tisdagen den 27:e januari 2009

Bulgarien bakom dimridån

Det bulgariska parlamentet beslöt i förra veckan att den tredje och fjärde reaktorn i Kozloduj skulle startas på nytt. Som anledning anges att den senaste tidens gaskris gör att man måste bygga ut alternativen till rysk gas. En gaskonflikt mellan Ryssland och Ukraina kan uppstå igen. Eftersom det tar tid att t.ex. bygga gasledningen Nabucco som ska leverera gas som inte kommer från Ryssland, så är det bättre och snabbare att starta dessa två reaktorer eftersom de redan finns på plats. Dessutom kan elen som produceras av dessa reaktorer exporteras för att ge Bulgarien extra inkomster när landet nu också drabbas av den världsomfattande ekonomiska krisen. Allt hänger på om Europeiska kommissionen ger sitt godkännande.

Det är ungefär vad som meddelats i svensk och utländsk press om den senaste tidens händelser i Bulgarien. Det är också ungefär den bild den bulgariska regeringen vill ge av de senaste tidernas händelser. Men som läsare av bloggen kanske förstår så ligger det mer bakom detta än bara en omtanke om landets energiförsörjning i kristid. Dessa händelser följer traditionen från kommunisttidens slut där de flesta politiska beslut har sitt ursprung i ekonomiska fördelar för vissa.

Man kan fråga sig varför politiker i Bulgarien, med president Parvanov som främsta agitator, så ihärdigt hävdar att Bulgariens framtid ligger i att ha en stor elproduktion samtidigt som man har en gasimport helt i händerna på Ryssland. Man kan också fråga sig varför Bulgarien anser att Bryssel ska se till att landet kompenseras för ekonomisk skada, när kraven rätteligen borde ställas till Gazprom och Ryssland.

Det finns andra frågor som också väntar på ett svar, men alla frågor har egentligen samma svar: Bulgariens förhållande till Ryssland. Fast egentligen handlar det om vissa ekonomiska intressens beroende av Ryssland.

Det vi egentligen ser är dimridåer för att föra såväl den bulgariska opinionen som Bryssel bakom ljuset. Man pratar el för att ingen ska prata gas. Den bulgariska politiska ledningen är uppenbarligen väldigt obekväm med att Ryssland inte håller vad man lovat samtidigt som Ryssland behandlar Bulgarien som en misshandlad kärlek man alltid vet kommer tillbaka. De rysk-bulgariska kontrakten för rysk gas visade ju sig inget värda när Ryssland behövde trycka till Ukraina.

Men det handlar inte bara om att föra uppmärksamheten i en annan riktning. Anledningen till att det är kallt i de bulgariska hemmen och att industriproduktionen gått ned beror ju på att det saknas gas. Inte att det saknas elektricitet. Tvärtom så fortsätter elexporten till utlandet. Detta sker genom det Bulgariska energiholdingbolaget som nyligen skapades och som inkluderar fem stora statliga aktörer på energimarknaden med bland annat just kärnkraftverket Kozloduj och Bulgargaz.

Detta holdingbolag tillkom uppenbarligen för att stärka oligopolet på den bulgariska energimarknaden samtidigt som det gjorde det i praktiken omöjligt för en utomstående att ha insyn. Ett företag är ju ingen offentlig verksamhet och genom att ha en stor del av verksamheten i ett nytt, gemensamtägt företag så hamnar penningflödet och besluten än längre bort från offentlighetens ljus. Det är talande att ekonomi- och energiministern Petăr Dimitrov agerade barnmorska för denna statliga energijätte. Han har tillsammans med president Georgi Părvanov också varit en av de största tillskyndarna av rysk gas.

Dessa två personer har ju gedigna karriärer inom det tidigare bulgariska kommunistpartiet. Den Moskvautbildade ekonomen Petăr Dimitrov hann till och med bli partisekreterare i Varna för kommunistpartiet BKP innan det blev nya tider. Georgi Părvanov innehade förvisso ingen högre post i partiet men ett besvärande faktum är att han under 80-talet stod på säkerhetstjänstens lönelista över informatörer. Det kan ju också nämnas att den likaledes Moskvautbildade premiärministern Sergej Stanisjev föddes i Ukraina som son till en mycket hög partimedlem i BKP. En pikant detalj är att han var sovjetisk (sedermera rysk medborgare) fram till 1996. Stanisjev tycks dock inte tillhöra de drivande i det rysk-bulgariska energidebaclet.

Nu handlar det inte bara om dessa personer, men fenomenet att tidigare lojala kommunister sitter och är demokrater är trots allt vanligt i Bulgarien. Inte konstigt att den bulgariska färden västerut sker med en stadig blick i backspegeln österut.

Om man återstartar en eller två reaktorer i Kozloduj så kommer den ökade produktionen att enbart gå på export. Det innebär förstås ännu mer pengar till mellanhänder. Däremot är det tveksamt om staten som formellt äger bolaget tjänar något ytterligare på detta. Hittills har det var näst intill omöjligt att veta vilka inkomster staten egentligen har från dessa företag. Ägarrepresentanter och mellanhänder är enligt många tätt sammanbundna av gemensamma, privata vinstintressen.

Dessutom så får Bulgarien stödpengar från EU uppgående till hundratals miljoner Euro för att dels avveckla reaktorerna, dels för att kompensera inkomstbortfall. Att åter starta en eller två reaktorer kräver inte bara att alla dessa pengar måste återbetalas, utan också att en förhandling om återstart måste ske med alla 26 övriga EU-länder. En eventuell återbetalning kommer ju den bulgariska staten, dvs. skattebetalarna, att i så fall stå för, knappast energibolagen.

En annan och kanske viktigaste aspekt är att en återstart av reaktorerna på intet sätt minskar det ensidiga energiberoendet av Ryssland. Reaktorerna innebär ett nytt avtal med Ryssland om försörjning av kärnbränsle och upparbetning av förbrukat sådant. Ryssland befinner sig alltså i en win-win-situation. Antingen blir allt som förut och Ryssland fortsätter att leverera all gas till Bulgarien. Eller så lyckas Bulgarien med sitt utspel och får återstarta reaktorerna. Ryssland kommer då att fortsätta att leverera all gas till Bulgarien samtidigt som man blir leverantör av allt som behövs för att hålla reaktorerna igång.

Även de bulgariska aktörerna har fördelen att man tjänar bra som det är, men kommer att tjäna ännu bättre om utspelet lyckas. När den bulgarisk-ryska kärlekendet resulterar i misshandel så är det ju det bulgariska folket som får känna smärtan. Förhållandets frukter plockas ju av någon annan.

fredagen den 23:e januari 2009

Uppdaterad post Stavfelsböter

Jag har uppdaterat posten om Stavfelsböter då ytterligare märkligheter tillkommit.

tisdagen den 20:e januari 2009

Sårade känslor

Nu har man täckt över det konstverk som representerade Bulgarien i Prag. Konstverket har gjorts av den tjeckiske konstnären David Cerny och var beställt som ett humoristiskt inslag under det tjeckiska ordförandeskapet för EU. Konstverket avbildar Bulgarien som en turkisk huktoalett. Sverige avbildas som en JAS-vinge i ett IKEA-paket.



Detta har naturligtvis rört upp känslorna i Bulgarien. Från officiellt håll har protesterna varit högljudda då man anser att denna avbildning är en kränkning. Att landet avbildas som en toalett kan man förstå rör upp känslorna, men att det rör sig om en företeelse som man i Bulgarien förknippar med Turkiet gör det än provocerande. Det blir så att säga två fel av två möjliga. Nationalism och nationell stolthet är viktiga i Bulgarien och nästan alla partier är mer eller mindre nationalistiska. Socialistpartiet BSP som ingår som största parti i regeringskoalitionen är inget undantag.

Påtryckningarna från Sofia har nu lett till att konstverket täckts över med svart tyg. Detta räcker dock inte, utan den Bulgariska nationalbanken hotar med att utebli från EU-möten om inte avbildningen avlägsnas.

Dessa starka reaktioner har inte bara med sårad nationell stolthet att göra. Regeringen i Bulgarien är hårt ansatt av en protesterande befolkning missnöjd med situationen i landet. Gaskrisen nu i januari har också haft en katastrofal inverkan på regeringens popularitet. Därför är denna ”konstverkskris” inte bara ett uttryck för en omogen politisk kultur, utan ännu mer för ett sätt att få media att prata om något annat än regeringens fiaskon på hemmaplan.

Jag håller med den bulgariska tidningen Dnevnik som säger att Bulgarien, i och med övertäckningen, nu mer liknar någonting mellan ett svart hål och ett svart får. Kanske en ännu bättre metafor över dagens Bulgarien.

tisdagen den 6:e januari 2009

Gasstopp

Imorse klockan halv fyra så stoppades de ryska gasleveranserna till Bulgarien. Detta har även uppmärksammats i svensk media inklusive ett inslag på SVT Rapport. Gasstoppet föranledde premiärminister Stanisjev att sammankalla ett krismöte klockan sju på morgonen. Premiärministern sade att Bulgarien blivit gisslan i gaskonflikten mellan Ryssland och Ukraina. Han sade vidare att Bulgarien alltid varit en pålitlig partner som skött sina åtagande och betalat i tid.

På krismötet kom man överens om att hitta tillfälliga alternativ till gas samt att undersöka möjligheten att använda beredskapslagren av gas. En krisstab upprättades som ska övervaka situationen. Prioritetsplaner för vilka samhällsfunktioner som skulle prioriteras var också föremål för mötet. Däremot kommer inga direkta samtal företas med Ryssland. Stanisjev sade att han anser att detta ska lösas via EU.

President Părvanov sade att man nu måste starta upp de tredje reaktorn vid kärnkraftverket i Kozloduj. Även den fjärde reaktorn bör startas upp även om det tar längre tid. Han sade att avtalet som finns med EU ger den möjligheten. Han sade vidare att Bulgarien är ett av de länder som kommer att drabbas svårast om konflikten fortsätter.

Bakgrunden till presidentens förslag är att enligt ett avtal mellan EU och Bulgarien, som var en förutsättning för det bulgariska medlemskapet, så ska fyra av reaktorerna i Kozloduj avvecklas av säkerhetsskäl. Detta var en slags utpressning mot Bulgarien som å sin sida ansåg att gjorda förbättringar var tillräckliga för en fortsatt drift. Presidenten har tidigare uttryckt att denna eftergift var för stor för Bulgarien. Denna eftergift har drivit Bulgarien än mer in i armarna på Ryssland. Man ska dock komma ihåg att just presidenten har varit den största tillskyndaren av gaspipelinen South Stream och som kommer att göra Bulgarien än mer kopplad till Ryssland.

Den verkställande direktören, Dimităr Gogov, för det statliga energiföretaget Bulgargaz sa att han inte visste orsaken till stoppet och hur länge det skulle vara. Han kunde dock i bulgarisk teve veta att Ukraina ensamma var skyldiga till den uppkomna situationen. Chefen för Overgaz, Sasjo Dontjev, lade också skulden på Ukraina.

Konflikten mellan gasleveranserna till Ukraina gäller dock inte bara priset på gas eller att Ukraina eventuellt stjäl en del av den ryska gasen. Hos Kalle Kniivilä finns en bra sammanfattning av eventuella motiv.

Bulgarerna har redan börjat känna av gasstoppet då det meddelas att temperaturen i centralvärmesystemen ska minskas med 20 %. Fast det sägs på nyheterna att på många håll har centralvärmen nästan helt stoppats. En annan dålig nyhet är att många bagerier använder gas för sina ugnar och enligt tevenyheterna så kan brödbrist uppstå. Rent psykologiskt är detta allvarligt eftersom det finns en uppfattning att så länge det finns bröd så klarar man sig. Den mer luttrade misstänker dock att detta är ett försök att tillfälligt höja brödpriset för att casha in på en trolig hamstring.

Det har dock ofta varit en viss dramatik kring tidigare årsskiften. I januari 2006 försökte Gazprom omförhandla avtalet om ryska gasleveranser till Bulgarien, trots att det löper till 2010. Anledningen så vitt som jag förstår det berodde på att Gazprom under 90-talet ville sälja billig gas till Bulgarien för att göra landet beroende av rysk gas samt Bulgarien inte skulle söka alternativ. När gaspriset sedermera har gått upp samtidigt som Ryssland behov av pengar ökat så ville Gazprom istället få Bulgarien att betala marknadspris för gasen. Bulgarien vägrade dock eftersom det i avtalet inte fanns någon klausul om omförhandling. Trots de goda formella och informella kontakterna mellan bulgariska politiker och Ryssland så hade det varit politiskt självmord att frivilligt omförhandla avtalet eftersom notan hade skickats till de hårt prövade bulgariska konsumenterna.

Energibranschen i Bulgarien har alltid ansetts vara en av de mer korrumperade branscherna där tvivelaktiga företagskonstellationer agerat tillsammans med bulgariska politiker. Under 90-talet förekom hårda politiska strider om kontrollen av energisektorn. Striderna kunde även ta våldsamma uttryck. Den tidigare bulgariske premiärministern Andrej Lukanov blev 1994 ordförande i det bulgarisk-ryska energiföretaget Topenergy. Lukanov blev mördad den 2 oktober 1996. I spekulationerna över motivet har antytts att man ska leta österut, men vill lär aldrig få veta.

Idag så dominerar Ryssland helt energisektorn förutom på elproduktionssidan i Bulgarien. Men trots att de goda förbindelserna mellan Ryssland och Bulgarien det så står nu landet utan gas och folk får frysa i sina snart utkylda lägenheter. Detta kan vara ett stort problem för de stora energibolagen som har ryska intressen bakom sig. Att Ryssland ställer in leveranserna trots att Bulgarien alltid uppfyllt sina åtaganden sätter ju fokus på hur dåligt det är att ha Ryssland som dominerande partner på energisidan. Förståelsen för behovet av alternativ till rysk energi bör rimligtvis ha ökat nu. Rysslands har möjligen nu skjutit sig i foten, eller åtminstone gjort ett försök.

Idag är det Jordanovden

Idag den 6:e januari är det Jordanovdagen (Йордановден Jordanovdagen). Det är en av de viktigare religiösa helgdagarna även om den är arbetsdag. Dagen är följdaktigen också namnsdag för de bulgariska avledningarna av Jordan (Johannes) som Jordanka, Dantjo, Dana, Bojan, Bogdan och Borjana. Om detta har jag skrivit om tidigare.