som förekommer. Även ett mindre antal köpta röster kan ge ett avgörande utslag. Den grupp man riktar in sig på är i huvudsak romerna som dels är fattiga, dels inte bryr sig ett skvatt om politik. Men än viktigare är att romerna väldigt lätt påverkas av sina lokala, romiska ledare att ställa upp för en liten slant. Dessa romiska klanledare har ofta informella band till lokala politiker via t.ex. gemensamma intressen och business. I Bulgarien är blod inte tjockare än vatten, utan allt har ett pris.
I år kommer en ny variant på kontroll att man röstat rätt i detta sammanhang. Valboskapen utrustas med en mobilkamera och i valbåset fotar man sin valsedel där man kryssat i ”beställd” kandidat. Sedan visar man upp bilden som ett bevis och man kan kvittera ut sina 50 leva (220 kr) för besväret. Metoden har uppenbarligen redan testats i valet till Europaparlamentet tidigare i år.
Det är alltså både bra för ens politiska karriär och för ens business att bli borgmästare eller kommunalråd. Allmänheten är däremot mer desillusionerad och det förväntas ett lågt valdeltagande. Detta är en förklaring till det röstköpande som förekommer. Även ett mindre antal köpta röster kan ge ett avgörande utslag. Den grupp man riktar in sig på är i huvudsak romerna som dels är fattiga, dels inte bryr sig ett skvatt om politik. Men än viktigare är att romerna väldigt lätt påverkas av sina lokala, romiska ledare att ställa upp för en liten slant. Dessa romiska klanledare har ofta informella band till lokala politiker via t.ex. gemensamma intressen och business. I Bulgarien är blod inte tjockare än vatten, utan allt har ett pris.
I år kommer en ny variant på kontroll att man röstat rätt i detta sammanhang. Valboskapen utrustas med en mobilkamera och i valbåset fotar man sin valsedel där man kryssat i ”beställd” kandidat. Sedan visar man upp bilden som ett bevis och man kan kvittera ut sina 50 leva (220 kr) för besväret. Metoden har uppenbarligen redan testats i valet till Europaparlamentet tidigare i år.
torsdag 11 oktober 2007
Lärarstrejk
Som nämnts tidigare pågår en lärarstrejk i landet. Denna strejk har ställt in undervisningen i stora delar av landet. Idag samlades 50 000 till 70 000 lärare från hela landet i centrala Sofia på Nezavisimosttorget på för ge uttryck på sina krav på högre löner och uttrycka sitt missnöje med regeringens ljumma agerande. Även pensionerade lärare anslöt sig till protesterna.
Än så länge har regeringen erbjudit en löneförhöjning med 30% för nästa år. Fackförbunden kräver en höjning med minst 500 leva vilket är höjning med mer än en 100 %. Från regeringshåll säger att sådana krav är absurda och bara skulle skapa inflation och krav på liknande höjningar även i andra sektorer. Även om 30 % kan tyckas som ett rätt rejält påslag så måste komma ihåg att lönerna för lärare (och andra) är låga. Ingångslönen för en lärare är knappt 300 leva – ca 1 200 kronor. Bakom strejkerna ligger åratal av löften om en bättre privatekonomi i Bulgarien men som endast resulterat i modesta justeringar uppåt samtidigt som priserna börjar dra iväg. En annan orsak är att läraryrket tappat status från kommunisttidens hyllande av läraryrket som en spjutspets in i framtiden och den kommunistiska utopin till dagens akademikerproletariat.
Regeringen försöker för tillfället få lärarna att acceptera givet bud och räknar med att strejken saknar uthållighet. De två stora organisationerna KNSB (CITUB på engelska) och Podkrepa som organiserar fackförbunden har ingen strejkkassa att tala om. Så de lärare som strejkar gör det i huvudsak med egna pengar.
Än så länge har regeringen erbjudit en löneförhöjning med 30% för nästa år. Fackförbunden kräver en höjning med minst 500 leva vilket är höjning med mer än en 100 %. Från regeringshåll säger att sådana krav är absurda och bara skulle skapa inflation och krav på liknande höjningar även i andra sektorer. Även om 30 % kan tyckas som ett rätt rejält påslag så måste komma ihåg att lönerna för lärare (och andra) är låga. Ingångslönen för en lärare är knappt 300 leva – ca 1 200 kronor. Bakom strejkerna ligger åratal av löften om en bättre privatekonomi i Bulgarien men som endast resulterat i modesta justeringar uppåt samtidigt som priserna börjar dra iväg. En annan orsak är att läraryrket tappat status från kommunisttidens hyllande av läraryrket som en spjutspets in i framtiden och den kommunistiska utopin till dagens akademikerproletariat.
Regeringen försöker för tillfället få lärarna att acceptera givet bud och räknar med att strejken saknar uthållighet. De två stora organisationerna KNSB (CITUB på engelska) och Podkrepa som organiserar fackförbunden har ingen strejkkassa att tala om. Så de lärare som strejkar gör det i huvudsak med egna pengar.
Säsongsslut
Turistsäsongen 2007 går mot sitt slut. Ca 2000 turister finns fortfarande kvar i Sunny Beach men kommer att ha åkt hem innan veckan är slut. Som helhet säger man att säsongen 2007 har haft hög beläggning men att inkomsterna har varit betydligt lägre än säsongen 2006. Orsaken ska vara omfattande byggnadsarbete som fortsätter trots att säsongen startat vilket egentligen inte är tillåtet. En annan orsak säger man är den dåliga infrastrukturen. Uppenbart är att marginalerna krymper enligt mig och att detta kommer att bli ett än större problem för säsongen 2008.
onsdag 10 oktober 2007
SVD får till det
SVD kör en bildspecial på Georgi Părvanovs besök hos kungen igår. Tyvärr får han heta Paranov istället. Faktakoll är lite så där viktigt...
måndag 8 oktober 2007
Statsbesök
Imorgon kommer Bulgariens president Georgi Părvanov med fru Zorka på besök. Med sig har han även vice premiärminister och utrikesminister Ivajlo Kalfin, ekonomi- och energiminister Petăr Dimitrov och försvarsminister Veselin Bliznakov. En affärsdelegation har också hängt på fast med mer oklart program.
Georgi Părvanov
Zorka Părvanova
Georgi Părvanov
Zorka Părvanova
Jag tycker till om korruption
Korruption är ett stort ämne i Bulgarien. I Sverige är det det inte. Av det följer att Transparency Internationals bedömning att Sverige är dåligt rustad för motverka mutbrott och utreda internationell korruption måste vara felaktig eller åtminstone en stor överdrift. Att det skiljer mycket på hur vanlig korruption är i Sverige jämfört med Bulgarien är naturligtvis uppenbart. Problemet är som TI säger medvetenheten om förekomsten av korruption och påföljande dåliga rättsskydd för whistleblowers.
Jag anser att beredskapen för korruption i Sverige är dålig just eftersom vi tror att vi i egenskap av svenskar är vaccinerade mot just detta. Vare sig vi själva eller det offentliga saknar varningsklockor som ringer när någonting inte verkar gå rätt till. Här är just den viktiga skillnaden mellan Sverige och Bulgarien: om något ser skumt ut i Bulgarien så är det naturligtvis korruption, om något ser skumt ut i Sverige så är det antagligen någon som gjort fel eller det finns en bra förklaring. Att det skulle kunna röra sig om korruption ses inte riktigt som en rimlig förklaring. Någon som rapporterar om ett problem som egentligen inte finns kan ju inte heller vara trovärdig. Där är ett stort problem som Birgitta Nygren inte ser.
Jag tror att händelser som mutskandalen kring Systembolaget ses som nästan exotiska undantag. Min åsikt är att det är vanligare än vi tror men är oförmögna att se detta. Ett exempel ur dagens tidningar visar t.ex. ett exempel som luktar skumt. Jag misstänker en kickback-uppgörelse: dvs. att säljande företag överfakturerar och att ”mellanskillnaden” tas ut av köparen i någon form som tack för affären. Turerna kring vårt bistånd som är en riktig korruptionsmagnet har ju på sistone börjat uppmärksammats och där den svenska närvaron på intet sätt har vaccinerat projekten mot korruption.
Men, som sagt var korruption är ett enormt problem i Bulgarien men man vet om det. I Sverige är det ett mindre problem men vi är oförmögna att se att det förekommer. Så på lång sikt så kan man ju undra vem som egentligen har bäst förutsättningar att verkligen göra något åt det.
Jag anser att beredskapen för korruption i Sverige är dålig just eftersom vi tror att vi i egenskap av svenskar är vaccinerade mot just detta. Vare sig vi själva eller det offentliga saknar varningsklockor som ringer när någonting inte verkar gå rätt till. Här är just den viktiga skillnaden mellan Sverige och Bulgarien: om något ser skumt ut i Bulgarien så är det naturligtvis korruption, om något ser skumt ut i Sverige så är det antagligen någon som gjort fel eller det finns en bra förklaring. Att det skulle kunna röra sig om korruption ses inte riktigt som en rimlig förklaring. Någon som rapporterar om ett problem som egentligen inte finns kan ju inte heller vara trovärdig. Där är ett stort problem som Birgitta Nygren inte ser.
Jag tror att händelser som mutskandalen kring Systembolaget ses som nästan exotiska undantag. Min åsikt är att det är vanligare än vi tror men är oförmögna att se detta. Ett exempel ur dagens tidningar visar t.ex. ett exempel som luktar skumt. Jag misstänker en kickback-uppgörelse: dvs. att säljande företag överfakturerar och att ”mellanskillnaden” tas ut av köparen i någon form som tack för affären. Turerna kring vårt bistånd som är en riktig korruptionsmagnet har ju på sistone börjat uppmärksammats och där den svenska närvaron på intet sätt har vaccinerat projekten mot korruption.
Men, som sagt var korruption är ett enormt problem i Bulgarien men man vet om det. I Sverige är det ett mindre problem men vi är oförmögna att se att det förekommer. Så på lång sikt så kan man ju undra vem som egentligen har bäst förutsättningar att verkligen göra något åt det.
söndag 7 oktober 2007
Dålig service?
Många som varit i Bulgarien i sommar har nog märkt att det varit problem med kvalitén på servicen. Inte sällan dyker det upp kommentarer om detta på något turistforum. Man konstaterar att få kan engelska eller något annat större turistspråk. Själva kvalitén på tjänsterna har varit dålig med t.ex. långsamma och förvirrade beställningar på restauranger, eller oförmåga att rätta till problem på hotellen.
Den stora orsaken bakom detta är som jag skrivit tidigare att det finns en stor brist på kvalificerad personal. Jag skrev i våras att det nog kunde förväntas problem vilket också besannats. Det stora underliggande problemet är att en stor del av de unga människor som har språkkunskaper och erfarenhet har utvandrat. Många väljer också att inte ta ett jobb inom turism på Svartahavskusten eftersom arbetsvillkoren är dåliga med långa arbetspass och få lediga dagar samtidigt som lönen inte imponerar. Många av de arbeten där man faktiskt kan göra sig en rejäl hacka vid sidan om via dricks eller på annat sätt har tagits av personer som nog inte borde arbeta där.
Under juni hamnade turistnäringen i en situation där man i praktiken hade att välja mellan att ställa in eller att fylla platserna med det man fick tag på. Man valde naturligtvis det senare alternativet med kända konsekvenser som följd. På grund av EU-medlemskapet förväntas ännu mer turister säsongen 2008.
Säsongen 2008 uppskattar Blagoi Ragin från en av branschorganisationerna (Българската хотелиерска и ресторантьорска асоциация Bulgariska hotell- och restauratörsföreningen) att det kommer att finnas ca 30 000 vakanser inom turistnäringen. Man funderar på att tillåta arbetskraftsinvandring men troligen kommer det bara att fylla de mer välbetalda tjänsterna. Lönerna och villkoren är för dåliga för att locka kvalificerad personal från utlandet helt enkelt. Att arbetsmarknaden inom turistnäringen är oreglerad i betydelsen att arbetsgivarna inte sällan försöker blåsa arbetstagarna på hela eller en del av lönen gör knappast saken bättre.
Samma organisation gör också en prognos att turistnäringen skulle kunna växa betydligt men i ljuset av brist på personal och dåligt utbyggd infrastruktur så får nog sådana tankar just förbli tankar. Att investera i framtida inkomster är inget som sker i större utsträckning i dagens Bulgarien, utan man försöker mest lösa redan uppkomna problem.
Ett större problem och som Blagoi Ragin i ovan nämnda organisation måste vara medveten om är att turistbranschen försöker få staten att lösa deras problem samtidigt som branschen själv gör allt för att inte själv bidra med något.
Den stora orsaken bakom detta är som jag skrivit tidigare att det finns en stor brist på kvalificerad personal. Jag skrev i våras att det nog kunde förväntas problem vilket också besannats. Det stora underliggande problemet är att en stor del av de unga människor som har språkkunskaper och erfarenhet har utvandrat. Många väljer också att inte ta ett jobb inom turism på Svartahavskusten eftersom arbetsvillkoren är dåliga med långa arbetspass och få lediga dagar samtidigt som lönen inte imponerar. Många av de arbeten där man faktiskt kan göra sig en rejäl hacka vid sidan om via dricks eller på annat sätt har tagits av personer som nog inte borde arbeta där.
Under juni hamnade turistnäringen i en situation där man i praktiken hade att välja mellan att ställa in eller att fylla platserna med det man fick tag på. Man valde naturligtvis det senare alternativet med kända konsekvenser som följd. På grund av EU-medlemskapet förväntas ännu mer turister säsongen 2008.
Säsongen 2008 uppskattar Blagoi Ragin från en av branschorganisationerna (Българската хотелиерска и ресторантьорска асоциация Bulgariska hotell- och restauratörsföreningen) att det kommer att finnas ca 30 000 vakanser inom turistnäringen. Man funderar på att tillåta arbetskraftsinvandring men troligen kommer det bara att fylla de mer välbetalda tjänsterna. Lönerna och villkoren är för dåliga för att locka kvalificerad personal från utlandet helt enkelt. Att arbetsmarknaden inom turistnäringen är oreglerad i betydelsen att arbetsgivarna inte sällan försöker blåsa arbetstagarna på hela eller en del av lönen gör knappast saken bättre.
Samma organisation gör också en prognos att turistnäringen skulle kunna växa betydligt men i ljuset av brist på personal och dåligt utbyggd infrastruktur så får nog sådana tankar just förbli tankar. Att investera i framtida inkomster är inget som sker i större utsträckning i dagens Bulgarien, utan man försöker mest lösa redan uppkomna problem.
Ett större problem och som Blagoi Ragin i ovan nämnda organisation måste vara medveten om är att turistbranschen försöker få staten att lösa deras problem samtidigt som branschen själv gör allt för att inte själv bidra med något.
fredag 5 oktober 2007
Enkelriktning
Att en av Bulgariens största ”exportartiklar” är arbetskraft har länge varit uppenbart, och just möjligheten att söka arbete i EU är en förklaring till att bulgarer generellt är väldigt EU-positiva. Denna arbetsrörlighet är dock väldigt extrem i sin enkelriktning och visar på att landet har en mycket lång väg att gå i sin färd mot välfärden.
Som exempel så har inte en enda bulgarisk arbetsgivare försökt rekrytera utländsk personal via EURES ( EU:s-portal för jobbrörlighet). Naturligtvis så är det bara en liten del av all arbetskraftsrekrytering som går den vägen inom EU, men att den bulgariska ”närvaron” är noll är väldigt talande. Som lite kuriosa men ändå rätt talande så rapporterar tidningen Standart att hela 10 invandrare (utländska medborgare) lever på bulgarisk A-kassa och står som arbetssökande. Man noterar också med en viss fascination att en svensk specialist inom högteknologi har lämnat in sitt CV till den bulgariska arbetsförmedlingen eftersom denne är förtjust i landet och kan tänka sig jobba där.
Som exempel så har inte en enda bulgarisk arbetsgivare försökt rekrytera utländsk personal via EURES ( EU:s-portal för jobbrörlighet). Naturligtvis så är det bara en liten del av all arbetskraftsrekrytering som går den vägen inom EU, men att den bulgariska ”närvaron” är noll är väldigt talande. Som lite kuriosa men ändå rätt talande så rapporterar tidningen Standart att hela 10 invandrare (utländska medborgare) lever på bulgarisk A-kassa och står som arbetssökande. Man noterar också med en viss fascination att en svensk specialist inom högteknologi har lämnat in sitt CV till den bulgariska arbetsförmedlingen eftersom denne är förtjust i landet och kan tänka sig jobba där.
torsdag 4 oktober 2007
Tron på högre makter
Den franske presidenten Nicolas Sarkozy kommer idag på statsbesök i Bulgarien. Detta får naturligtvis enorm uppmärksamhet i Bulgarien eftersom just Sarkozy var så avgörande i processen som ledde fram till de bulgariska sjuksköterskornas frisläppande i somras. Han kommer också att träffa de fem sjuksköterskorna och den palestinske läkaren (numera bulgarisk medborgare) under statsbesöket. En viktigare punkt på dagordningen är dock bl.a. en eventuell försäljning av franska krigsfartyg för över 7 miljarder kronor.
I Bulgarien pågår just nu en lärarstrejk med lite oklar omfattning. Under Sarkozys besök planerar de strejkande lärarna att demonstrera för att få uppmärksamhet för sin sak. Tanken är att man ska demonstrera med plakat på franska för att få den höge gästens uppmärksamhet. Syftet är inte bara att genera den bulgariska statsledningen, utan också att det finns en tro hos många att Sarkozy kan hjälpa dem i deras krav på högre löner. Sarkozy kunde ju göra under i Libyen, varför inte med våra löner tycks man resonera. Tanken att det finns människor likt någon slags trollkarl Merlin med särskild makt och inflytande som kan hjälpa och påverka om de bara vill är ganska levande i Bulgarien. Därför menar faktiskt många lärare allvar med sina plakat på franska med vädjande till Sarkozy om högre löner.
I Bulgarien pågår just nu en lärarstrejk med lite oklar omfattning. Under Sarkozys besök planerar de strejkande lärarna att demonstrera för att få uppmärksamhet för sin sak. Tanken är att man ska demonstrera med plakat på franska för att få den höge gästens uppmärksamhet. Syftet är inte bara att genera den bulgariska statsledningen, utan också att det finns en tro hos många att Sarkozy kan hjälpa dem i deras krav på högre löner. Sarkozy kunde ju göra under i Libyen, varför inte med våra löner tycks man resonera. Tanken att det finns människor likt någon slags trollkarl Merlin med särskild makt och inflytande som kan hjälpa och påverka om de bara vill är ganska levande i Bulgarien. Därför menar faktiskt många lärare allvar med sina plakat på franska med vädjande till Sarkozy om högre löner.
tisdag 2 oktober 2007
Lap of luxury
Enligt en undersökning av Market Link så anser ca 200 000 bulgarer (3,5 %) att de lever i lyx. Fast det framkommer att det mer handlar om ett slags statustänkande. Många anser sig tillhöra en slags överklass även fast de rent ekonomiskt inte kan leva upp till det. Man lever helt enkelt redan ett liv (eller försöker åtminstone att leva ett liv) som man i kraft av sin status borde leva. Av dessa människor så är det endast ca 10 000 som verkligen har en million leva (4,5 miljoner kronor) eller mer i tillgångar och alltså är riktiga levamiljonärer.
Enligt Gallup International (länk saknas) så anser 44 % att de tillhör medelklassen. Även här får man förmoda att det inte handlar om bara ekonomiska grunder, utan även att man statusmässigt anser sig höra till medelklassen.
Att få ett grepp om privatekonomin är svårt i Bulgarien. Det stora ”problemet” är att det ofta råder stor skillnad mellan uppgiven (officiell) rikedom i form av inkomster och tillgångar och den verkliga. Av skatteskäl skriver man ner värdet på tillgångar eller helt enkelt låter bli att uppge detta. Likaså så är ofta inkomster högre än vad de uppges vara för att undvika skatt och avgifter. Många lever helt enkelt ett liv som de inte officiellt borde ha råd med – ”fattig” som rik, affärsman som parlamentsledamot etc. Skattemoralen är förmodligen på europeisk bottennivå.
Edit: Det bör också nämnas att det förekommer ingen skönstaxering i Bulgarien varför det inte är ett problem att uppenbart leva över sina (officiella) tillgångar. Möjligheten att parlamentet skulle rösta igenom ett förslag som gav skattemyndigheten rätt att skönstaxera måste betraktas som obefintlig.
Enligt Gallup International (länk saknas) så anser 44 % att de tillhör medelklassen. Även här får man förmoda att det inte handlar om bara ekonomiska grunder, utan även att man statusmässigt anser sig höra till medelklassen.
Att få ett grepp om privatekonomin är svårt i Bulgarien. Det stora ”problemet” är att det ofta råder stor skillnad mellan uppgiven (officiell) rikedom i form av inkomster och tillgångar och den verkliga. Av skatteskäl skriver man ner värdet på tillgångar eller helt enkelt låter bli att uppge detta. Likaså så är ofta inkomster högre än vad de uppges vara för att undvika skatt och avgifter. Många lever helt enkelt ett liv som de inte officiellt borde ha råd med – ”fattig” som rik, affärsman som parlamentsledamot etc. Skattemoralen är förmodligen på europeisk bottennivå.
Edit: Det bör också nämnas att det förekommer ingen skönstaxering i Bulgarien varför det inte är ett problem att uppenbart leva över sina (officiella) tillgångar. Möjligheten att parlamentet skulle rösta igenom ett förslag som gav skattemyndigheten rätt att skönstaxera måste betraktas som obefintlig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
