söndagen den 23:e december 2007

Julturism

Ett relativt nytt fenomen i Bulgarien är turism som inte är sol- eller skidturism. Man beräknar att ca 150 000 utlänningar kommer att tillbringa helgerna i Bulgarien. Fast egentligen man kanske inte ska kalla de flesta av dem turister eftersom 112 000 av dem kommer att tillbringa helgerna i sina egna hus. Som nämnts tidigare på bloggen har husköp blivit väldigt populärt i Bulgarien och tydligen vill man använda sina hus och lägenheter också på vintern.

För den som är intresserad av skidturism i Bulgarien så kan man alltid läsa en NY Times-artikel om fenomenet. Den fångar rätt bra det som är typiskt för turismen i Bulgarien där det mesta är bra, eller mycket bra, men att helheten brister.

torsdagen den 20:e december 2007

Istället för julmust

I Bulgarien finns ingen julmust. Egentligen finns det inte heller någon annan dryck som förknippas med julen. Däremot har man boza боза. Det är en dryck som är besläktad med kvass och svagdricka.

Boza finns i de flesta balkanländer och Turkiet eftersom den blev spridd via det osmanska riket. I Rumänien kallas den dock bragă. Man tror att bozan kom till Bulgarien via Albanien eftersom den bästa bozan anses göras där.

Boza framställs i Bulgarien genom att jogurtbakterier tillsätts till hirs och vatten och får jäsa. Blandningen filtreras och sötas med socker. Boza går att göra på andra sädesslag och med andra sötningsmedel, men en riktig boza görs på hirs och socker. Resultatet blir en ljusbrun dryck med en söt och lite syrlig smak. Alkoholhalten är mindre än i lättöl. Den dricks framför allt tillsammans med de färdiga frukostar eller mellanmål – zakuski закуски - som säljs i stånd och kiosker lite överallt.

Att använda jogurtbakterier för jäsningen är typiskt för bulgarisk boza. Den bästa bozan anses framställas i staden Radomir i västra Bulgarien. Där hålls också den enda festival som finns till bozans ära. Där finns också den enda statyn tillägnad en bozatillverkare – bozadzjija бозаджия.

En bozadzjija

Likt den svenska julmusten så överlever bozan trots inflödet av allehanda konkurrerande drycker. En viktig anledning förutom en stark tradition är att bozan är näringsrik om än ganska söt. Sen att den anses få kvinnors bröst att bli större har knappast inverkat negativt på dess popularitet.

tisdagen den 4:e december 2007

Löner i Bulgarien

Löner är alltid intressant att diskutera så ock i Bulgarien. Bulgariens motsvarighet till Statistiska centralbyrån har nu lagt fram den senaste statistiken om lönerna i Bulgarien. Det visar sig då att genomsnittslönen i landet är 4323 leva om året (knappt 20 000 kr) eller 360 leva i månaden (ca 1 600 kr).

Lönerna i den offentliga sektorn är 5292 leva/år (knappt 24 000 kr) eller 441 leva/månad (knappt 2 000 kr). Vilket är betydligt högre än i den privata sektorn där årslönen är 3916 leva (knappt 18 000 kr) eller 326 leva/månad (ca 1 500 kr).

De högsta lönerna återfinns i finansbranschen vilket inte är särskilt överraskande där genomsnittslönen är ungefär dubbelt så hög som riksgenomsnittet och en bulgarisk finansvalp kammar alltså hem runt 45 000 kr om året i lön. Andra höglöneyrken återfinns främst inom energibranschen.

Genomsnittskostnaden per anställd för en arbetsgivare är 3,31 leva/timmen. Det vill säga runt 15 kronor per ”hyrd” timme. Av detta hamnar till slut 2,60 leva (12 kr) i den anställdes ficka. Skatter och sociala avgifter utgör alltså i snitt 21,7 % av den totala lönekostnaden. Man kan alltså säga att inte bara lönerna är låga, så är även skatterna. Trots detta så kräver vissa av siffrorna en förklaring.

Till skillnad mot Sverige så verkar lönerna vara högre i det offentliga än i den privata sektorn. Delvis kan det förklaras med att i den privata sektorn återfinns många enklare arbeten inom servicesektorn; arbeten som ofta inte erbjuds året om. Men en viktigare förklaring är att det är mycket vanligt att arbetsgivaren officiellt uppger att en anställd får motsvarande minimilönen. Den anställde får dock ofta en högre lön inofficiellt. Detta för att undkomma skatter och avgifter. I det offentliga har man inte samma möjligheter att trixa med lönen varför statistiken där är mer ärlig.

Denna dåliga skattemoral är en viktig anledning till att Bulgarien kommer att införa en platt skatt på 10 %. Tanken är att fler kommer att betala ”korrekt” skatt om en ökad inkomst inte leder till progressivt ökade skatteutgifter för arbetsgivare och arbetstagare. För närvarande är marginalskatten som högst drygt 30 %, men från och med nästa år kommer alltså inte löneskatterna att bli högre än 10 %. De flesta bedömare tror att statens skatteintäkter faktiskt kommer att öka även om det på pappret ser ut som en rätt dramatisk skattesänkning. Detta är ett argument till varför även socialisterna har ställt sig bakom en platt skatt. En socialistisk politiker uttryckte det så att eftersom statens intäkter kommer att öka så kan också platt skatt vara ett uttryck för vänsterpolitik.