Turistpanik

Paniken, eller åtminstone oron, sprider sig allt mer inom den bulgariska turistindustrin. I Sunny Beach är antalet förhandsbokningar till säsongen 2009 betydligt färre än vid motsvarande tid förra året. Orsaken sägs dels vara ett ointresse, dels att det finns en stor försiktighet bland potentiella kunder på grund av den finansiella krisen.

Sunny Beach har för närvarande en kapacitet på 300 000 bäddar vilket vida överstiger efterfrågan. Därför förväntas prissänkningarna och rabatterna att bli än större 2009.

Man kan också förvänta sig prissänkningar på restauranger och affärer, dels på grund av den hårda konkurrensen om gästerna, dels att dessa verksamheter kommer att få hyressänkningar på upp till 35 %. Om utgifterna blir lägre för krögaren/affärsinnehavaren så finns det utrymme att sänka priserna för kunderna.

Hyrorna i Sunny Beach har hittills varit väldigt höga. En liten butik på 30 m2 har kunnat ha en hyra på 200 000 kronor för en säsong. Detta är efter bulgariska förhållande väldigt högt. Årshyran för en motsvarande butik i ett att Sofias finare områden är ungefär hälften.

Men oavsett om prissänkningarna har effekt på bokningarna så är prognosen för kommande säsong pessimistisk.

Stavfelsböter

Bulgarien kanske snart får språkpoliser på riktigt. Enligt ett lagförslag ska det bli straffbart för tjänstemän att translitterera fel. Med det menas att det kan bli böter om man inte korrekt "översätter" kyrilliska bokstäver till latinska. Bötesbeloppet varierar mellan 100 och 1.000 leva (ca 500 till 5.000 kronor). Dock får man först en varning. En bra tjänstemannalön är på omkring 3.000 kronor i månaden.

De allra flesta bulgarer har inga problem att förstå och skriva med "våra" latinska bokstäver. Problemet är att många inte vet hur man ska skriva bulgariska ord och namn med latinska bokstäver, alltså hur man "översätter" de kyrilliska bokstäverna. Jag förmodar att i den kommande lagen om translitterering (ja, den heter faktiskt så) kommer att stå exakt hur man ska göra.

Anledningen till anarkin inom translittereringen är att många länder (eller språk) väljer att översätta bokstäverna på lite olika sätt. Dessutom har en nytt sätt spontant uppstått att skriva bulgariska med latinska bokstäver pga. SMS:andet. Dessutom så är det ju så att även om man är högutbildad så behöver det inte innebära att man är språkmedveten.

Ett exempel hur olika det kan bli är t.ex. efternamnet för den förre kommunistledaren som med kyrilliska bokstäver skrivs Тодор Живков.
I Sverige skriver vi Todor Zjivkov,
I engelskspråkiga länder Todor Zhivkov,
I tyskspråkiga länder Todor Schiwkow,
En SMS-ande bulgar skulle skriva Todor Jivkov.

Det blir dock sällan några problem att förstå vem eller vad som menas, men i det tyska exemplet så är ju skillnaden ganska stor trots att man menar samma efternamn.

Uppdatering 2009-01-23
Det visar sig att lagförslaget är mer omfattande än beskrivet ovan. Nu lyckas det än mer visa på att politikerna i parlamentet sysslar med allt utom det som är väsentligt. Lag förslaget är på väg att antas och är förmodligen snart gällande lag. Det blir ännu ett inslag i den bitvis märkliga bulgariska lagstiftningen som är svag mot grov brottslighet, men sätter en blåslampa i baken på gemene man.

Hot om bestraffning gäller inte bara tjänstemän, utan även privarpersoner och företag. Företag som stavar fel på sina skylta kan få böta upp till 1 200 leva (ca 6 000 kr). Övriga som skriver bulgariska med latinska bokstäver kan drabbas av böter mellan 100 till 400 leva (500 till 2 000 kr).

Visst är det viktigt att det blir rätt när man skriver, men ska man lagstifta om sådant? Bloggen ser fram med spänning (eller kanske med förfäran) på nästa stollighet levererad av intelligentsian i det bulgariska parlamentet.

Det är ni som e dom konstiga, det är jag som e normal*

Ministern med den inte alltför korta titeln viceminister för utveckling och statsbyggnation, Savin Kovatjev, har gett uttryck för vad nog många bulgariska politiker tycker och tänker om stoppandet av EU-pengarna från Phare-programmet: att inte pengarna betalades ut är en konspiration.

Han sade vidare att ”istället för en god dialog och vänskaplig relation så fick vi en vänskaplig snyting, dock utan några slutsatser, exempel, konkreta fakta och substans”.

Europeiska kommissionen (EK) hade pekat på att man efterlyste konkreta åtgärder och ett slut på tomma ord. Det var just bristen på åtgärder som stoppade pengarna. Savin Kovatjevs recept för en framgångsrik strategi för att få EK att tänka om är att just erbjuda det EK inte ville ha något mer av. Man kan ju också undra vad för slags diskussion Savin Kovatjev förväntar sig av en samtalspartner som han anklagar för konspirera och vara okunniga.

Man skulle kunna avfärda Savin Kovatjev som en udda röst, ett uttryck för mångas besvikelse. Men, problemet är dock att han är typisk för en stor del av politikerna och tjänstemännen i Bulgarien. Han är en högutbildad jurist med mångårig erfarenhet av statlig administration, en expert helt enkelt. Istället för att åtgärda så skyller man ifrån sig.

Överhuvudtaget har reaktionerna hos regeringen och dess partier varit förvåning och ilska. Såväl premiärminister som president har gett uttryck för liknande tankar som Savin Kovatjev, dock lite mer inlindade. De har istället för att söka ansvar för det skedda inom landet, farit ut med insinuationer mot Bryssel. Istället för att åka till Bryssel och förklara sig och visa handlingskraft så har istället EK:s ansvarig för utvidgning, Michael Lee, varit tvungen att komma till Sofia för att diskutera hur man ska gå vidare.

I botten ligger dels en tradition att hitta syndabockar istället för att ägna sig åt problemlösning, dels en total ovilja till att ta itu med korruption, svagt rättsväsen och ineffektiv administration. Någonting som är välbekant för Bulgariens plågade befolkning.

Att bråka med Europeiska kommissionen är betydligt riskfriare för politikerna än att utmana krafterna inom Bulgariens gråa och svarta ekonomi. Att många politiker har mer att förlora än att vinna på ett bekämpande korruptionen och den svaga rättsstaten visar sig igen.


* Bloggtiteln anspelar på en skiva med Thåström.

Big Mac och prisnivån i Bulgarien

Ett sätt att jämföra ekonomier mellan länder är att kolla på BNP och slå ut det per invånare. Bulgarien ligger då på ca 25 % av Sveriges. Det blir dock inte alltid så där jättebra bl.a. eftersom ingen köpkraftsjustering görs. Med en köpkraftsjusterat BNP så ligger Bulgarien på ca 30 % av Sveriges. Det säger dock inte så där mycket om prisnivån i Bulgarien.

Ett annat sätt är det så kallade Big Mac-indexet som jämför priserna på en Big Mac i olika länder. Det är ett förenklat sätt att ta hänsyn till köpkraftspariteten och få en mer "riktig" bild av prisnivån i ett land.

En Big Mac är ju identisk i alla länder. Däremot görs den oftast av inhemska produkter varför ett sådant index är mer rättvist. Priset på en hamburgare ger därför en bättre bild av prisnivån. Men, om man vill ha en ännu bättre uppfattning om köpkraften så kan man titta hur länge man måste jobba i respektive land för att tjäna ihop till en Big Mac.

Enligt Wikipedia så måste en bulgar jobba i snitt 69 minuter för att kunna köpa sig en Big Mac. Det förärar landet en niondeplats från botten räknat på hur länge man måste jobba. Jag vill minnas att en Big Mac kostar drygt 3 leva i Bulgarien (dubbelt så mycket i Sunny Beach dock). Det är ca 15 kronor.

Man kan dock trösta sig med att det räcker med att jobba något mer än 50 minuter för att köpa ett paket cigarretter av känt märke. Ett paket cigg är alltså något billigare än en Big Mac. Eftersom nästan varannan bulgar röker så går första jobbtimmen åt att tjäna ihop dagens cigg.

Man kan också konstatera att förhållandet i pris mellan Big Mac och ett paket cigg är ungefär samma i både Sverige och Bulgarien, dvs. en Big Mac kostar ungefär som ett paket cigg. Däremot behöver vi knappast jobba en timme för att köpa något av det. Nettolönen (alltså efter skatt) är i Sverige i genomsnitt 107 kronor enligt SCB (saknar länk). Vi behöver alltså jobba i ca 25 minuter i Sverige för att köpa ett paket cigg eller en Big Mac.

En bulgar måste dock jobba i ca en timme för att kunna köpa en produkt som i Sverige är mer än dubbelt så dyr.

Mer om bostadsmarknad

En tidigare postning här på bloggen skrev jag om att fastighetsmarknaden står inför ett totalhaveri, men att det inte är så lätt bekräfta den bilden. Bilden man får i bulgarisk media är tvetydig. Det beror förstås på vem som uttalar sig.

Från politiskt håll vill man förstås inte tala om kris, möjligen om justeringar i ekonomin. Anledningen är förstås att man inte vill lastas för saker som är negativa. Likaså vill man från politiskt håll inte utsättas för de krav på handling och åtgärd som blir en naturlig följd av ett krisläge. Regeringen har ju karaktäriserats av "mycket snack lite verkstad" vilket inte minst visades när EU-pengar frös inne nyligen. Men jag tycker också att arvet från kommunismen spelar in; man är fostrad till att beskriva läget i positiva termer även om verkligheten är en helt annan.

Bankvärlden tonar förstås ned riskerna. Man talar helst om att en utjämning, "normalisering" sker på bostadsmarknaden. Att kreditgivning skulle vara alltför restriktiv håller man inte med om. Från bankhåll medges att det finns en hel del fastigheter på marknaden som är överprissatta och/eller inte håller den kvalité man kan förvänta sig. Man pratar om att det varit en byggboom som nu nått sitt slut och som nu justeras ned till en normal nivå. Bankernas försiktighet menar man är inte ett uttryck för kris, utan av ett "för säkerhets skull-tänkande".

Bilden från bostadssäljare, mäklare och oberoende observatörer ger dock en mer svart bild. Det framgår att det de senaste åren inte varit fråga om en byggboom, utan om en bubbla. Det spekulativa inslaget har varit stort vilket drivit upp priserna till och med för lägenheter i de socialistiska betongkartongerna i förorterna. Det har funnits en (över)tro på att utländska köpare skulle komma en masse och investera i lägenheter på turistorter och storstäder.

Att få up-to-date statistik på sålda fastigheter och försäljningspris är svårt, men om man ser till beviljade bygglov så ligger de fortfarande på en hög nivå även om det är färre än för motsvarande perioder förra året. För tredje kvartalet i år är minskningen 12 % jämfört med förra året. Statistiken visar också att nybyggnationen har koncentrerats till Svartahavskusten, i synnerhet till Varna. Störst minskning av bygglov procentuellt sett har Sofia.

Detta är ett tydligt tecken på att byggentreprenörerna tidigt har känt av den sviktande marknaden och dels skurit ned på byggnationen, dels sökt sig till områden med mer stabil bostadsmarknad. Fast frågan är vad som sker nu. Ett byggnadslov innebär inte att det verkligen byggs.

Enligt annan statistik så har antalet avslut i Sofia fallit med i snitt 18 % under samma period. I vintersportorter som Bansko och Razlog har avsluten fallit med 18 % respektive 7 %. Enligt samma källa så finns den nedåtgående statistiken på de flesta håll, inklusive Svartahavskusten. Nedgången måste också ställas i kontrast med antalet osålda objekt vilket är fortsatt högt i Sofia.Statistiken bekräftar bilden av att Sofia har gått från het till iskall på fastighetsmarknaden.

Antalet osålda semesterlägenheter på Svartahavskusten rapporteras vara 60 000. Efterfrågan är minst sagt måttlig. I ett försök att få tillbaka investerade medel och stadga upp likviditeten så har det dykt upp erbjudanden av typen: köp en lägenhet kontant och få en till på köpet. Detta gäller då om du köper en lägenhet på större än 100 m2. Då ingår en enrummare på 40-50 m2.

Att det just rör sig om semesterlägenheter beror just på att de i huvudsak varit ämnade för utländska köpare. Finanskrisen har dock gjort att de nästan helt försvunnit. Till och med de penningstinna ryska köparna har känt av de nya och sämre tiderna och vänt den bulgariska marknaden ryggen.

Frågan är nu vad som kommer att ske. Jag tycker att man inte ska måla fan på väggen i onödan. Samtidigt är det inte helt enkelt att spå hur den ekonomiska krisen påverkar Bulgarien. Bulgarien har upplevt både bankkollaps och statsbankrutt de senaste decennierna. Från politiskt håll finns en attityd av att blunda och hoppas att det går bra. Bankerna försöker undvika att skapa panik och vill därför tona ned riskerna. De som oroas mest har litet inflytande på politiken.

Den bulgariska ekonomin är mer sammanväxt med den internationella ekonomin än vad många tror om jag får spekulera lite, samtidigt som Bulgarien anses vara en mycket osäker marknad. Jag är rädd att fasadpolitiken än en gång kommer att bli Bulgariens och dess invånares olycka.

Fortsatt lågpris

Nu har växlingsbyrån X-Changes semesterindex publicerats för i år. Den visar att Bulgarien med marginal är billigaste semesterlandet i Europa. Dessutom placerar landet sig på 6:e plats i världen över semesterdestinationer i världen.

Jag vet inte riktigt vad X-Change tittar på, men det stämmer med mina iakttagelser från i år att det är fortsatt billigt i Bulgarien. I synnerhet om man undviker shopping och nöjen i de största semesterorterna så är det mesta fortfarande billigare än Sverige, ibland till och med betydligt billigare.

Fastighetskris och köpfest

Nu faller fastighetspriserna i Bulgarien. Tidningar och sajter är fulla av annonser med fastigheter som säljs med kraftiga rabatter. Anledningen är som läsare av denna blogg redan känner till att det länge har funnits ett överutbud av nybyggda fastigheter. Detta överutbud gjorde att fastighetspriserna drog i handbromsen redan tidigare i år, innan man började tala om kris i ekonomin. För tillfället står ca 50.000 lägenheter och hus osålda.

Nu när krisen har gjort folk försiktigare samtidigt som bankerna är svårflörtade på lånesidan så börjar paniken sprida sig bland byggföretag och mäklare. Man förväntar sig en rad konkurser inom dessa branscher. I ett försök att hålla marknaden igång säljs en hel del fastigheter till i stort sett endast byggkostnaden. Till och med i attraktiva områden mot kusten i Varna kan man hitta lägenheter från 300.000 kronor. Rena rean jämfört med situation för knappt ett år sedan.

I Sofia som har haft en riktigt het bostadsmarknad så säger vissa bedömare att priser kan halveras på lite sikt. Det låter lite väl dramatiskt i mina öron, men framför allt större fastigher har haft rätt ordentliga prislappar i Sofia så det kanske inte är ett orimligt worst case scenario. Ofrånkomligt kommer dock många spekulanter att förlora mycket pengar. För spekulerats har det gjorts i en stor omfattning. För tillfället står tusentals lägenheter tomma i Sofia.

Men den enes död är den andres bröd. För den som har reda pengar att spendera på bostad så finns det nu ett riktigt bra köpläge. Det är bara att välja och vraka bland fastigheter till reapris i ganska så attraktiva lägen. Fastigheter i de mest attraktiva lägena är dock mer prisstabila.

En annan fördel för köparen är att många säljare, förutom att man sänker priset, även erbjuder bättre utrustade lägenheter. Normalt i Bulgarien så köper man sin lägenhet/hus helt oinredd. Det man får är en fastighet med grova betongväggar och golv. Resten är köparens ansvar. Nu kan man hitta fastigeter som är helt ”nyckelfärdiga” och i princip bara omöblerade.

Men marknaden ställer krav på kunskap. Riskerna finns där, förutom att det är helt omöjligt att förutspå hur fastighetsmarknaden kommer att utveckla sig. En stor risk är att köpa något som inte är färdigbyggt än. En del av dessa ofärdiga fastigheter reas ut till mycket lockande priser. Men, entreprenören kan ju gå i konkurs innan bygget är färdigt och då kan man bli stående med en ofärdig lägenhet.

Fast någon köpfest har inte rapporterats. Kanske för att de flesta tror att priserna kommer att sjunka ännu mer och därför avvaktar. Fast det är ju också klart, de flesta i Bulgarien har inte de pengar i madrassen som krävs för ett bostadsköp. De flesta utländska köpare har försvunnit då deras syfte med fastighetsköp i huvudsak varit spekulation och inte för bosättning.

Penningstopp

Europakommissionen (EK) meddelade igår att man stoppar 220 miljoner Euro som skulle ingå i Phare-programmet för Bulgarien. Dessa pengar var sedan tidigare frysta, men EK:s beslut gör att Bulgarien helt förlorar pengarna. Anledningen är att Bulgarien inte kunnat visa att man har åtgärdat de problem som EK tidigare pekat på.

Missnöjet hos EK finns främst med Phare-agenturerna vid Finansdepartementet och Departementet för regional utveckling. En talesperson för EK sade att en del åtgärder för att komma tillrätta med bristen på kontroll hade gjorts, men att det i huvudsak rörde sig om löften om framtida åtgärder. Några konkreta resultat finns inte. Oegentligheter, missbruk och jäv förekommer i oförminskad omfattning.

Detta är hårda ord från EK som länge påpekat bristerna men endast fått nöja sig med löften om åtgärder, eller rent av själva blivit anklagade för att behandla Bulgarien orättvist.

Frågan är nu vad som kommer att hända med de 600 miljoner Euro i stödpengar för vägar, regional utveckling och jordbruk som också frystes i somras.

Någon officiell bulgarisk kommentar på EK:s beslut dröjde många timmar och måste ses som ett tecken på att regeringen hade hoppats att än en gång undkomma med endast varningar och någon form av övervakning. Situationen verkar minst sagt förvirrad hos de styrande partierna. Tyngst landar dock ansvaret på socialisterna (BSP) som gärna framställer sig som ett kompetent, ansvarstagande, och får man nog lov att säga, statsbärande parti.

Sent igår kväll kom en kommentar från premiärminister Sergej Stanisjev om att EK:s beslut skadar Bulgarien. Han hävdade dessutom att Bulgarien blivit särbehandlat då Bulgarien bedöms särskilt hårt. Kommissionär Olli Rehn kontrade med att säga att beslutet inte är ett straff, utan en konsekvens av regelverket. Regelverket är samma för alla medlemsländer varför undantag är omöjliga.

BSP hade kongress i helgen och förutom en viss flashback av tidigare kommunistiska partikongresser när det gäller evenemanget, så verkade alla vara överens om att Bulgarien går en strålande framtid till mötes. Både frågorna om korruption och kris nästan lyste med sin frånvaro i debatten. EK:s beslut var inte en kalldusch för BSP, utan snarare ett fritt fall från hög höjd ner i en isvak.

Den tidigare premiärministern Ivan Kostov anklagade regeringen för att för krig mot Europakommissionen vilket oåterkalleligt kommer att skada Bulgariens relation med EU. Han hotade också med att hans parti DSB kommer att bojkotta parlamentet.

Från oppositionskoalitionen ODS sade man att regeringen nu har tappat sitt sista uns av förtroende och därför borde avgå.

Bojko Borisov, borgmästare i Sofia och informell ledare för det största oppositionspartiet GERB, har sagt att han hellre tar livet av sig än lierar sig med BSP. GERB har fördelen att aldrig tidigare suttit vid makten och är därför obefläckat av tidigare regeringars misslyckanden. Om BSP gör ett katastrofval så finns det en stor möjlighet att GERB kan bilda majoritetsregering efter nästa års val. Övriga partier dras med låga förtroendesiffror och inget tyder i dagsläget på att någon av dem ens kommer upp i förra valets siffror.

Regeringen har tidigare lovat att använda en del av budgetöverskottet för att ersätta utlovade EU-medel till bulgariska projekt, men den ekonomiska krisen som nu kryper sig på i Bulgarien får en att undra hur det ska gå till. Frågan är hur långt de regerande partierna är beredda att gå i att utmana och förnedra EU:s institutioner för att vinna parlamentsvalen nästa år.

Krisen smyger sig på

Någon kanske tycker att bloggen här varit ovanligt tyst när det gäller finanskrisen och Bulgarien. Åtminstone tycker jag det och skäms lite grand. Men det finns en anledning till det, vid sidan om lite dåligt med tid. Läget är oklart. Här nedan följer lite lösryckta kommentarer.

Bilden av hur krisen drabbar Bulgarien har inte varit entydig. Från politiskt håll har länge man direkt förnekat att krisen skulle ha någon påverkan alls. Man har bl.a. sagt att Bulgariens dåliga integration på de internationella finansmarknaderna skulle skydda landet från krisen. Man har också framhållit landets stora budgetöverskott skulle verka som en livboj vid kris om den nu överhuvudtaget skulle drabba Bulgarien.

Men bit för bit gör sig krisen påmind. Det är fortfarande för tidigt att ens spekulera i hur mycket landet kommer att drabbas och när en återhämtning kan väntas. Men de dåliga nyheterna har kommit på rad nu i höst.

De utländska investeringarna minskar vilket bl.a. får till följd att Bulgariens stora negativa bytesbalans blir än större. Inflationen är fortsatt hög. Landets fastighetsmarknad har dragit i handbromsen. Framför allt har marknaden för lägenheter och hus vid turistorterna i det närmaste kollapsat. Däremot hålls en generell krasch tillbaka av att bulgarer sedan länge sparar i fastigheter vilket gör att en viss efterfrågan alltid finns. Likt övriga världen så har en hel del spekulativa bostadsköp gjorts som finansierats med lån. Det är dock lite för tidigt att säga vad det får för följder även om det rapporteras om att amorteringarna börjar bli tuffa för många.

Flera stora företag har fått lov att permittera personal då exportordrar dragits tillbaka eller uteblivit. Detta är i kontrast till att vissa ekonomiska kommentatorer har sagt att exporten inte påverkas. Kanske mer ett tecken på att många experter inte är helt oberoende.

På Sofiabörsen har Sofindex sjunkit 79 % i år (tom 18 november). Trots att det nu borde vara köpläge så är intresset ljummet och köpare saknas. En klar indikation på hur dystert man ser den närmaste framtiden an. En stor nedgång på börsen påverkar inte bulgarer direkt eftersom det privata sparande i aktier och fonder är lågt i Bulgarien, ca 12 % av det totala sparandet.


Sofindex för i år






Ett nytt fenomen är att krisen i Europa gör att många bulgariska gästarbetare återvänder till Bulgarien eftersom de förlorat jobbet i utlandet. Samtidigt sviktar arbetsmarknaden betänkligt även i Bulgarien där t.ex. byggboomen dödförklarats. Ett stort antal storstilade byggprojekt har lagts på is. Många av dessa återvändare har stora krav på hur politiken förs i Bulgarien samt har sett en effektivare och mindre korrumperad administration är möjlig ute i Europa. Det ska bli intressant hur dessa människor påverkar skeendena i Bulgarien nu. Många av de som hittills varit arbetslösa i Bulgarien är som regel oorganiserade, obildade samt saknar röst i politiken. Nu förändras kanske detta.

Finansminister Plamen Oresjarski säger att Bulgarien inte alls är i samma situation som Ungern och Ukraina (som hamnat i stora svårigheter och bett om utländsk hjälp). Han säger vidare att bankväsendet i Bulgarien är i gott skick och att han förväntar sig fortsatt hög tillväxt även nästa år.

Den budget som nu presenteras kan knappast kallas för en krisbudget, utan bär fortfarande drag av en valårsbudget. Man räknar med fortsatt hög tillväxt, kring 5 % samt en låg inflation. Med låg inflation menas kring 5 %, för närvarande är inflationen mer än det dubbla. Budgetöverskottet kommer att bestå om än mindre än nu.

Regeringens ovilja att tala om kris samt att måla upp en fortsatt god ekonomisk utveckling beror förstås på att nästa år är valår. De regerande partierna vill naturligtvis fortsätta tala om att läget är fortsatt gott och att den här krisen mest kommer att upplevas från åskådarplats.

Jag tror nog att den här nästan vårdslösa attityden till en kris som jag tror kommer att beröra Bulgarien hårt kommer att straffa regeringen. Krisen kommer att drabba landet även om det inte går att säga hur hårt. Den rätta strategin hade varit att i stället tala klarspråk om ekonomin samt framställa sig som det bästa och mest pålitliga politiska alternativet. Lite som Alliansen försöker göra i Sverige för att undergräva Socialdemokraterna.

Storrökare

Det bulgariska institutet för marketing och sociala undersökning har gjort en studie om tobaksrökning i Bulgarien och som citeras i flera bulgariska medier. Studien bekräftar att Bulgarien fortfarande är ett land av storrökare.

Nästan varannan bulgar (45 %) är rökare. I snitt röker de 19 cigarretter om dagen. Till skillnad mot Sverige så är det fler män än kvinnor som röker i Bulgarien. Det är också fler yngre än äldre som röker, kanske ett tecken på att rökningen inte kommer att minska i omfattning den närmaste tiden.

Det bulgariska företaget Bulgartabak dominerar marknaden med 65 % marknadsandel. Det sägs också i studien att 15 % av marknaden utgörs av smuggelcigarretter. Detta leder till att staten förlorar 150 miljoner leva (ca 750 miljoner kronor) årligen i tobaksskatt och moms.

De flesta rökare anger att smaken, inte priset är avgörande för val av cigarretter. Dock är andelen som säger att priset styr cigarrettval ganska hög. Cigarretter har stigit kraftigt i pris de senare åren i Bulgarien pga skattehöjningar. Bara för fyra år sedan kostade de flesta märken i Bulgarien under fem kronor paketet, men är nu uppe i 15 kronor eller mer. Med tanke på det är det förvånande att så många fortfarande röker i Bulgarien, i synnerhet om man tänker på att en snittlön ligger på drygt 2000 kronor i månaden. Men det skvallrar också om att skattehöjningarna på tobak har mer haft som syfte att fylla på statskassan, än att värna om befolkningens hälsa. Politikerna är väl medvetna om att befolkningen inte kommer att sluta röka i första taget. Rökning har fortfarande en air av coolness och macho i Bulgarien.


En typisk kvartersbutik i Bulgarien

Zigenarsommar

Nu när vintern gör sig påmind här sig Sverige, så sker det omvända i Bulgarien. En period av ovanligt hög värme har rått i veckan. Dagstemperaturerna är upp till 28 grader i skuggan vilket fått många att plocka fram badlakanen och badbrallerna. Däremot är det få som vågar sig i och bada då temperaturen i vattnet är knappt 20 grader.

Denna brittsommar spås fortsätta ytterligare några dagar. Det är i och för sig inte ovanligt med varma perioder på hösten i Bulgarien, men det är ovanligt att det blir temperaturer som når 30-gradersstrecket. Men, medan vi skrapar bilrutor här hemma så kan Bulgarien åtminstone en tid till promenera i kortärmat och njuta av zigenarsommaren som det heter på bulgariska.

Sambo och barngifte i Bulgarien

I många år har de legala formerna för samlevnad i Bulgarien inte varit i takt med tiden. Formellt sett har man antingen kunnat vara gift eller singel. Samboformen har inte funnits. Förändringarna efter 1989 har också inneburit att det blivit allt mer vanligt att leva som sambo då kommunisttidens moralistiska lagstiftning kring äktenskap åtminstone i praktiken har luckrats upp.

Idag föds ungefär 50 % av alla barn i Bulgarien utanför äktenskapet av föräldrar i parförhållande, dvs. samboförhållande. Nu kommer samboförhållande att regleras enligt lag likt i Sverige. Men en viktig skillnad finns och det är att barn födda i ett samboförhållande får pappans efternamn. Det är förmodligen en kompromiss i förhandlingarna med de mer konservativa falangerna i parlamentet. Att officiellt erkänna samboförhållande har varit en infekterad fråga i flera år och som vanligt handlar det inte bara om moral misstänker jag.

Skälen mot sambo har varit att ett erkännande av samboskapet kommer att göra att än färre gifter sig i Bulgarien. De konservativa (i denna fråga finns ingen skillnad vänster-höger i Bulgarien) hävdar att den traditionella kärnfamiljen måste stärkas istället. Men jag misstänker att omständigheten att en sambo nu har viss juridisk rätt till egendom i sambofamiljen har varit oönskat av många. Många av Bulgariens rika och mäktiga lever i ogifta parförhållanden för att undvika att partnern (oftast kvinnan) ska kunna ha pretentioner på egendom (tillhörande oftast mannen) när förhållandet havererar.

En annan förändring är att de kommunala ritualsalarna förlorar sitt monopol på att viga folk även om det kommer att bli inte fullt så fritt som i Sverige.

Däremot tar man ett steg bakåt enligt mig när man fortfarande tillåter 16- och 17-åringar att gifta sig. I och för sig så innebär det inte att det är fritt för dessa att gifta sig. Ett krav är att kvinnan är gravid. Tidigare krävdes det att föräldrarna godkände äktenskapet men nu behövs det inte längre ifall den blivande bruden är gravid. Detta låter i mina öron som en specialskrivning för Bulgariens romer där barnäktenskap är vanliga. Kravet på graviditet är inget ”problem” för romerna eftersom det är vanligt att de romska kvinnorna får barn i tidiga tonåren.

Att romer får barn och betraktas som vuxna vid tidiga tonår har varit en bidragande faktor till att många romer, framför allt romska kvinnor, hålls undan skolan. Nu har lagstiftarna förstärkt detta istället för att motarbeta fenomenet.